Av Peter Liliequist.
Släktnamn: von Panker, Pedersdotter, Pedersson(pil), av Perche & Mortagne, Perejaslavl, Persdotter1, Persdotter2, Persdotter3, Persdotter4, Persdotter5, Persdotter6, Persdotter7, Persdotter8, Persson(flygande Skäkta), Petersdotter1(sexuddig stjärna), Petersdotter2, Petersdotter3, Piasternas Ätt, Pik, Pinnow, Pirovano, Planting-Bergloo, von Platen, av Polleben, av Polowcen, Polus, av Pommerellen, av Pommern, av Portugal, av Provence, Puke, Pålsdotter.
VON PANKER. Tillbaka till toppen »
I.1) HENRIK VON PANKER. - G m SOFIA HEDVIG VON NORMANN.(1) (2)
Dotter:
II.a) DOROTEA VON PANKER. - G m JÜRGEN VON PLATEN, son t Henrik von Platen.(1)(3)(5)
Tillhör släkten:
I.1) SOFIA DOROTEA VON PANKER. - G m PRIBBERT VON BOHLEN.(1)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
|
Dorotea von Panker
|
Henrik von Platen (död före 1673)
|
Silla von Dotenberg
|
Baltzar von Platen, till Dornhof (1642-1716)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
|
Dorotea Maria von Bohlen ( ? -1690)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars mor.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfar.
(5) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
PEDERSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) KATARINA PEDERSDOTTER. - G m BIRGER KNUTSSON TROLLE, d före 1381, riddare.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Birger Trolle, riddare
|
Birger Trolle, riddare, riksråd, ståthållare (ca1400-1471)
|
Arvid Birgersson Trolle, riddare, riksråd, lagman (ca1440-1505)
|
Anna Arvidsdotter Trolle
|
Marina Grip (gift 1548)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band XXIX, spalt 820-822.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farfars farmor.
PEDERSSON(pil). Tillbaka till toppen »
I.1) NILS PEDERSSON(pil), till Gåsevad i Tölö sn(Hall.), väpnare. - G m MÄRTA LARSDOTTER PIK.(1)(2)
Dotter:
II.a) INGRID NILSDOTTER, som levde 1497. - G m häradshövdingen i Barne härad HARALD LAKE, d 1509, son t väpnaren Karl Lake.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Ingrid Nilsdotter (levde 1497)
|
Karin Haraldsdotter Lake (gift 1503)
|
Anna Olofsdotter(Stenbock) (150(4)-1579)
|
Nils Ribbing, lagman, ståthållare ( ? -1580)
|
Anna Ribbing ( ? -1561)
|
Carin Andersdotter(Liliehöök af Fårdala) (död före 1623)
|
Anders Stierna, överste (död före 1645)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors mor.
AV PERCHE & MORTAGNE. Tillbaka till toppen »
Le Perche. Fordom landskap och grevskap i norra Frankrike, hade Mortagne till huvudstad och gränsade i norr till Normandie, i väster och söder till Maine, i öster till Orléanais och Ile-de-France. Västra delen hör nu till depart. Orne och Sarthe, östra delen till depart. Eure-et-Loir, ett litet stycke i norr till depart. Eure och några kommuner i söder till dep. Loir-et-Cher. 1584 förenades det definitivt med franska kronan.(2)
I.1) MAUD AV PERCHE & MORTAGNE. - G m RAIMOND I DE TURENNE, vicomte.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 447.
AV PEREJASLAVL. Tillbaka till toppen »
PEREJASLAVL. Stad i ryska guv. Poltava, vid föreningen av Trubesj och Alta, 8 km ovanför deras förening med Dnjepr. Omkring 18.000 inv. Staden anlades 993.(2)
I.1) JEVFROSIJNA ROSTISLAVNA AV PEREJASLAVL. - G m GLEB ROSTISLAVITJ AV RJASAN, furste, d 31/7 1178.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 457.
PERSDOTTER1. Tillbaka till toppen »
I.1) INGEBORG PERSDOTTER, d 1711 av pesten. - G m färgaren i Linköping BERGE (BÖRJE) SVENSSON, d 1714.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Catharina Berges(Börjes-)dotter ( ? -1755)
|
Elias Thoresson Fries, klockgjutare, rådman, riksdagsman (1720-1791)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén.
PERSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) PER ANDERSSON, bonde i Navarstorp i Länna sn, "Corpral", "Upwächaren". - G 1:o m BRITA LARSDOTTER, d 1731 i Navarstorp. - G 2:o 7/5 1732 i Länna m pigan KERSTIN PERSDOTTER i Fäboda i Härads Sochen.(1)(3)(4)(7)(11)
Barn i 1:a giftet:
II.a) ELISABETH PERSDOTTER, f 1693, d 28/6 1766 "af ålderdom 73 år gammal" i Lövlund i Länna sn. Levde som "Modern Änkan" åtminstone från 1758 i Rocklänna hos sonen Pehr Friberg, och från 1765 i Lövlund hos dottern Brita Andersdotter(Norrman). - G 28/12 1715 i Länna m ANDERS NORRMAN, f 1689, d 28/12 1736 i Länna sn("d: 28 Decemb: gl: förafsk: Sold: Anders Norrman 47 åhr"). Soldat i Sörtorp i Norrlänna by. Bor från 1731 i Ronholmsnäs och från 1734 i Dammen.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(8)
II.b) JAN PERSSON, f 1/9 1701 i Navarstorp. (Inga faddrar). - G 1:o 11/10 1724 i Länna m pigan KERSTIN ANDERSDOTTER i Kalkudden. - G 2:o 22/10 1727 i Länna m pigan KERSTIN MATSDOTTER i Källdalen.(1)(2)(4)
Barn i 2:a giftet:
III.1) KERSTIN JANSDOTTER, f 4/8 1728 i Källdalen. Faddrar: Erik Larsson i Granbohda, Mats Andersson i Nafwarstorp, Drängen Pär Jonsson i Stämbråten, Jahn Jacobssons Hustru i Nyckelberg, Soldaten Anders Norrmans Hustru, Pigan Marja Matsdotter i Källdahln.(2)
III.2) ANDERS JANSSON, f 8/3 1731 i Källdalen, döpt 14/3. Faddrar: Mäster Jahn Möller i Nyckelberg, Soldaten Carl Källman, Drängen Erik Eriksson i Stora Låmmartorp, Mats Anderssons Hustru i Nafwarstorp, Soldatens Anders Hammars Hustru, Pigan Margaretha Jonsdotter i Stämbråten.(2)
II.c) BRITA PERSDOTTER, f 1700 i Navarstorp, d 17/10 1742 "42 år i Nafwarstorp". - G 8/10 1721 i Länna m MATS ANDERSSON i Norrlänna(G 2:o 7/3 1744 i Länna m Kerstin Månsdotter, Soldat Saks Änka), "måg i Nafwarstorp".(1)(2)(3)(4)(10)(12)
II.d) PER PERSSON.(2)(9)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Elizabeth Pehrsdotter (1693-1766)
|
Pehr Friberg, kyrkvärd, bonde (1716-1765)
|
Pehr Pehrsson Friberg, bonde (1762- ? )
|
Per Persson, bonde (1791-1874)
|
Per Erik Pettersson, skeppare, gårdsägare (1819-1897)
|
Axel Liliequist, apotekare (1861-1936)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Husförhörslängden, Länna socken, 1689-1723, 1758-1895.
(2) = Länna församlings födelsebok 1701-1895.
(3) = Länna församlings dödbok 1751-1895.
(4) = Länna församlings vigselbok 1702-1895.
(5) = Anders Norrman står fadder 1719: "15 Marty Christnades Lars Larssons dotter i Gredby(i Härads sn), Anna, Testes: Pär Mårtensson i Åstorp, Sold: And: Norrman, Erik Pärssons Hustru i Byringe, Anders Nilssons Hustru i Gredby".
1723: "d: 4 January WargärningsKarlen Olofs barn wid Norrlänna, Pär, faddrar: Soldaten Anders Norrman, Soldaten Olof Säterberg, Hust: Karin Andersdotter i Sörtorp, Pig: Margaretha i Norrlänna".
1725: "d: 22 Sept: Mats Anderssons(hans svåger) barn uti Nafwarstorp, Pär, faddrar: Soldaten Anders Norrman, Pär Andersson i Eldsund, dräng: Jahn Pärsson i Täby, Mats Larssons Hustru i Norrlänna, Erik Nilssons Hustru i Fäboda, Pig: Anna Andersdotter i Norrlänna".
1726: "d: 6 Febr: Oloff Erikssons barn i Fiällen, Jahn, faddrar: Anders Jahnsson i Merlänna, Sold: An- ders Norrman, dr: Andersson i Norrlänna, Jahns Hust: i Nafsta, Anders Erikssons Hust: i Merlänna, Pig: Anna Pärsdotter i Norrlänna".
1731: "d: 1 May Sold: Olof Säterbergs barn, döptes d: 7, kallades Kerstin, faddrar: Erik Pärsson i Norrlänna, Sold: Anders Norrman, Trädgårdsdrängen Erik Frystedt, Erik Anderssons Hustru, Erik Erssons Hust: i Norrlänna, Pig: Marja Larsdotter wid Bruket".
1733: "d: 7 Sept: Erik Erssons barn i Norrlänna, döptes d: 14, kallades Catharina, faddrar: Hr: Anders Gellius, Erik Andersson i Norrgården, Anders Norrman, Dr: Wehlam Caspersson, Änkan uti St: Öhråsen, Anders Erssons Hust: i Norrgården, Pig: Elizabeth Hindriksdotter".
1734: "d: 28 Febr: Jahn Pärssons barn i Dammen, döptes d: 3 Marty, kallades Brita, faddrar: Förafskedade Soldaten Anders Norrman, Pähr Olofsson i Klåckartorp, Dr: Anders Matsson i Rosöga, Erik Erssons Hustru i St: Låmmartorp, Olof Wrets Hustru i Koja, Pig: Anna Andersdotter i Haglyda".
1736: "d: 7 January Sochne- Skomakarens Lars Lybergs barn i Sörtorp, döptes d: 11, kallades Kerstin, faddrar: Sold: Anders Norrman, Erik Ersson i Norrlänna, dr: Anders Nilsson, Anders Ers Hust: i Norrgården, Sold: Säterbergs Hustru, Pig: Marja Andersdotter".
1737: "d: 8 Decemb: Jahn Ihbramssons barn i Ösäter, döptes d: 11, kallades Anders, faddrar: Anders Ersson i Norrgården, Sold: Anders Norrman, dr: Erik Jahnsson i Norrlänna, Jahn Smeds Hust: i Eklund, Olofs Hust: i Winterled, Pig: Brita Pärsdotter i Ösäter".
1738: "d: 11 Apr: Anders Erssons barn i Norrgården, döptes d: 14, kallades Stina, faddrar: Trägårdsmäster Olof Siöberg, Olof Matsson i Norrlänna, Sold: Anders Norrman, Jungfru Anna Elisabeth Wirelia, Eriks Hustru i Storbråten, Pig: Brita Ers i Ronholmstorp".
(6) = Elizabeth Pehrsdotter stod fadder 1722: "d: 10 January Lars barn i Haglyda, Pähr, faddrar: Mats Larsson i Bråttorp, Erik Larsson i Norrlänna, dräng: Lars Matsson i Bråttorp, Pärs Hust: i Brotorp, Sold: And: Norrmans Hustru, Pig: Anna i Mohra".
1723: "d: 3 Octobris Soldatens Jahn Kärrbergs barn i Fogelstuga, Hindrik, Soldat i Dunker, faddrar: Soldaten Anders Hammar, Soldaten Olof Säterberg, Soldat: Anders Norrmans Hustru, Pig: Marja Eriksdotter i Rösäter".
1725: "d: 1 Juny Soldatens Måns Merfelts barn, Catharina, faddrar: Jonas Eriksson i Hattorp, Erik Andersson i Frälsgården, Anders Norrmans Hustru, Erik Anderssons Hustr: i Merlänna".
1728: "d: 4 Aug: Jahn Pärssons(hennes bror) i Källdahln, Kerstin, i Åker, faddrar: Erik Larsson i Granbohda, Mats Andersson i Nafwarstorp, Dr: Pär Jonsson i Stämbråten, Jahn Jacobssons Hust: i Nyckelberg, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Marja Matsdotter i Källdahln".
1732: "d: 14 Juny Anders N: barn i Dammen, döptes d: 18, kallades Kerstin, faddrar: Hr: Inspector And: Wirell, Olof uti Måstorp, Jahns Hust: i Ronholmsståck, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Brita Andersd: i Sörlänna".
1732: "d: 14 July Mats Anderssons(hennes svåger) barn i Nafwarstorp, döptes d: 16, kallades Jahn, faddrar: Lars Ersson i Hulte, Dr: Erik Bengtsson i L: Sätertorp, gl: Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Karin Ersdotter i Merlänna".
1733: "d: 4 Oct: Sold: Olof Säterbergs barn, döptes d: 7, kallades Erik, faddrar: Trägårdsmästaren Olof Siöberg, Erik Andersson i Norrlänna, Lars Blom- gren, Erik Pärs Hust: i Norrlänna, Sold: And: Norrmans Hustru, Pig: Anna Nilsdotter på Bruket".
1736: "d: 13 Febr: Anders Erssons barn i Norrlänna, döptes d: 15, kallades Brita, faddrar: Erik Andersson i Sörgården, Erik Pärsson i Storbråten, dr: Pär Ersson i Norrlänna, Olof Matssons Hust: i Norrlänna, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Erik Michelssons, dotter Karin i Merlänna".
1739: "d: 6 May Lars Lybergs barn i Sörtorp, döptes d: 11, kallades Marja, faddrar: Olof Matsson i Norrlänna, Olof Ersson i Rösäter, Dr: Jahn Månsson i Norrlänna, Enkan Hust: Kerstin i St: Öhråsen, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Kerstin Anders wid Bruket".
1739: "d: 30 Juny Olof Erssons barn i Rösäter, döptes d: 2 July, Kallades Erik, faddrar: Erik Pärsson i Norrlänna, Sold: Anders Mehrman, Dr: Daniel Ersson i Norr- gården, Anders Erssons Hustru i Norrgården, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Catharina Ersdotter i Rösäter".
1740: "d: 30 May Erik Anderssons barn i Hattorp, döptes d: 31, kallades Anders, faddrar: Hr: Anders Gellius, Sold: Anders Norrmans Hustru, Sold: Anders Mehrman, Pig: Karin Ersdotter i Rösäter".
1741: "d: 12 Sept: Pär Erssons barn i Norrlänna, döptes d: 18, kallades Karin, faddrar: Hr: Bokhållaren Jac: Hagström, Pär Jahnsson i Brotorp, Olof Ersson i Norrlänna, Dr: Anders Ersson i Norrgården, Olof Matssons Hust: i Norrlänna, Sold: Anders Norrmans Hustru, Pig: Elizabeth Ersd: i Norrlänna".
1749: "d: 5 Sept: Anders Erssons barn i Norrlänna, döptes d: 10, kallades Stina, faddrar: Pär Jonsson i Gran- bohda, Erik Andersson i Norrlänna, Dr: Pähr Pährsson i Sundtorp, Änkan Hust: Karin i Sundtorp, Sold: Norrmans Hustru, Pig: Marja Pärsdotter i Granbohda".
(7) = Alexandras farfars farfars farfars farfars morfar.
(8) = Alexandras farfars farfars farfars farfars mor.
(9) = Står fadder 16/4 1703: Pär Erikssons barn i Sättertorp, Olofs, fadrar Corpralen Pärs barn Pär i Nafwarstorp, Erik i Sättertorp, Hustru Brita i Wretten, Hustru Anna i Hulte, Piga Anna i Lilla Sättertorp.(2)
(10) = Står fadder 26/3 1721: Mats Larssons barn i Norrlänna, Kerstin, faddrar Landtmätar Mörn i Norrlänna, Son Anders Mörn Ibidem, Pär i Biörndahln, Erik Pärsson i Norrlänna, Anders Olofssons Hustru i Råcklänna, Pärs Hustru i Brotorp, Pigan Brita Pärsdotter i Nafwarstorp.(2)
(11) = Står fadder 20/1 1701: Lars barn i Mörtsiötorp, Karin, fadrar Jon i Granboda, Pär i Nafwarstorp, Hustru Ingebor wid Kråknäs, Pigan Karin i Nafwarstorp.
4/3 1706: Mats Larssons barn i Norrlänna, Oluff, faddrar Erik Pärsson i Norlänna, Såldaten Lars i Norlänna, Pärs Hustru i Nafwarstorp, Eriks Hustru i Öhråsen.
12/8 1710: Döptes Pärs barn i Sätertorp, kallades Pär, fadrar Pär Ersson i Haglida, Erik Ersson i Merlänna, Pärs Hustru i Nafwarstorp, Eriks Hustru i Lilla Sättertorp.
13/4 1712: Pär Erssons barn i Sättertorp, Britta, faddrar Anders i Wretten, Pär i Nafwarstorp, Hustru Anna i Lilla Sätertorp, Hustru Anna i Hällen.
15/2 1713: Nilsas barn i Lilla Giöltorp, Kerstin, faddrar Lars i Kråknäs, Erik i Lilla Åskiär, Hustru Anna i Nafwarstorp, Hustru Karin i Merlänna.
22/8 1713: Jahn Matssons barn i Norrlänna, Anna och Brita, faddrar Pär i Nafwarstorp, Erik Pärsson i Norrlänna, Erik Larsson Ibidem, Erik Pärssons Swärmoder i Norrlänna, Lars Pärssons Hustru Ibidem, Pigan Anna Ibidem.
30/11 1713: Mats Larssons barn i Norrlänna, Brita och Lars, faddrar Pär i Nafwarstorp, unga Erik Pärsson i Norrlänna, Lars Pärssons Hustru i Norrlänna, Pigan Anna Ibidem.
29/8 1714: Jahn Matssons barn i Norrlänna, Kerstin, faddrar Lars Pärsson i Norrlänna, Pär i Biörndahln, Pärs Hustru i Nafwarstorp, Pärs Hustru i Brotorp.
25/3 1715: Eriks barn i Hulte, Erik, faddrar Pär i Sätertorp, Pär i Nafwarstorp, Eriks Hustru i Sätertorp, Eriks Hustru i Lommartorp.
3/5 1719: Tråtsdrängens barn i Lilla Giöltorp, Catharina, faddrar Pär i Nafwarstorp, Anders i Giöltorp, Eriks Hustru i Åskiär, Mats Hustru i Råcklänna.
19/7 1719: Pärs barn i Lilla Åstorp, Pär, faddrar Pär i Nafwarstorp, Jon i Hattorp, Pär i Wallnarstorp, Anders Hustru i Sörbosäter, Lars Hustru i Gredby i Härads Sn.
Nafwarstorp 1689: Pär, Hustrun.
Nafwarstorp 1719: Pär Andersson, Hustrun Bryta Larsdotter, Dottern Bryta Pärsdotter.
Nafwarstorp 1712-24: Pär Andersson, Hustrun Bryta, Dottern Elizabeth(överstruken), Son Jahn, Dottern Bryta Pärsdotter, Måg Mats Andersson.(1)(2)
(12) = Deras barn:
III.1) PER MATSSON, f 22/9 1723 i Nafwarstorp. Faddrar: Soldaten Anders Norrman, Pär Andersson i Eldsund, Drängen Jahn Pärsson i Täby, Mats Larssons Hustru i Norrlänna, Erik Nilssons Hustru i Fäboda, Pigan Anna Andersdotter i Norrlänna.
III.2) ANNA MATSDOTTER, f 28/8 1726 i Nafwarstorp. Faddrar: Mats Larsson i Norrlänna, Erik Eriksson i Lilla Sätertorp, Drängen Anders Pärsson i Stora Sätertorp, Pärs Hustru i Biskopsqvarn, Erik Pärssons Hustru i Norrlänna, Pigan Karin Andersdotter i Löth.
III.3) ANDERS MATSSON, f 6/4 1729 i Nafwarstorp. Faddrar: Pär Eriksson i Stora Sätertorp, Erik Nilsson i Fäboda, Drängen Olof Matsson i Norrlänna, Eriks Hustru i Lilla Sätertorp, Jahns Hustru i Källdalen, Pigan Anna Pärsdotter i Stora Sätertorp.
III.4) JAHN MATSSON, f 14/7 1733 i Nafwarstorp, döpt 16/7. Faddrar: Lars Ersson i Hulte, Drängen Erik Bengtsson i Lilla Sätertorp, gamle Soldaten Anders Norrmans Hustru, Pigan Karin Ersdotter i Merlänna.
III.5) (ETT BARN), "döddfödd" 12/3 1735 i Nafwarstorp.
III.6) MATHS MATSSON, f 17/7 1739 i Nafwarstorp, döpt 20/7. Faddrar: Erik Nilsson uti Fäboda uti Härads Sochen, Erik Andersson uti Stora Tohbo uti Härads Sochen, Drängen Nils Olofsson uti Norrlänna, Karin Andersdotter uti Mehrlänna, Anna Pärsdotter uti Stora Tohbo uti Härads Sochen, Pigan Maja Eriksdotter uti Fäboda uti Härads Sochen.(2)
PERSDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) PÄR ANDERSSON, f 1731, d 8/6 1791 "60 år gl." i Stora Eksåg i Härads sn, begr. 12/6 s.å. Gästgivare i Stora Eksåg 1773-1791. Står 1783 fadder för sitt barnbarn Pär(se nedan). - G m ANNA JONSDOTTER, f 20/8 1735, d 13/9 1795 "af Bröstvärk 60 år gammal" i Vältesta i Vansö sn, dit hon flyttade från Stora Eksåg 1794.(5)(6)(7)(8)(11)
Barn:
II.a) JONAS PEHRSSON. Utfl. 1788 till Brunna i Härads sn. (8)
II.b) ANDERS PEHRSSON, f 1772. Utfl. 1793 till Barva sn, där han var dräng i Säby 1793.(8)(10)
II.c) PEHR PEHRSSON, f 1776. Utfl. 1793 som dräng till Vältesta i Vansö sn, utfl. 1795 till Hälleby i Vansö sn, utfl. 1798 till Vältesta, utfl. 1801 till Härads sn.(7)(8)
II.d) ANNA PEHRSDOTTER, f 1765, d 24/4 1796 "af slag" i Vältesta i Vansö sn. - 5/10 1786("5/10 1786 vigdes sonen Pär Pärsson Friberg från Rocklänna med dottern Anna Pärsdotter i Stora Eksåg) i Barva m PÄR PÄRSSON FRIBERG, f 12/6 1762 i Rocklänna, levde 1805 i Björkudden i Barva sn. Bonde i Vältesta.(1)(2) (3)(4)(5)(6)(7)(9)(12)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Anna Pehrsdotter (1765-1796)
|
Per Persson, bonde (1791-1874)
|
Per Erik Pettersson, skeppare, gårdsägare (1819-1897)
|
Axel Liliequist, apotekare (1861-1936)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Husförhörslängden, Länna socken, 1689-1723, 1758-1895.
(2) = Länna församlings födelsebok 1701-1895.
(3) = Husförhörslängden, Barva socken, 1800-1805. Fotokopior i Peter Liliequists ägo.
(4) = Härads församlings födelsebok 1706-1857.
(5) = Vansö församlings födelsebok 1757-1858.
(6) = Vansö församlings dödbok 1757-1858.
(7) = Husförhörslängden, Vansö socken, 1789-1800, 1817-1895. 1860: "Pehr Pehrsson, torpare, född 1791, koppor; Maja, hustru, född 1792, koppor".
(8) = Husförhörslängden, Härads socken, 1753-1762, 1774-1860.
(9) = Står fadder 1783 "28/2, döpt 10/3, Pär. Jonas Pärs, Catharina Jons i Kyrkobyn. Faddrar: Gästgifwaren Pär Andersson i Stora Eksåg, drängen Jan Jonsson i Kyrkobyn, hustrun Anna Jonsdotter i Stora Eksåg, samt pigan Anna Pärsdotter ibidem.
(10) = Husförhörslängden, Barva sn, 1793-1805.
(11) = Alexandras farfars farfars farfars morfar.
(12) = Alexandras farfars farfars farfars mor.
PERSDOTTER4. Tillbaka till toppen »
I.1) KERSTIN PERSDOTTER. - Gift med JÖNS BENGTSSON (TOSTELUND), född ca 1702, död 1779-03-18 i Rörum, begravd 1779-03-26 i Rörum. Bosatt i Rörum; Smed och möllare.(1)(2)(3)
Barn:
II.a) INGRID CHRISTINA JÖNSDOTTER TOSTELUND, f 1757 i Rörum, d 1/5 1809. - G m HÅKAN AHLBERG, f 1750, d 1840. Regementshovslagare och bodde på Hovslagaregården i Raskarum i S:t Olofs sn.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Ingrid Christina Jönsdotter Tostelund (1757-1809)
|
Jöns Petter Ahlberg, regementshovslagare & hästläkare (1788-1855)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Hämtat från Internet på en Efterlysnings-sida om Skånsk genealogi, där Jesper Bjarnestam efterlyser information: "Ahlberg, S:t Olof, 1750- .Information om Håkan Ahlberg (1750-1840) sökes. Han var regementshovslagare och bodde på Hovslagaregården i Raskarum i S:t Olofs socken. Håkans första fru hette Ingrid Christina Tostelund; hon födde min förfader Jöns Pet(t)er den 12/1 1788, som liksom sin far själv senare blev regementshovslagare och dessutom hästläkare, men istället vid Smålands lätta dragoner. Vet någon vilket datum Håkan föddes och vad hans föräldrar hette? Information om Ingrid Christina Tostelund sökes också; allt jag vet är att hon dog år 1809. Jag vet inte heller hur många syskon Jöns Peter hade. Jesper Bjarnestam".
(2) = Alexandras farmors farmors farfars mor.
(3) = Alexandras farmors farmors farfars mormor.
PERSDOTTER5. Tillbaka till toppen »
II.b) MALIN PERSDOTTER, f 1737, d 4/12 1793 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn. - G m ELIAS ANDERSSON KORT, f 2/8 1731 i Kortebo S.T. nr 138, Järstorp sn, d 19/2 1804 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn, av ålderdomsbräcklighet. Profoss, soldat, skomakare. Kommenderad till Pommern 1758. Omgift med MAJA JÖNSDOTTER, f 1746.(1)(2)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Ingegerd (Ingrid) Eliasdotter Kort (1770-1805)
|
Maria (Maja) Svensdotter (1798- )
|
Johan Sven Wilhelm Grip, soldat (1828-1899)
|
Kristina Grip (1853-1921)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Geni.com. Håkan Carlsson.
(2) = Antagen den 7 mars 1753, född den 2 augusti 1731 på soldattorpet. Han gifte sig med Malin Persdotter, född 1737, ort okänd. På torpet hade han ett skomakeri. På soldattorpet föddes barnen Peter den 24 juni 1763 och Stina den 26 december 1766. Elias Kort blev kommenderad till Pommern, överfördes med en styrka av 900 man under befäl av major Ribbing i juni 1758 och deltog i strider på wollinska landet, där han blev tillfångatagen den 30 september 1759. Han utväxlades ur fångenskapen och ankom till kompaniet den 3 maj 1761. I juni 1762 var han välbehållen hemma på roten igen. Den 24 mars 1769 fick Elias Kort transport till nummer 68 Holma soldattorp i Lekeryd (Hultseryd Mellangård). med 3:e korprals lön. Här föddes dotter Ingrid den 2 mars 1770. Den 21 maj 1773 blev Elias Kort antagen till profoss. Familjen hade flyttat till Hultseryd Mellangård där dottern Johanna föddes den 4 juli 1774. Hon avled den 14 mars 1775. Sonen Anders föddes den 23 april 1777. Hustrun Malin avled den 4 december 1793 på Hultseryd Mellangård. Hans andra hustru blev änkan Maja Jönsdotter den 6 januari 1799. Hon var född 1746, ort okänd. Efter 47 tjänsteår fick Elias Kort avsked den 13 oktober 1800. Han avled den 19 februari 1804 av ålderdom.
(3) = Alexandras farmors mormors morfars mormors mor.
PERSDOTTER6. Tillbaka till toppen »
I.1) STINA PERSDOTTER, f 7/8 1755. - G m PETER (PER) PERSSON, Hemmansbrukare, rusthållare i Trälhult No 1, Fagerhult, f 1748, d 18/5 1816 i Trälshult No 1, Fagerhult(68 år gammal af ålderdoms svaghet).(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Nils Petersson, bonde (1792-1861)
|
Jonas Peter Nilsson, bonde (1818-1879)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Fagerhult Födelsebok 1773-1826.
(2) = Fagerhults kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00077/A I/2 (1830-1838), bildid: C0026949_00225.
(3) = Fagerhults kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00077/C/3 (1773-1826), bildid: C0026960_00099.
(4) = Fagerhults kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00077/C/3 (1773-1826), bildid: C0026960_00089. 9 Augusti 1793: "Sven Petersson och hustru Annicka Jonsdotters barn Jacob i Trälhult, M. f. Rusthållaren Peter Persson i Trälhult, Q. f. hustru Stina Persd. ib.". Kan vara en broder till Peter Persson.
(5) = Fagerhults kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VALA/00077/F/1 (1773-1860), bildid: C0026965_00080.
(6) = Fagerhults kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VALA/00077/F/1 (1773-1860), bildid: C0026965_00081. 21/12 1816 dör f. d. rusthållaren Sven Petersson i Trälhult 70 år gammal ihjälfrusen. Kan vara en broder till Peter Persson.
(7) = Alexandras farmors farfars farfars mor.
PERSDOTTER7. Tillbaka till toppen »
I.1) KERSTIN PERSDOTTER, f 20/4 1748. - G m SAMUEL ANDERSSON, f 1741, bonde i Nyboda, Karlstorp sn.(1)(2)(3)(4)(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Annika Samuelsdotter i Holm, Virserum (1768- )
|
Sara Svensdotter i Holm, Virserum (1789-1876)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Karlstorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00180/C/3 (1776-1844), bildid: C0022183_00039.
(2) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/3 (1784-1798), bildid: C0022164_00190.
(3) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/4 (1798-1807), bildid: C0022165_00024.
(4) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/2 (1763-1783), bildid: C0022163_00182.
(5) = Alexandras farmors farfars mormors mormor.
PERSDOTTER8. Tillbaka till toppen »
I.1) PER NILSSON, i Foglebo, Högsby sn. - G m SEGRED BENGTSDOTTER.(1)(2)(3)
Barn:
II.a) MARIA PERSDOTTER, f 8/1 1643 i Foglebo, Högsby sn, dotter av Per Nilsson och Segred Bengtsdotter i Foglebo, Högsby sn. - G m GUNNAR BJÖRNSSON.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Maria Persdotter (1643- )
|
Per Gunnarsson (1670-1746)
|
Nils Persson (1715-1783)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Alexandras farmors farmors farmors farfars farmor.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farfars farmors far.
PERSSON(flygande skäkta). Tillbaka till toppen »
I.1) NILS PERSSON(flygande skäkta), till Gåsevad. - G m MÄRTA LARSDOTTER PIK.(1)(2)(3)
Dotter:
II.a) EDLA NILSDOTTER(flygande skäkta), som enl. brev dat. Upplo 1528 gjorde skifte mellan sina barn, i hennes 2:a gifte. - G m BRYNTE BERTILSSON(LILLIEHÖÖK AF FÅRDALA), d 1510, son t Bertil Pedersson(Lilliehöök af Gälared och Kolbäck) o Gunilla Torbjörnsdotter(gumsehufvud).(2)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Edla Nilsdotter
|
Peder Bryntesson, häradshövding (1500-talet)
|
Anders Pedersson, riddare, riksråd ( ? -1572)
|
Carin Andersdotter(Lilliehöök) (död ca 1623)
|
Anders Stierna, överste ( ? -1641(5))
|
Göran Stierna, assesor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Se även Nils Pedersson(pil).
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farfars morfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farfars mor.
PETERSDOTTER1(sexuddig stjärna). Tillbaka till toppen »
I.1) PETER ANDERSSON(sexuddig stjärna), väpnare i Mörne.(3)(4)
Dotter:
II.a) INGEGERD PETERSDOTTER(sexuddig stjärna). - G före 1416 m ARVID JÖNSSON(DRAKE AF INTORP), f omkring 1376, häradshövding i Ås härad 1401.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1:
|
Ingegerd Petersdotter
|
Knut Arvidsson
|
Ingrid Knutsdotter(Drake af Intorp)
|
Christina Håkansdotter(Tun) (gift före 1514)
|
Knut Håkansson(Hand), fogde, fältöverste ( ? -1565)
|
Håkan Knutsson Hand, häradshövding, ståthållare ( ? -1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
|
Knut Arvidsson
|
Arvid Knutsson, lagman, riksråd
|
Estrid Arvidsdotter
|
Måns Pedersson(Stierna), häradshövding, lagman ( ? -ca1575)
|
Göran Månsson Stierna, överste, ståthållare ( ? -1617)
|
Anders Stierna, överste ( ? -1641(5))
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors farfars mor.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 1207-1219.
(3) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors farfars morfar.
PETERSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) MARGARETA PETERSDOTTER. - G m IVAR NILSSON(Se IVARSDOTTER), fähird i Tönsberg.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE: :
|
Kristina Ivarsdotter
|
Cecilia Nilsdotter ( ? -1415)
|
Harald Stensson Gren
|
Cecilia Haraldsdotter Gren
|
Sigrid Eskilsdotter ( ? -1527)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars mormors mor.
PETERSDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) PETER, bosatt i Jolstad, Vinnerstad sn.(1)
Dotter:
II.a) HELENA PETERSDOTTER. - G 1252 m KARL SIGTRYGGSSON(BOBERG), levde 1252.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
PIASTERNAS ÄTT. Tillbaka till toppen »
PIAST hette enligt traditionen en polsk bonde i Gnesen, vilken skulle ha varit stiftaren av piasternas regerande dynasti i Polen. På 1200-talet delade sig denna släkt i en stor-polsk och en lill-polsk gren och utdog fullständigt 1526, men fortlevde ännu en tid i Schlesien. Historiska undersökningar om piasterna av T. Wojciechowski och A. Brückner i Krakau-akademiens handlingar 1895 och 1897, "O Piascie". I det polska språket har "piast" bevarats i betydelsen folkvald konung av inhemsk börd. Piasternas ätt regerade i Polen 900-talet-1370.(1)(5) POLEN. Det polska riket synes i sin begynnelse ha uppstått genom en sammanslagning av flera västslaviska stammar(schlesier, polaner, wislaner, masovier eller masurer o s v) på de fruktbara slätterna mellan Warthe, Netze och Weichsel. Enligt sagan var bonden Piast dessa stammars förste gemensamma behärskare och tillika stamfader för Polens äldsta nationella fursteätt.(1)
KUJAVIEN, landsträcka på ömse sidor om Weichsel, motsvarande ungefär preussiska prov. Posen och ryska guv. Plock, bildade, innan det kom till Polen, ett självständigt furstendöme med huvudstaden Brzesc. Det kallades även Wladislawa.(11)
MASOVIEN(MAZOWSZE), nordöstra delen av det gamla polska riket på båda sidor om mellersta Weichsel, på gränsen mot preussare och litauer, bebott av masurer, nämnes redan 1194Vid polska rikets delning 1207 tillföll Masovien som hertigdöme Konrad. Efter hans son Semovits död(1262) skiftades det mellan två grenar och därefter i många smärre delar, men förenades åter. De siste masuriske hertigarna var bröderna Stanislaw(d 1524) och Jan(d 1526). Efter deras död lades Masovien omedelbart under polska kronan med bibehållande av privilegier och hävdvunna bruk. Intill 1576 styrdes vojevodskapet Masovien av en ståthållare med titeln "prorex". De gamla masoviska "statuten" är utgivna av Lelewel(1824), en samling diplom av Lubomirski(1863).(10)
OPPELN(pol. Oppolie) var fordom huvudstad i det omedelbara furstendömet Oppeln(7.550 kvkm) och 1163-1532 residens för hertigarna av Oppeln-Ratibor(av Piasternas stam), som till 1327 var oberoende, sedermera länsfurstar under Böhmens krona. Efter 1532 erhöll markgreven Georg av Brandenburg båda områdena, men kejsar Ferdinand I berövade honom dem 1556 och förenade dem med Böhmen; Fredrik den store återerövrade dem 1742.(14)
RATIBOR(pol. Raciborz), fordom riksomedelbart furstendöme i Övre Schlesien, ca 990 kvkm, hade 1288-1532 egna hertigar samt kom därefter till österrikiska kejsarhuset och 1742 till Preussen.(13)
SCHLESIEN. Kejsar Fredrik Barbarossa tvang genom ett fördrag 1163 polske konungen Boleslav att(med bibehållen polsk länshöghet) avträda Schlesien åt sina brorsöner, Boleslav, Mieszko och Konrad, söner till den avsatte konung Vladislav och fränder till tyske kejsaren. Från de båda äldsta av dessa, hertigar av Breslau(Niederschlesien) och Ratibor(Oberschlesien) härstammade de vitt förgrenade schlesiska hertigliga ätterna, som genom inkallandet av tyska kolonister o s v småningom förvandlade Schlesien till ett i huvudsak tyskt land. Steg för steg löstes också förbindelsen med Polen. Hertig Henrik "den skäggige"(av den nederschlesiska grenen) var från 1235 till sin död 1238 Polens regent. Hundra år senare avstod Kasimir den store från sina anspråk på länshöghet över Schlesien(1335); redan dessförinnan hade de fleste av Schlesiens hertigar erkänt konung Johan av Böhmen som sin länsherre(1320-talet). Hans son, kejsar Karl IV, lade hela landet under sig; dock bibehöll det en hög grad av självständighet; på s k "furstedagar" rådslogs det om gemensamma angelägenheter.(12)
I.1) PIAST, bonde i Gnesen, stamfader för Polens äldsta nationella fursteätt.(1)
Son:
II.a) SIEMOVIT.(1)
Son:
III.1) LESZEK.(1)
Son:
IV.a) SIEMOMYSL.(1)
Son:
V.1) MIESZKO(MIEZCYSLAW) I, hertig 960-992, antog 966, på grund av gifte från Böhmen, kristendomen och införde den i Polen. Var ättling i 4:e led av Piast. Med Mieszko börjar egentligen det polska rikets historia. Han tvangs av markgreven Gero att erkänna den tyske kejsarens, Otto I:s, överhöghet(963), och han förmåddes 966 av sin gemål, en bömisk furstedotter, att omfatta den romersk-katolska kristendomen, vilken genom tyska missionärers nitiska predikan och efter många strider till sist blev Polens härskande religion. Redan under Mieszkos dagar inrättades det första biskopsdömet, i Posen. - G m DUBRAVKA AV BÖHMEN, dotter till Boleslav I av Böhmen.(1)(2)(6)
Son:
VI.a) BOLESLAV I CHOBRY("DEN TAPPRE"), son av hertig Miezcyslaw I av Polen och bömiska prinsessan Dubravka(dtr t Boleslav I av Böhmen), f 967, d 1025, regerade i Polen 992-1025. Han var de nordiska sagornas Burislev, och blev en av Polens mäktigaste regenter. Sedan han fördrivit sina bröder, med vilka han enligt sin faders önskan skulle delat landet, och sålunda blivit ensam härskare, arbetade han oförtrutet på befästandet och utvidgandet av Polens makt både inåt och utåt. Han utvidgade betydligt sitt lands gränser, erövrade efter vartannat en del av nedre Weichsel-gebitet, Pommerellen med Danzig, under strider med preussarna, underlade sig Schlesien och Mähren, jämte de sydpolska provinserna Krakau och Sandomierz, det s k Lill-Polen, som förut stått under Böhmens övervälde, samt Lausitz, Meissen, Kiev och Röda Ryssland samt fick av kejsar Otto III investiturrätten över de polska biskoparna och länshöghet under honom över slaverna öster om Oder, men sökte förgäves erövra Böhmen. Vid kejsar Otto II:s vallfartsbesök i Gnesen 1000 förstod Boleslav att befria sig från varje tributskyldighet och intog sedan en faktiskt självständig ställning. Vid samma tillfälle upprättades i Gnesen ett polskt ärkebiskopsdöme och under detta biskopsdömen i Breslau, Krakau och Kolberg. Efter Ottos död erövrade han Böhmen 1003, och kom till kejsar Henrik II i fientligt förhållande på grund av rivalitet om Böhmen, framträngde härjande gång på gång i östra Tyskland ända till Elbe och frigjorde för en tid Polen från beroendet av detta land. Men redan följande år förlorade han Böhmen till kejsar Henrik II, som under ständiga framgångar ryckte in i Polen och 1005 tvang honom till fred, varvid Boleslav måste avstå sina tyska erövringar och erkänna Henrik som länsherre. Boleslav upptog sedemera ånyo striden(1015) med kejsaren, och den slutade först genom freden i Bautzen 1018, vari han mottog Lausitz och Meissen som kejserliga län. Boleslav inblandade sig också i de ryska tronstridigheterna och erövrade delar av Röd-Ryssland. Inom landet strävade Boleslav att utbreda kristendomen, som befästes genom upprättandet av ärkebiskopsdömet i Gnesen och biskopsdömena i Kolberg, Krakau och Breslau, samt upprättade en mängd kastell, vars hövdingar, "kastellaner", skulle övervaka var och en den kringliggande trakten. På grund av dessa förtjänster betraktas Boleslav, som 1024, året före sin död, lät kröna sig till konung, såsom Polens egentlige grundläggare. I de nordiska sagorna omtalas han under namnet Burislev. Han lär hava stått i vänskaplig förbindelse såväl med Erik Segersäll i Sverige som med Sven Tveskägg i Danmark. Under hans efterföljare förlorades Mähren och Röd-Ryssland, och riket försvagades genom tronstridigheter, med eller utan inblandning från tysk sida.(1)(2)
Son:
VII.1) MIESZKO(MIECZYSLAW) II AV POLEN, furste, son av Boleslav I Chobry, regerade 1025-34 och antog konungatitel, men förlorade nästan alla faderns erövringar och erkände tyske kejsarens överhöghet. - G m RICHENZE PALATINATE(Ny! Inte skrivit denna!!!!)(Jmfr Rhen-Pfalz).(1)(4)(6)
Barn:
VIII.a) RYKSA(RIXA) AV POLEN, f 1018, d 1064. - G ca 1040 m BELA I AV UNGERN, konung, d ?/12 1063.(3)(4)
VIII.b) KASIMIR(KAZIMIERZ) I KAROL "ODNOWICIEL"("THE RESTORER") AV POLEN, polsk furste, son av Mieczislav(Mieszko) II, f 25/7 1016, d 19/3 1058, var 1034, vid faderns död, ännu omyndig och måste 1037 fly till främmande land undan följderna av det missnöje hans redan tidigare fördrivna moder och förmynderska, Richesa(Rixa) av Rhen-Pfalz, uppväckt genom sin förkärlek för tyskar. Efter några år vann han med kejsar Henrik III:s understöd herravälde i sitt rike samt förmälde sig 1043 med Dobrogneva(även kallad Maria), en syster till kievske storfursten Jaroslav. Med dennes bistånd bragte han det från riket avfallna Masovien till lydnad. 1054 förskaffade han Polen besittningen av Breslau och andra delar av Schlesien, dock mot en årlig tribut till bömiska kronan. Kasimir, som vinnlade sig om kristendomens befästande i Polen, efterträddes av sin äldste son, Boleslav II. - G 1041/1042 m DOBRONEGA MARIA AV KIEV(RURIKSKA ÄTTEN), f ca 1010(f före 1012), d 1087.(1)(3)(8)
Son:
IX.1) BOLESLAV II SMIALY("DEN DJÄRVE"), son till Kasimir I av Polen, regerade 1058-81. Han var lycklig krigare, besegrade preussarna och pommrarna och återtog Kijev, som en tid varit förlorat. Han lyckades också frigöra sig från Tysklands övervälde och kröntes juldagen 1076 till konung av Po- len. Boleslav sökte sitt stöd i den av Gregorius VII reformerade påvekyrkan, men drevs i landsflykt, sedan han gjort sig skyldig till dråp på en uppstudsig biskop("den helige" Stanislaw i Krakau 1079). På grund av denna och andra illgärningar blev han fördriven från sitt rike och skall hava dött i ett kloster i Kärnten 1082.(1)(2)
Son:
X.a) VLADISLAV( WLADYSLAW) I HERMAN AV POLEN, furste, f 1043, d 4/6 1102. - G ca 1080 m JUDITH AV BÖHMEN, f 1056/1058, d 25/12 1086.(1)(2)(3)
Son:
XI.1) BOLESLAV(BOLESLAW) III KRZYWOUSTY("DEN SNEDMYNTE") AV POLEN, furste, son av Vladislav I av Polen, f 20/8 1085, d 28/10 1139, regerade 1102-1139. Efter fortsatta tron- och kyrkostridigheter besteg han tronen. Han erövrade, under fejder med pommerska hövdingar, större delen av Pommern ända fram till Stettin, där han jämte biskop Otto av Bamberg grundlade och befäste kristendomen, samt besegrade 1109 kejsar Henrik V i närheten av Breslau. Följande år underkastade han sig dock honom och erkände 1135 kejsar Lotar som länsherre för Pommern och Rügen. Boleslav sökte för framtiden upprätthålla rikets enhet genom stadgandet, att den äldste medlemmen av konungahuset skulle såsom storhertig av Krakau äga överhöghet över de andre furstarna, men lade genom denna s.k. senioratslag grunden till framtida tronstrider. Vid sin död delade han riket mellan sina fyra söner. - I sitt testamente förordnade han, i anslutning till redan halft utbildad hävd, att vid rikets delning mellan hans söner den äldste som "storfurste" med säte i Krakau skulle äga vissa företrädesrättigheter, som grundlade hans "principat". Han hade att representera riket utåt, besätta ärkebiskopsstolen och ha till sitt förfogande de viktigaste borgarna i landet. Principatet skulle framgent tillfalla den äldste inom ätten, ett stadgande, som dock redan 1181 genom påvligt ingripande ändrades därhän, att i stället primogenitur infördes. Uttolkningen av dessa konkurrerande bestämmelser skulle leda till långvariga strider. - G 1115 m SALOME AV BERG-SCHELKLINGEN, f ca 1095, d 27/7 1144.(1)(2)(3)
Barn:
XII.a) RIKISSA(RIKIZA;RYKSA) AV POLEN, svensk drottning, dtr t konung Boleslav III av Polen, f 22/4 1106, levde 1155, var i första giftet(omkr. 1127) förmäld med danske prinsen Magnus Nilsson(d 1134), med vilken hon hade sonen Knut(senare konung i Danmark, d 1157). Efter Magnus död gifte hon sig med en rysk furste, Volodar Gljebovitj av Minsk(enligt andra Vladimir av Halicz), med vilken hon hade dottern Sofia, som blev gift med Valdemar I i Danmark. Senare var hon gift med konung Sverker, i hans 2:a gifte. Hon överlevde sannolikt Sverker; hennes senare öden äro obekanta. - G 5/6 1135 m VOLODAR GLEBOVITJ AV MINSK, furste, d 1167/1176.(1)(3)(7)
XII.b) JUDYTA AV POLEN, f 1132, d 8/7 1174. - G 6/1 1149 m OTTO I AV BRANDENBURG, markgreve, d 7/3 1184.(3)
XII.c) MIESZKO(MIECZYSLAW) III "STARY"("DEN GAMLE") AV STORPOLEN, furste, f 1126/1127, d 13/3 1202, son av Boleslav III, erhöll 1139, vid den av fadern gjorda riksdelningen, Stor-Polen på sin lott samt blev, efter många stridigheter med bröderna, erkänd som Polens överherre och innehavare av Krakau efter sin broder Boleslav IV(d 1173), men redan 1177 blev han undanträngd och kom först 1199 ånyo på tronen. - G1) 1136/1140 m ELISABET AV UNGERN, f 1128, d 1151/1154. - G2) 1151/1154 m JEVDOKIJA ISJASLAVNA AV KIEV(RURIKSKA ÄTTEN).(3)(6)
Barn i 1:a giftet:
XIII.1) ODON AV POSEN, furste, f 1141/1149, d 20/4 1194. - G m VJATJESLAVA JAROSLAVNA AV GALIZIEN, levde 1200.(3)
Son:
XIV.a) WLADYSLAW II ODONICZ, furste av Storpolen, f 1190, d 5/6 1239. - G 1217 m HEDWIG AV POMMERELLEN, d 29/12 1249.(3)
Barn:
XV.1) PRZEMYSL I AV POSEN, furste, f 1221, d 14/6 1257. - G 1244 m ELISABETH AV SCHLESIEN(PIASTERNAS ÄTT), f ca 1230, d 16/1 1265.(3)
Dotter:
XVI.a) KONSTANZE AV POLEN, f 1246, d 10/10 1281. - G 1260 i Zantoch m KONRAD I AV BRANDENBURG, markgreve, f 1240, d 1304 i Schwedt.(3)
XV.2) SALOME AV POLEN, d 1267/1274. - G 1249 m KONRAD I AV GLOGAU, hertig, f 1228, d 1274 i Glogau.(3)
XV.3) EUFEMIA AV STORPOLEN, levde 1281. - G 1251 m WLADISLAW AV OPPELN(PIASTERNAS ÄTT), hertig, f 1225, d 27/8 1282.(3)
XIII.2) JUDYTA AV POLEN, f ca 1150, levde 1201. - G 1173/1177 m BERNHARD III AV SACHSEN, hertig, f 1140, d 9/2 1212.(3)
XIII.3) ELZBIETA AV POLEN, f 1153, d 2/4 1209. - G m KONRAD II AV NIEDERLAUSITZ(MEISSEN), markgreve, d 6/5 1210.(3)
Dotter i 2:a giftet:
XIII.4) ANASTASIA AV POLEN, levde ännu 1240. - G 26/4 1177 m BOGISLAW I AV POMMERN, hertig, f ca 1130, d 18/3 1187.(3)
XII.d) WLADYSLAW II "WYGNANIEC" AV KRAKAU & SCHLESIEN, furste, f 1105, d 30/5 1159. - G ca 1125 m AGNES AV ÖSTERRIKE(BABENBERG), f ca 1110, d 25/1 1163.(2)(3)(12)
Barn:
XIII.1) RICHEZA AV SCHLESIEN, f ca 1135, d 16/6 1185. - G 1152 m ALFONSO VII AV KASTILIEN & LEON, konung, f 1/3 1105, d 21/8 1157 i Fresneda. Kejsare av Spanien.(3)
XIII.2) MIESZKO I AV OPPELN, hertig av Breslau(Niederschlesien), f ca 1140, d 16/5 1211. - G ca 1170 m LUDMILLA.(3)(12)
Son:
XIV.a) KASIMIR I AV OPPELN, hertig, f ca 1176, d 13/5 1230. - G m VIOLA AV BULGARIEN, d 7/9 1251.(3)
Barn:
XV.1) EUFROSYNE AV OPPELN, f ca 1228, d 14/11 1292. - G 1260 m KAZIMIERZ I AV KUJAVIEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f 1211, d 14/11 1267.(3)
XV.2) WLADISLAW AV OPPELN, hertig, f 1225, d 27/8 1278. - G 1251 m EUFEMIA AV STORPOLEN(PIASTERNAS ÄTT), levde 1281.(3)
Son:
XVI.a) PRZEMYSLAW AV RATIBOR, hertig, f ca 1260, d 7/5 1306. - G 1290 m ANNA AV MASOVIEN(PIASTERNAS ÄTT), f 1275, levde 1324.(3)
Dotter:
XVII.1) ANNA AV RATIBOR, f ca 1295, d 1338/1340. - G ca 1318 m NIKLOT II AV TROPPAU(BÖHMEN), hertig, f ca 1288, d 8/12 1365.(3)
XIII.3) BOLESLAV(BOLESLAW) I AV SCHLESIEN, hertig av Ratibor(Oberschlesien), f 1127, d 8/12 1201. - G m KRISTINA NN, d 1204/1208.(3)(12)
Son:
XIV.a) HENRIK(HEINRICH) "DEN SKÄGGIGE" I AV SCHLESIEN, hertig, f ca 1165, d 19/3 1238, var från 1235 till sin död 1238 polens regent. - G 1188/1192 m HEDWIG "DEN HELIGA" AV ANDECHS, f 1176, d 14/10 1243.(3)(12)
Son:
XV.1) HENRIK(HEINRICH) II AV SCHLESIEN, hertig, f 1191, d 9/4 1241 i Liegnitz. - G 1216 m ANNA AV BÖHMEN, f 1204, d 23/6 1265.(3)
Barn:
XVI.a) KONRAD I AV GLOGAU, hertig, f 1228, d 1274 i Glogau. - G 1249 m SALOME AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), d 1267/1274.(3)
Son:
XVII.1) HENRIK(HEINRICH) III AV GLOGAU, hertig, f 1257, d 9/12 1309. – G 1292 m MATHILDE AV BRAUNSCHWEIG, f 1276, d 1318.(3)
Dotter:
XVIII.a) BEATRIX AV GLOGAU, f 1294, d 24/8 1322 i München. - G 1309 m LUDWIG IV AV TYSKLAND(BAYERN-LANDSHUT), Tysk-Romersk konung och kejsare, f 1/4 1282, d 11/10 1347 i Fürstenfeld.(3)
XVI.b) ELISABETH AV SCHLESIEN, f ca 1230, d 16/1 1265. - G 1244 m PRZEMYSL I AV POSEN(PIASTERNAS ÄTT), furste, f 1221, d 14/6 1257.(3)
XIII.4) KONRAD.(12)
XII.e) BOLESLAV IV "KEDZIERZAWY"("DEN KRUSHÅRIGE"), son av Boleslaw III "Krzywousty" av Polen och Salome av Berg-Schelklingen, regerade 1146-73. Vid faderns död(1139) fick han på sin lott Masovien och Kujavien, men började snart fika efter hela riket. Han lyckades förjaga sin äldre broder Vladislav II, som flydde till Tyskland och vann Fredrik Barbarossas bistånd. Denne lyckades dock ej återinsätta Vladislav på tronen, man tvang Boleslav att erkänna kejsarens överhöghet. Boleslav behöll tronen till sin död och avled utan arvingar.(2)
XII.f) KASIMIR(KAZIMIERZ) II "SPRAWIEDLIWY"("DEN RÄTTVISE") AV KUJAVIEN & MASOVIEN, furste, f 1138, d 5/5 1194, son av Boleslaw III "Krzywousty" av Polen, furste, och Salome av Berg-Schelklingen. Kasimir var Boleslaw III:s femte son. Då fadern vid sin död, 1139, delade riket mellan sina fyra äldre söner, under den äldstes, storhertigens av Krakau, seniorat, blev Kasimir lottlös, men erhöll senare Sandomierz(1163). Genom Mieczislav(Mieszko) III:s fördrivande vann han 1177 Krakau och rikssenioratet. Kasimir vann segrar över ryssar och ungrare samt företog 1192 ett framgångsrikt härtåg mot de vilda jadzvingerna kring mellersta Bug. - G 1163 m HELENA AV ZNAIM, d 1202/1206.(3)(8)
Son:
XIII.1) KONRAD I AV MASOVIEN & KRAKAU, furste, f ca 1187, d 31/8 1247. - G 1207 m AGAFIJA SVJATOSLAVNA AV NOVGOROD, f ca 1195, levde 1247.(3)(10)
Söner:
XIV.a) ZIEMOWIT(SEMOVIT) I AV MASOVIEN, furste, f 1228, d 23/6 1262. - G 1248 m PERESLAJAVA DANIELOVNA AV GALIZIEN, d 12/4 1283.(3)(10)
Barn:
XV.1) KONRAD II AV MASOVIEN, furste, f 1249, d 23/6 1294. - G ca 1265 m JADWIGA AV LIEGNITZ, f ca 1255, levde 1280.(3)
Dotter:
XVI.a) ANNA AV MASOVIEN, f 1275, levde 1324. - G 1290 m PRZEMYSLAW AV RATIBOR(PIASTERNAS ÄTT), hertig, f ca 1260, d 7/5 1306.(3)
XV.2) BOLESLAV II AV MASOVIEN, furste, f ca 1255, d 20/4 1313. - G 1279 m GAUDEMUNDA AV LITAUEN, d 1288.(3)
Son:
XVI.a) TROJDEN I AV MASOVIEN, furste, f ca 1285, d 13/3 1341. – G före 1310 m MARIA JURJEVNA AV GALIZIEN, f ca 1290, d 11/1 1341.(3)
Son:
XVII.1) ZIEMOWIT(SEMOVIT) III "STARSZY" AV MASOVIEN, furste, f ca 1310, d 16/6 1381. – G 1335 m EUFEMIA AV TROPPAU(BÖHMEN), f ca 1319, d 1359.(3)(10)
Son:
XVIII.a) ZIEMOWIT(SEMOVIT) IV AV MASOVIEN, furste, f ca 1350, d 30/4 1426 i Strzelno. – G 1387 i Vilna m ALEXANDRA AV LITAUEN, f ca 1365, d 19/6 1434 i Strzelno.(3)(10)
Dotter:
XIX.1) MARIA AV MASOVIEN, f ca 1410, d 18/2 1454. - G 16/5 1433 i Posen m BOGISLAW IX AV POMMERN I STOLP, hertig, f 1407, d 7/12 1446.(3)
XIV.b) KASIMIR(KAZIMIERZ) I AV KUJAVIEN, furste, f 1211, d 14/11 1267. - G 1260 m EUFROSYNE AV OPPELN(PIASTERNAS ÄTT), f ca 1228, d 14/11 1292.(3)
Dotter:
XV.1) JEVFEMIJA AV KUJAVIEN, f ca 1265, d 18/3 1308. - G ca 1290 m JURIJ I LVOVITJ AV GALIZIEN, konung av Galizien, f 24/4 1252, d 24/4 1308.(3)
Tillhör släkten:
I.1) AGNIESZKA AV POLEN, f 1137, levde 1182. - G 1161 m MSTISLAW II "CHABRY" AV KIEV(Se GALIZIEN), storfurste, f ca 1130, d 13/8 1172.(3)
Tillhör släkten:
I.1) BOLESLAV V "WESTYDLIWY"("DEN KYSKE"), son till Leszek den vite, f 1226, d 1279, var vid faderns död endast två år, varför Henrik den skäggige regerade under hans omyndighet. 1242 övertog Boleslav själv regeringen, men måste flera gånger fly ur landet för de härjande mongolerna. Slutligen lyckades han dock 1266 tillfoga dem ett kännbart nederlag och kunde sedan kvarstanna. Inre strider upprev landet, och furstemakten försvagades betydligt genom adeln och prästerskapet samt genom mongolernas anfall. Därunder lösslet sig också Schlesien från Polen. Boleslav dog utan arvingar.(2)
Tillhör släkten:
I.1) VLADISLAV(WLADYSLAW) I(IV) "LOKIETEK"("DEN KORTE"; eg. "DEN ALNSHÖGE") AV POLEN, d 2/3 1333 i Krakau, tillhörande den yngre, kujaviska, grenen av piasternas ätt, har i sitt lands historia den betydelsen att vara den förste återställaren av det genom delningar och därav följande hundraåriga inre krig försvagade polska riket. Redan vid Przemyslav II:s plötsliga död, 1296, kallad till tronen av den storpolska adeln, kom han snart i strid med kyrkan och måste 1300 avstå tronen till den av de kyrklige magnaterna gynnade konung Wenzel II av Böhmen. Vladislav levde landsflyktig, mest i Ungern, tills den bömiska dynastien störtades(1306). Han återvann småningom väldet över de olika polska landsdelarna, och hans kröning(1320) fullbordade hans triumf. Hans sista år upptogs av krig med Tyska orden, som var föremål för alla polackers hat och av Vladislavs efterträdare sedermera med växande framgång bekämpades. Vladislav var en av Polens bästa regenter. I sitt äktenskap med Hedwig(Jadwiga), hertiginna av Kalisz, hade han sonen Kasimir(den store), som efterträdde honom, och dottern Elisabet, gift med konung Karl Robert av Ungern. - G m HEDWIG(JADWIGA) AV KALISZ, hertiginna.(9)
Son:
II.a) KASIMIR "DEN STORE" III(som konung Kasimir I), sonsons sonson till Kasimir II den rättvise, f 1310, d 5/11 1370, efterträdde 1333 sin fader, Vladislav Lokietek, på tronen. Han avstod 1335 till konung Johan av Böhmen sina under bömiska kronan skattskyldiga besittningar i Schlesien och gjorde 1343, genom freden i Kalisz, dryga landavträdelser i nordväst till Tyska orden; i stället kämpade han kraftigt, med kyrklig välsignelse, mot Litauens hednafolk och tatarernas horder, och därvid vann han överhöghet över nuvarande Galizien och angränsande trakter. För Polens civilisation verkade han framgångsrikt genom att föranstalta rättssedvänjornas kodifiering(avslutad genom konstitutionen i Wislica 1368) samt genom att gynna invandring av tyska borgare, som till Polen medförde magdeburgrätten; han organiserade också den statsfinansiellt viktiga saltbrytningen i Bochnia och Wieliczka. 1364 lade han en första grund till universitetet i Krakau. Kasimir, som för den senare traditionen framstod som bondens beskyddare mot adligt förtryck, visade sig också mån att privilegiera främmande trosbekännare(judar, armenier), visserligen under fastställande av dessas prestationer till staten. Berättelsen att Kasimir haft en judisk älskarinna vid namn Ester, som skulle ha inverkat på honom i detta avseende, har av nyare forskare hänvisats till diktens område. Ehuru gift tre gånger, efterlämnade Kasimir ingen manlig avkomma. Han efterträddes av sin redan 1339 till presumtiv tronföljare utsedde systerson, ungerske konungen Ludvig av Anjou.(8)
II.b) ELISABET AV POLEN. - G m KARL ROBERT AV UNGERN, konung.(9)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1201-1204.
(2) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 998-999. Litt.: Schiemann, "Russland, Polen und Livland bis ins 17. jahrh."(2 bd, 1886-87), Pichler, "Boleslaw II von Polen"(1891).
(3) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(4) = Kings, Rulers and Statesmen, p 190; Ahnentafel for Edward III of England; Schwennicke, Europaische Stammtafelin ii, 153 and 154.
(5) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 807.
(6) = Nordisk Familjebok, bd XVIII, sp 451.
(7) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 298-299.
(8) = Nordisk Familjebok, bd XIII, sp 1200-1201.
(9) = Nordisk Familjebok, bd XXXII, sp 930-931.
(10) = Nordisk Familjebok, bd XVII, sp 1177.
(11) = Nordisk Familjebok, bd XV, sp 192.
(12) = Nordisk Familjebok, bd XXIV, sp 1084-1088.
(13) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 1055-1056.
(14) = Nordisk Familjebok, bd XX, sp 766.
PIK. Tillbaka till toppen »
Tillnamn för flera svenska adelsmän under medeltiden. Vapenbilden, en gråvit mussla, och namnet Pik, den järnskodda vandringsstaven, häntyda på en av släktens fäder företagen längre pilgrimsfärd. Hemvisten för släkten med musslan synes ursprungligen ha varit gränstrakterna av Västergötland, Småland och Halland. Denna släkt är känd från början av 1300-talet till 1508 och ägde en tid Gåsevadholm. Namnet Pik har tagits upp av flera på mödernet från släkten härstammande personer, så väpnaren FJÄLLAR PIK(Gumsehufvud) i början av 1400-talet. Så torde även en annan Hallands-Västgötasläkt, som i vapnet förde: en ginbalk, omgiven av två halva liljor, kommit till namnet Pik.(2)
I.1) MÄRTA LARSDOTTER PIK. - G m väpnaren NILS PEDERSSON(Pil), till Gåsevad i Tölö sn(Hall.).(1)(3)
Tillhör släkten:
I.1) FJÄLLAR PIK(GUMSEHUFVUD), väpnare i början av 1400-talet.(2)
Dotter:
II.a) INGRID FJÄLLARSDOTTER PIK. - G m ANDERS MATTSSON EZDAL.(1)(4)
Tillhör släkten:
I.1) BOTHILD SVENSDOTTER(PIK). - G m LAGE GUSTAFSSON(ROSENSPARRE).(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Märta Larsdotter Pik | __________________________________________________________________ Ingrid Nilsdotter (levde 1497) Edla Nilsdotter | | Karin Haraldsdotter Lake (gift 1503) Peder Bryntesson, häradshövding (1500-talet) | | Anna Olofsdotter(Stenbock) (150(4)-1579) Anders Pedersson, riddare, riksråd ( ? -1572) | | Nils Ribbing, lagman, ståthållare ( ? -1580) Carin Andersdotter(Lilliehöök) (död ca 1623) | | Anna Ribbing ( ? -1561) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Carin Andersdotter(Liliehöök) (död före 1623) Göran Stierna, assesor (161(1)-1652) | | Anders Stierna, överste (död före 1645) Christina Stierna (död före 1687) | | Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Christina Stierna (död före 1687) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Lisa Skårman (1861-1951) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Astrid Stagh (1895-1952) | | Lisa Skårman (1861-1951) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Astrid Stagh (1895-1952) Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Alexandra Liliequist (1989- ) | Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
|
Ingrid Fjällarsdotter Pik
|
Märta Andersdotter Ezdal
|
Hans Claesson(Bielkenstierna), riddare, riksråd (1500-talet)
|
Kerstin Hansdotter (levde änka 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 865.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors mormor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farfars mormor. Alexandra är 18-männing med sin farfar, Gunnar Liliequist!
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars mormors farmors mor.
(5) = Svenska Ättartal 1889, s 62-63.
PINNOW. Tillbaka till toppen »
I.1) ARENDT PINNOW, väpnare i Finsta, Skederid sn, levde 1428. - G m HELENA(ELIN) ANDERSDOTTER(AF LISA; ÅRBY-ÄTTEN), levde ännu 1474.(1)(2)(4)
Dotter:
II.a) BIRGITTA ARENTSDOTTER PINNOW, levde ännu 1489. - G m KARL MAGNUSSON(EKA-ÄTTEN), riddare, riksråd i Eka, Lillkyrka sn, d 1467/1474, nämnd 1421-1467.(1)(3)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Birgitta Pinnow
|
Magnus Karlsson, riddare, riksråd ( ? -1484)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svensk Slägtkalender-Svenska Ättartal.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars mor.
(4) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
PIROVANO. Tillbaka till toppen »
I.1) ANASTASIA PIROVANO. - G m TEBALDO VISCONTI, d 1276.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
PLANTING-BERGLOO. Tillbaka till toppen »
Adliga ätten Planting-Bergloo, nr. 1016. Från Tyskland, inkom till Sverige under 1600-talets förra del, hette före adlandet Planting. Adlad och introducerad 1682.(2)(7) Vapenbilden.(2)
I.1) JOHAN PLANTING, bördig från Tyskland.(1)(3)(7)
Son:
II.a) JOHAN PLANTING. Eisenschneider, gravör vid Avesta bruk och pitscher-stickare i Stockholm.(1)(4)
Son:
III.1) ANDERS PLANTING-BERGLOO, f 1619 9/2, d 1682 26/2 i Stockholm. Begravd i Riddarholmskyrkan, flyttad till Häggeby kyrka. Generalmajor och guvernör över Ösel och i Wismar. Kornett 1631, löjtnant 1631, ryttmästare 1640, major 1648, löjtnant vid konungens livgarde till häst jan. 1654, adlad s.å. 18/4(intr. under nr. 628), överste för ett nyuppsatt skånskt kavallerireg. 1658, som reducerade 1661; chef för ett i Riga förlagt kavallerireg.30/9 1664 som från 1665 kallades riksfältherrens livreg.; överste för Jämtlands reg till häst 11/1 1670; generalmajor av kavalleriet 10/11 1671; fick s.å. i förläning gods med 400 dalers ränta i Frösö sn, till dess vederlag kunde beredas på annat håll; guvernör över Ösel 13/7 1678; kommenderande general i Norge; guvernör i Wismar och chef för det där stående konungens tyska livreg. 30/7 1680, vilka befattningar han aldrig kom att tillträda emedan han pågrund av långvarig sjukdom måste begära och erhöll avsked 14/4 1681. - G m CATHARINA MARGARETA VON DIETERITZ, Tyskland, levde som änka 1688.(1)(5)(7)(11)
Barn:
IV.a) NN PLANTING-BERGLOO.(7)
Barn:
V.1) MIKAEL PLANTING-BERGLOO, d 1729, generalmajor, som vid faderns död 1682 fick vid adlandet, då ännu endast kaptenlöjtnant, upptaga dennes namn Planting-Bergloo.(7)(8)
IV.b) D O R O T E A ELEONORA PLANTING-BERGLOO, f 1662, d 1710 8/6 i pesten. - G m C L A E S JAKOB VON WERDENHOFF, f 1652 16/7, d 1710 10/7 i Neumunde, troligen i pesten. Överstelöjtnant, son t ryttmästaren Jost von Werdenhoff o Juliana von Göben.(1)(6)(10)
Tillhör släkten:
I.1) ERNST LUDVIG MICHAËL PLANTING-BERGLOO. - G m CHARLOTTA SAHLBERG.(2)
Barn:
II.a) EBBA MARIA E L S A JOSEFINA PLANTING-BERGLOO, f 21/8 1910, lanthushållslärarinna. - G 12/4 1941 m S T E N ERIK MELIN, f 18/5 1908, agronom. Bosatt i Ryssby.(2)
II.b) U L L A INGEBORG CHARLOTTA PLANTING-BERGLOO, f 14/3 1912. - G 17/6 1944 m Å K E MARTIN LUNDSGÅRDH, f 7/5 1914, köpman. Bosatt i Vänersborg.(2)
II.c) ERNST A N D E R S GUSTAF PLANTING-BERGLOO, f 24/10 1915, inspektor. Bosatt i Klinten. - G 28/3 1943 m E L S A MARGARETA MEURKE, f 29/3 1920.(2)
Barn:
III.1) KERSTIN M A R G A R E T A PLANTING-BERGLOO, f 2/1 1944.(2)
III.2) ANDERS C H R I S T E R PLANTING-BERGLOO, f 6/7 1948.(2)
II.d) EDLA HEDVIG CHARLOTTE (L O T T E) PLANTING-BERGLOO, f 9/3 1917. - G 28/3 1953 m R O L F ERLAND EKSTEDT, f 22/11 1910, bokhandelsmedhjälpare. Bosatt i Stockholm.(2)
Tillhör släkten:
I.1) NILS AXEL PLANTING-BERGLOO, f 1817, d 1867, kapten vid Gotlands nationalbeväring, bosatt i Södertälje. - G 1849 m EDLA J O S E P H I N E POIGNANT, f 1824, dtr t majoren Magnus Poignant och Brita Christina Ulrica Bure.(9)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Johan Planting, gravör
|
Anders Planting-Bergloo, generalmajor, guvernör (1619-1682)
|
Dorotea Planting-Bergloo (1662-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 741.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farmors farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farmors farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farmors far.
(6) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farmor.
(7) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1022-1023.
(8) = Hans ättlingar se tillhör släkten.
(9) = Svenska Ättartal 1889, s 474-475.
(10) = Planting-Bergloo, Dorotea Eleonora. Född 1662. Död 1710-06-08. Dog 8/6 1710 i pesten. (Barn V:23, s , Far VII:91, s , Mor VII:92, s ) Gift 1682-12-19 i Stockholm med föregående ana.
(11) = Planting-Bergloo, nr 628, Anders. General, Guvernör över Ösel och i Wismar. Född 1619-02-09. Död 1682-02-26 i Stockholm. Begravd i Riddarholmskyrkan, flyttad till Häggeby kyrka. Kornett 1631; löjtnant 1631; ryttmästare 1640; major 1648; löjtnant vid konungens livgarde till häst jan. 1654; adlad s.å. 18/4 (intr.under nr 628); överste för ett nyuppsatt skånskt kavallerireg. 1658, som reducerade 1661; chef för ett i Riga förlagt kavallerireg.30/9 1664 som från 1665 kallades riksfältherrens livreg.; överste för Jämtlands reg till häst 11/1 1670; generalmajor av kavalleriet 10/11 1671; fick s.å. i förläning gods med 400 dalers ränta i Frösö sn, till dess vederlag kunde beredas på annat håll; guvernör över Ösel 13/7 1678; kommenderande general i Norge; guvernör i Wismar och chef för det där stående konungens tyska livreg. 30/7 1680, vilka befattningar han aldrig kom att tillträda emedan han pågrund av långvarig sjukdom måste begära och erhöll avsked 14/4 1681.¶ Död 26/2 1682 i Stockholm och begravd s.å. i Riddarholmskyrkan och sedan flyttad till Häggeby kyrka (Upl). Han höll sig ganska tappert under Stettins belägring samt anförtroddes 1678 försvarsverket i Västernorrland och Jämtland. G.m. Catharina Margareta von Dietritz från Tyskland som levde änka 1688 i mars. (Barn VI:46, s , Far VIII:181, s ) Gift med efterföljande ana. VII:92 mf mm fm m von Dieteritz, Catharina Margareta. Från Tyskland, levde som änka 1688 (Barn VI:46, s ) Gift med föregående ana.
VON PLATEN. Tillbaka till toppen »
Adliga ätten von Platen, nr 1922(xy). Pommersk adlig släkt, känd sedan 1255, av gemensamt ursprung med friherrliga ätten von Platen, nr 313. Naturaliserad 1751, introducerad 1752. Med ättens äldre gren sammanhör friherrliga ätten von Platen, nr 364. Rügens-Pommersk adelssläkt, känd från 1255, då personer nämnas med tillnamnet "cum Plate", "mit der Plate" eller "cum Thorace". Stamfadern för samtliga huvudsakligen i Tyskland, Sverige och Danmark bosatta 7 linjerna(2 numera utgångna) är Henrik på Granskevitz(1450), vars farfar nämnes 1396. Den förstnämndes ättling i 5:e led Baltzar till Dornhoff är stamfader för samtliga 6 på svenska riddarhuset introducerade ätterna. Hans yngre sons son, Filip Julius Bernhard, naturaliserades 1778 som svensk adelsman och blev 1797 friherre(hans friherrliga ätt kvarlever nu endast på kvinnolinjen). Dennes son Baltzar Bogislaus erhöll 1815 grevlig värdighet. Den grevliga ätten utgick 1888 med sonsonen överstekammarherren Karl Baltzar Ernst von Platen. - Den ovan nämnde Baltzar von Platens äldre sons son, Balthasar Achates(f 17/11 1712 i Stralsund, d 26/10 1782 i Stockholm som f d överste för Savolaks regemente), naturaliserades 1751 som svensk adelsman och är stamfader för den nu levande adliga ätten von Platen, av vilken en gren genom hans son Achates Karl(f 30/4 1752 i Västmanland, d 11/1 1832 på Öfrabyborg i Skåne, hovmarskalk, 1805 generalkrigskommissarie i Pommern) sedan 1815 har friherrlig värdighet. En annan ättling i 7:e led till ovannämnde Henrik på Granskewitz är stamfader till Ventz-subzowergrenen, från vilken många i Sverige levande personer med namnet von Platen härstamma. Med stor sannolikhet hörde den från slutet av 1200-talet i Sverige kände Erengisle Plata, liksom flera med samma namn från 1300- och 1400-talen, till den rügenska släkten. En gren erhöll tysk riksgrevlig värdighet 1689 och 1704 rätt att skriva sig till det forna grevskapet Hallermund. (vars mest kände medlem är greven och författaren August Hallermund-Platen).(2)(10)(11)(19) Adliga ätten von Platen, N:o 1922.(2) Friherrliga ätten von Platen, N:o 313.(2) Friherrliga ätten von Platen, N:o 364.(2)
I.1) WILKEN VON PLATEN, till Granskevitz i Trents sn och Ventz i Gingsts sn m.m. på Rügen, lantfogde på nämnda ö 1524-1541. - G m MARGARETA VON BEHR.(1)(3)
Son:
II.a) HENRIK VON PLATEN, till Dornhof i Schaprode sn och Silentz i Gingsts sn, d 1595. - G 1) m Ilsabe von Jasmund. - G 2) m MARGARETA VON AHNEN.(1)(4)
Son i 2:a giftet:
III.1) JÜRGEN VON PLATEN, till Dornhof och Silentz, levde ännu 1626. - G m DOROTEA VON PANKER, dtr t Henrik von Panker o Sofia Hedvig von Normann.(1)(5)(17)
Son:
IV.a) HENRIK(HEINRICH) VON PLATEN, till Dornhof och Silentz, bevistade den sista hertigens av Pommern, Bogislaus XIV:s begravning 1654 och lantdagen i Wolgast 1661, levde 1663, men var död 1673. - G m SILLA MARGARETA VON DOTENBERG, dtr t Baltzar von Dotenberg o Margareta Moerder.(1)(6)(17)
Son:
V.1) BALTZAR VON PLATEN, herre till Dornhof, Shaprode, Karow och Kasselwitz på Rügen, f 27/5 1642 i Dornhoff, Pommern, bevistade konung Carl XII:s hyllningsakt i Pommern 1700, d 14/2 1716 i Dornhoff, Pommern. "Var en stor hushållare och kom till mycken egendom". - G 1) 1670 m DOROTEA MARIA VON BOHLEN, d 1690, dtr t Pribbert von Bohlen o Sofia Dorotea von Panker. - G 2) 20/1 1694 m Barbara Margareta von Wolffradt, f 1673, d 1696, dtr t Bernt von Wolffradt o hans 1:a fru Ursula von Owstien. - G 3) 1697 m Elisabet Hedvig von Rhaden, dtr t överste N.N. von Rhaden o Dorotea Sofia von Platen.(1)(7)(16)(17)(21)
Barn i 1:a giftet:
VI.a) PRIBBERT ACHATES VON PLATEN, till Drigge, f 6/2 1680 på Dornhof, Shaprode, löjtnant i holländsk tjänst, sekundkapten vid elbingska regementet 21/3 1705, premiärkapten därstädes 1/9 1707, avsked för sjuklighet 1710, d 25/10 1759 i Drigge, Pommern. "Han tjänade under konung Carl XII i hela polska kriget men måste på faderns enträgna anhållan taga avsked, då han vid hemkomsten fick godset Casselwitz, vilket han, sedan han genom sitt gifte bekommit Drigge, försålde till sin måg von Staffeld. - G 1) 1711 m MARGARETA ELEONORA VON SCHWARZER, f 1685 i Drigge, Rügen, d 1720 i Drigge, dtr t Johan Fredrik von Schwarzer. - G 2) m ELEONORA CHRISTINA VON USEDOM, f 24/3 1692, d 1/4 1748, dtr t Jarislav Fredrik von Usedom.(1)(8)(17)(20)
Barn i 1:a giftet:
VII.1) BALTZAR ACHATES VON PLATEN, f 17/11 1712 i Stralsund, d 26/10 1782 i Stockholm som fd överste för Savolaks regemente, naturaliserades 1751 som svensk adelsman och är stamfader för den nu levande adliga ätten von Platen. Officer i den svenska armén, chef för Tavastehus reg. 1766, förde Riksvapnet vid konung Gustav III:s kröning 1772. Blev under tjänst hos kung Stanislaw av Polen svårt sårad vid försvaret av Danzig 1734 och tillfångatagen vid ryssarnas stormning s.å. Deltog i kriget i Finland 1741-1742 och Pommerska kriget. Överste i armén 1762. Volontär vid drottningens livreg. till fots maj 1728, furir 12/4 1739, förare s.å. 30/4., avsked 17/2 1734. Kornett vid konung Stanislaus av Polen livdragonreg. i Danzig s.å. Volontär i kejserliga armén samt adjutant hos fältmarskalken Neübergk. Adjutant hos konung Stanislaus samt kapten vid hans livdragonreg. Fänrik vid Västmanlands reg. 17/11 1739, löjtnant 2/3 1742, kapten 8/9 1744 samt major 8/12 1747. Överstelöjtnant vid Löwenfeldska reg. 15/4 1758, överste i armén 3/8 1761, vid f.d. Lilliebergska reg. i Stralsund 8/2 1766, Överste för Ttavastehus reg. s.å. och för Savolaxs reg. 29/10 1772. Avsked 22/11 s.å. Han blev den 9/5 1734 sårad vid ryssarnas generalstorm av Danzig och s.å. vid stadens övergång fången och förd till Elbing.- G m VILHELMINA LOVISA FREDERIKA ULRIKA ISERHIELM.(1)(10)(20)
Barn:
VIII.a) ACHATES KARL VON PLATEN, friherre, f 30/4 1752 i Västmanland, d 11/1 1832 på Öfrabyborg i Skåne, hovmarskalk, 1805 generalkrigskommissarie i Pommern. Har sedan 1815 friherrlig värdighet.(10)
Barn:
IX.1) ULRIK CARL CHRISTOFFER AUGUST VON PLATEN, friherre, generaladjutant.(2)
Barn:
X.a) CARL GUSTAF LUDVIG VON PLATEN, friherre, registrator. - G m HELENE VICTORIA ERSKINE.(2)
Barn:
XI.1) GÖSTA VON PLATEN, major, friherre, d 1929. - G 1:o m AGNES WESSEL. - G 2:o 1913 m ELSA S T I N A HJORTH, f 16/12 1890, SLsm, änka 1929, (omgift 25/11 1934 m G ö s t a Evald Granström i hans 2:a gifte, f 6/12 1887, kommendör i flottans reserv, f d byråchef i krigsmaterialverket, RSO, RNO, RVO, RFinlVRO1kl, FFrK3klmsv, IdrmG, LÖS), bosatt i Stockholm.(2)
Barn i 1:a giftet:
XII.a) CLARA VON PLATEN, f 24/9 1896. - G 2:o 1/9 1930 m E R I C JOHAN MÅRTEN STRÖMBERG, f 25/2 1895, sjökapten. Bosatt i Malmö.(2)
XII.b) AGNES E L L Y VON PLATEN, f 2/10 1897. - G 3/7 1923 m GUSTAF A R V I D EHNEBUSKE, f 25/1 1893, banktjänsteman. Bosatt i Metuchen, New Jersey, USA.(2)
XII.c) HELENA MARGRETA (G R E T A) VON PLATEN, f 20/7 1903. - G 28/8 1926 m JOHN FENGER-KROG, f 10/5 1900, f d disponent vid Fengerfors bruk. Bosatt i Tösse.(2)
XII.d) CARIN VON PLATEN, f 11/9 1905. - G 17/3 1929 m GUSTAF A L A R I K EHNEBUSKE, f 8/7 1895, kassör i Göteborgs sparbank. Bosatt i Göteborg.(2)
Barn i 2:a giftet:
XII.e) C A R L H E N R I K GUSTAFSSON VON PLATEN, friherre, f 14/12 1913, fil kand, pol mag, byråchef i utrikesdepartementet, RDDO. Bosatt i Stockholm. - G 8/7 1950 m M I L D R E D ANTONIE AXELSON JOHNSON, f 18/6 1924.(2)
Barn:
XIII.1) H E N R I K GÖSTA AXEL VON PLATEN, 25/5 1951.(2)
XIII.2) En son VON PLATEN, f 17/8 1953.(2)
XII.f) GUSTAF GUSTAFSSON VON PLATEN, 20/2 1917, fil kand, chefredaktör för Vecko-Journalen. Bosatt i Saltsjö-Duvnäs. - G 1940-54 m SUZANNE EKMAN.(2)
Barn:
XIII.1) GUSTAF J O A C H I M GUSTAFSSON VON PLATEN, f 15/6 1941.(2)
XIII.2) A N N HEDVIG CHRISTINA HELENE VON PLATEN, f 13/7 1943.(2)
XIII.3) MARGIT D A N I E L L E VON PLATEN, f 8/9 1946.(2)
XIII.4) HENRIK C H R I S T O F F E R VON PLATEN, f 29/12 1950.(2)
XII.g) JOHAN M A G N U S GUSTAFSSON VON PLATEN, f 1/5 1920, fil d:r. Bosatt i Stockholm. - G 16/2 1952 m K A R I N SARA ELISABETH GÖRANSSON, f 13/7 1921, redaktör i Åhlén & Åkerlunds förlag.(2)
XI.2) E L L E N LOUISE VON PLATEN, f 9/11 1869, stiftsjungfru, SerafM, BulgOPlemér2kl, FinlVRO:sFtn, Wiens univ GM2kl, UngRKFK, ÖRKHt2klmkrgd, Ö-UngKrK2kl, TMM, TKrM, PrRKHt2kl, BulgRKM1kl, BulgGM, TurkRHalvmSMmeklöv. Bosatt i Stockholm.(2)
XI.3) HARRIET C L A R A VON PLATEN, f 30/12 1873. Fru von Platen. Bosatt i Stockholm.(2)
IX.2) NN VON PLATEN.(2)
Barn:
X.a) ACHATES CARL WILHELM ERNST ULRIK VON PLATEN, förste hovstallmästare, d 1897.(2)
Son:
XI.1) WILHELM ALGERNON ACHATES BOGISLAUS VON PLATEN, kammarherre, d 1937. - G m SOPHIE MARIE MATZÉN, d 1912.(2)
Barn:
XII.a) W I L H E L M ALGERNON VON PLATEN, f 16/7 1887, verkst direktör i AB Öfrabyborg, nämndeman, RVO, RJohO. Disponerar Öfrabyborg. Bosatt i Öfrabyborg, Svenstorp. - G 3/3 1917 m G R E T A SOFIA WILHELMINA FRANZÉN, f 12/6 1891.(2)
Son:
XIII.1) A C H A T E S CARL WILHELM VON PLATEN, f 22/9 1918, löjtnant i kavalleriets reserv. Äger Öfrabyborg, arrenderar och bebor Karlstorp, Krageholm. - G 11/3 1944 m WERA DAGMAR M Ä R T H A GRIP, f 5/8 1924.(2)
Barn:
XIV.a) W I L H E L M CARL ALGERNON VON PLATEN, f 1/4 1945.(2)
XIV.b) C H A R L O T T E GRETA DAGMAR LOUISE VON PLATEN, f 17/7 1950.(2)
XIV.c) ULRIKA S U Z A N N E VERA GUNILLA VON PLATEN, f 27/6 1952.(2)
XII.b) ULRIKA EMELIE SOPHIE (U L L A) VON PLATEN, f 11/8 1889. Bosatt i Malmö.(2)
XII.c) C U R T OTTO BOGISLAUS VON PLATEN, f 19/7 1895, f d löjtnant i preussiska dragonregementet von Arnim(2:a brandenburgska) n:o 12, PrJrkl1 o 2kl. Bosatt i Manitoba, Canada. - G 24/9 1931 m ELSIE VANDA ELISABETH ANDERSSON, f 13/3 1904.(2)
Barn:
XIII.1) B E R N I C E VANDA SOPHIE VON PLATEN, f 29/10 1933.(2)
XIII.2) K E N N E T H WILHELM EDVARD VON PLATEN, f 12/4 1935.(2)
XIII.3) ROBERT VON PLATEN, f 28/4 1950.(2)
XII.d) V I V E K A IDA WILHELMINA VON PLATEN, f 14/6 1897. - G 21/5 1920 m ERIK CAVALLI, f 14/10 1895, överste vid pansartrupperna, chef för Södermanlands pansarregemente, KSO1kl, HvGM, RBLeopII:sO, NFrK, DFrM. Bosatt i Strängnäs.(2)
VIII.b) GUSTAF BOGISLAUS VON PLATEN, överste.(2)
Barn:
IX.1) ACHATES CARL VON PLATEN, generaladjutant, d 1850.(2)
Barn:
X.a) FREDRIK BALTAZAR VON PLATEN, överstelöjtnant, d 1901. - G 1:o m MARIE LOUISE LANGE, d 1876. - G 2:o m MATHILDA SOFIA IFVERSSON, d 1922.(2)
Söner i 1:a giftet:
XI.1) CARL F R E D R I K JOHAN VON PLATEN, f 14/10 1868, trädgårdsmästare. Bosatt i Los Angeles, Californien, USA. - G 1907 m EDITH CHRISTINA NYBERG, d 1930.(2)
Dotter:
XII.a) ALMA CHRISTINE E L I S A B E T H VON PLATEN, f 1909. Fru Wallen. Bosatt i Los Angeles, Californien, USA.(2)
XI.2) CARL FREDRIK PRIBBERT BOGISLAUS VON PLATEN, kapten, d 1940. - G 1902 m M Ä R T A LOUISE ULRIKA KÖNIG, f 30/8 1879. Bosatt i Stockholm.(2)
Döttrar:
XII.a) HENRIETTE L O U I S E ULRIKA VON PLATEN, f 15/7 1903, anställd vid nationalmuseum. Bosatt i Stockholm.(2)
XII.b) ULLA S T É P H A N I E VON PLATEN, f 14/3 1907. Fru von Platen. Bosatt i Stockholm.(2)
XII.c) INGEBORG C H A R L O T T E ULRIKA VON PLATEN, f 8/5 1912. - G 9/12 1940 m C A R L OSKAR NORÉUS, f 15/12 1899, kamrer hos Inteckningsbanken AB. Bosatt i Stockholm.(2)
XII.d) M Ä R T A AMELIE ULRIKA VON PLATEN, f 19/4 1915. - G 8/10 1941 m N I L S K. G. THOLAND i hans 3:e gifte, f 16/10 1898, ingenjör, ordförande i styrelsen för svenska handelskammaren i New York, RVO. Bosatt i New York.(2)
Barn i 2:a giftet:
XI.3) B O G I S L A V FREDRIK VON PLATEN, f 6/9 1891, civilingenjör, SVR, vägingenjör vid vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län, RVO. Bosatt i Göteborg. - G 1:o 1917 m ASTRID MATHILDA ADRIANSON, d 1929. - G 2:o 6/4 1931 m GUNNEL IVARSDOTTER (G U N N) NORDENSKJÖLD, f 7/7 1906.(2)
Söner i 1:a giftet:
XII.a) C L A U S FREDRIK VON PLATEN, f 16/1 1924, köpman. Bosatt i Göteborg. - G 17/11 1952 m KERSTIN INGEBORG CHARLOTTA LARSON, f 29/5 1928.(2)
XII.b) H A N S BOGISLAV VON PLATEN, f 29/8 1926, DGI, reklamkonsulent. Bosatt i Göteborg.(2)
Söner i 2:a giftet:
XII.c) J Ö R A N BOGISLAV VON PLATEN, f 10/1 1932, civilingenjör. Bosatt i Göteborg.(2)
XII.d) H Å K A N BOGISLAV VON PLATEN, f 17/7 1935.(2)
XI.4) H U B E R T FREDRIK ACHATES VON PLATEN, f 16/7 1893, anställd vid stadsingenjörskontoret i Hälsingborg. Bosatt i Hälsingborg. - G 13/6 1920 m E L L E N MATHILDA HOLMSTRÖM, f 6/10 1894.(2)
Barn:
XII.a) HANS H U B E R T PETER VON PLATEN, f 15/8 1923, handelsträdgårdsmästare. Bosatt i Ramlösabrunn. - G 3/7 1949 m K E R S T I N ELISABETH FRIBERG, f 20/10 1923.(2)
XII.b) E R N S T HUBERT FREDRIK VON PLATEN, f 8/3 1925, lantbrukare. Bosatt i Evadal, Gunnarstorp. - G 5/4 1947 m FRIDA V I O L A PETTERSSON, f 23/7 1924.(2)
Barn:
XIII.1) K R I S T I N A VIOLA MARGARETA VON PLATEN, f 12/7 1947.(2)
XIII.2) ERNST HUBERT V I L H E L M VON PLATEN, f 8/5 1950.(2)
XIII.3) ERNST P H I L I P VON PLATEN, f 25/10 1953.(2)
XII.c) ELLEN SOFIA M A R G A R E T A VON PLATEN, f 20/4 1926. - G 28/8 1948 m E R L A N D VIKTOR FRIDÉN, f 16/2 1924, civilekonom. Bosatt i Stockholm.(2)
VII.2) MARGARETHA HEDWIG VON PLATEN, f 1713, d 1758. - G m JOACHIM LUDWIG VON SEGEBADEN.(17)(18)
VII.3) ELEONORA CATHARINA VON PLATEN, f 1715 i Kenz, Bart, Sv. Pommern, d 1/12 1756. - G m löjtnanten DETLEF BERENDT VON STAFFELD, i hans 2:a gifte.(1)(9)(19)(20)
Barn i 2:a giftet:
VII.4) ERNST BOGISLAUS VON PLATEN, f 1738, d 1809. Överstelöjtnant.(20)
VI.b) CHRISTOFFER ERNST VON PLATEN, f 14/1 1687, d 1753. Major, Lantråd på Rügen. Till Dornhof på Rügen. Han blev i sitt 1:a gifte stamfar för friherrliga och grevliga ätterna von Platen i Sverige.(10)(21)
Son:
VII.1) FILIP JULIUS BERNHARD VON PLATEN, friherre, fältmarskalk, generalguvernör, f 14/3 1732 på Dornhoff i Pommern, d där 23/4 1805, inträdde 1746 i svensk tjänst som volontär vid generalmajor von Schwerins regemente, utnämndes 1758 till ryttmästare för en skvadron husarer, som han själv uppsatt, och bevistade de flesta under Pommerska kriget förefallande affärerna. Efter att ha tjänat vid Gula husarregementet(sedan 1762) och Gröna dragonerna(sedan 1767) utnämndes han 1772 till överste för Norra skånska kavalleriregementet och 1776 till generalmajor. Under finska kriget 1788-90 visade han prov på tapperhet, trohet och duglighet och utnämndes till generallöjtnant(1788), riddare av svärdsorderns stora kors(1789) och serafimerriddare(1790). 1792 blev han generalbefälhavare i Skåne, 1795 general av kavalleriet, 1796 En av rikets herrar, general-guvernör över Pommern och Greifswalds akademis kansler samt 1799 fältmarskalk. 1800 fick han avsked från generalguvernörs- och kanslersämbetena. 1778 hade han blivit naturaliserad svensk adelsman, introducerad s å, kommendörsätt s å, och 1797 friherre, introducerad 1798.(2)(10)(12)
Son:
VIII.a) BALTZAR BOGISLAUS VON PLATEN, greve, Göta kanals grundläggare, statsman, f 29/5 1766 på stamgodset Dornhoff(Rügen), d 17/12 1829 i Kristiania, inskrevs vid 13 års ålder i Karlskrona kadettskola och utnämndes följande år till fänrik vid örlogsflottan. Efter avslutad skolkurs tillbragte han, för bättre utbildning i sjömannayrket, tre år i kofferditjänst, deltog efter återkomsten i några expeditioner med svenska krigsskepp samt bevistade jämväl början av 1788 års ryska krig. Sårad vid Hogland, blev han ombord på sitt fartyg rysk fånge och fördes som sådan in i det inre Ryssland. Vid hemkomsten ur fångenskapen efter fredsslutet erhöll han, för att ej komma efter sina jämnåriga, antedaterad befordran till kapten. Under åtskilliga kommenderingar avancerade han under följande år småningom till överstelöjtnant vid amiralitetet och generaladjutant av flygeln (1795) samt förvärvade obestritt anseende som duglig, insiktsfull och rivande sjöofficer, som dock icke alltid hade lätt att komma överens med överordnade. Med 1797 upphörde också hans tjänstgöring vid vapnet, och 1800 tog han, måhända av harm över faderns tvungna avgång från generalguvernörskapet, avsked ur krigs-tjänsten, varvid han erhöll överstes värdighet. S å slog han sig i ro på det inköpta godset Frugården å Vänersnäs(Västergötland), där han snart vann anseende som synnerligen duglig och driftig jordbrukare och skogsodlare. 1801 invaldes han i styrelsen för Trollhätte kanal, och under studiet av Dan. af Thunbergs i dess arkiv förvarade kanalprojekt mognade hos honom småningom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön, vilken tanke, sedan han på egen bekostnad genomrest och undersökt de för kanalens framdragande ifrågasatta nejderna, slutligen år 1806 tog form i hans epokgörande "Afhandling om canaler genom Sverige". Planerna vann understöd av Gustaf IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att "i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet" och på grund därav uppdrog åt Platen jämte den i sådant syfte av regeringen inkallade skicklige engelske kanalbyggaren Thomas Telford att närmare utstaka farleden mellan Östersjön och Vänern. Emellertid mellankom 1809 års revolution, men då Platen var en av de mera framträdande bland de s k "1809 års män" och särskilt nära förbunden med G. Adlersparre, fann han understöd även av den nya regimen. Ständerna själva tog nu initiativet efter motion av en av Platens närmaste vänner, biskop K. von Rosenstein, företaget omfattades med en sangvinisk entusiasm, och sedan 1810 regeringens privilegium beviljats, blev det äskade aktiekapitalet icke obetydligt övertecknat inom loppet av några få dagar. Platen, som invalts i 1809 års konstitutionsutskott och således även är att räkna bland vårt nya statsskicks fäder, inkallades 9/6 1809 i statsrådet samt utnämndes i samband därmed till konteramiral. Han intog ock, man kan säga med självskrivenhetens rätt, ordförandeplatsen inom det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sedan med förkärlek och, efter taget avsked ur statsrådet(1812), odelat sina bästa krafter åt kanalverkets fullföljande, alltid vaksam för dess intressen, ständigt stridsfärdig mot dess motståndare, som snart för varje riksdag ökades - de ursprungliga kostnadsberäkningarna visade sig mycket för låga - rådig i de ofta nog brydsamma lägena och väl även icke så litet självrådig. Platen fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik(september 1822). I samband med frågan om Göta kanal förtjäna två andra spörsmål nämnas, i vilkas främjande Platen ägde en betydande del. Det ena var anläggandet av Motala mekaniska verkstad. Det andra var idén om det s k centralförsvaret, som i Sverige skulle samla sina resurser vid Vanäs(Karlsborg) vid Vättern, "och denna punkt", sade Platen, "är upptäckt genom Göta kanal, den utvecklas genom Göta kanal, den kan endast fullbordas genom Göta kanal". Även i en annan märklig militär-fråga från denna tid ingrep Platen mäktigt. Han omfattade sålunda tanken - för övrigt förebådad genom Gustaf IV Adolfs lantvärn - att i samband med statsvälvningen rikets hela försvarskraft borde tagas i anspråk genom "en allmän nationalarmering" och framlade i 1809 års konstitutionsutskott förslag därom, men ehuru förslaget vann utskottets sympatier, vågade man icke inarbeta det i regeringsformen, och av ständerna avslogs det med iver både då och vid dess återupptagande på hösten s å. Vid slutet av riksdagen återkom det emellertid i form av ett beslut om s k förstärkningsmanskap, och det kan betraktas som uppslaget till den vid 1812 års riksdag beslutade allmänna beväringen. I de planer till förening med Norge, som vid revolutionens tidpunkt spelade en så viktig roll, var Platen tidigt invigd och omfattade dem, såväl som Kristian Augusts val till kronprins, med vanlig iver. Han var ock själv därvid betrodd med utförandet av åtskilliga grannlaga underhandlingar samt kom sålunda i nära och förtrolig beröring med flera av de ledande männen i Norge. Efter Karl Augusts plötsliga död (1810) blev ock Platen inför Karl Johan, vars val han främjat, en av föreningstankens kraftiga förespråkare; och när slutligen föreningen genomdrivits med vapenmakt(1814), utsågs Platen till en av de svenske kommissarier, vilka med det norska stortinget utarbetade de närmare villkoren. Därpå följde som ett erkännande från regeringens sida viceamiralsfullmakt(1814) och grevevärdighet(1815). På svenska riddarhuset framträdde han även i andra frågor än kanalfrågan som en av dess mest bemärkte och eldige talare, och hans sammanstötning 1823 med K. H. Anckarsvärd har räknats bland ståndets märkligaste debatter. 1827 utnämndes Platen efter J. A. Sandels avsked till riksståthållare i Norge, där man hoppades, att hans kraft och fasthet skulle hävda Sveriges och föreningens intressen gentemot norrmännens ömtålighet om sina särintressen. Skulle 1828 års urtima storting intaga samma ssträva ståndpunkt som de föregående, hade Platen ock tillrått konungen att slå till och utfärda en ny grundlag. Stortinget böjde emellertid undan, men när Platen 17/5 lät med militär återställa lugnet efter oroligheterna("torveslaget"), uppstod mot honom, unionsvännen från 1809, i Norge en ytterst bitter stämning, som måhända förvättade den sjukdom, i vilken han avled. Han gravsattes på en plats han själv åt sig utvalt i närheten av Motala, tätt invid själva kanalbanken. - Platen var en utpräglad karaktär, full av kraft och handlingslust, redbar och strängt oegennyttig, orädd och beslutsam, men också något kärv och despotisk som en sjöbjörn samt ganska ömtålig, då det gällde något, som var honom dyrbart. Lynnet brusade lätt upp, men var lika lätt lugnat. Han var bl a hedersledamot av Lantbruksakademien(1812), ledamot av Vet. akad.(1815) och hedersledamot av Krigsvet. akad.(1816). Svenska akademien lät 1886 prägla en minnespenning över Platen, och L. De Geer författade över honom en minnesteckning, som är intagen i "Sv. akad:s handlingar ifrån år 1886", d I(1887).(10)
Son:
IX.1) BALTZAR JULIUS ERNST VON PLATEN, greve, sjömilitär, statsman, diplomat, f 16/4 1804 på Frugården i Skaraborgs län, d 20/3 1875 i Stockholm, inhämtade som helt ung under flerårig tjänst på ett svenskt handelsfartyg de första grunderna av sjömansyrket, inskrevs vid 17 års ålder vid flottan och utbildade sig sedermera under ytterligare fyra års sjöresor dels med svenska kofferdimän, dels i engelsk örlogstjänst. Efter hemkomsten(från 1825 i två år) anställdes han som adjutant först hos sin fader och därefter vid flottans generaladjutantsexpedition samt befordrades 1830 till premiärlöjtnant. Därmed var ock hans befordringar på denna bana slut, ty efter en konflikt med sina överordnade tog han 1838 avsked ur krigstjänsten. Därefter dels ägnade han sig åt vården av sina vidlyftiga enskilda affärer - han hade redan tidihgare deltagit i ledningen av Göta-kanalbolaget och av Motala verkstad - , dels deltog han, särskilt vid 1840-41 års riksdag, som liberal oppositionsman i det offentliga livet, varvid han, då tillfälle gavs, upptog till försvar och vidare utveckling sin faders planer i fråga om sjöförsvaret. Tillfälle att mera direkt verka för dessa erbjöds, då han av Oskar I, som 1844 fäst honom vid sin person som kabinettskammarherre, i april 1849 kallades till sjöminister och i samband därmed utnämndes till kommendör i flottan. Men hans vid följande års riksdag framlagda utförliga förslag till flottans fullständiga ombildning - linjeskeppens slopande och den egentliga styrkans förläggande hos skärgårdsflottan - väckte hos männen av facket en storm av ovilja och förmådde ej heller tillvinna sig riksdagens bifall, varför Platen(januari 1852) avgick från sin stadsrådsplats. Efter att oktober 1857-augusti 1861 ha verkat som svensk-norskt sändebud i London utnämndes han i juli 1862 ånyo till sjöminister och i samband därmed till konteramiral och genomförde då även(genom k. brevet 10/7 1866) flottans delning och skärgårdsartilleriets inrättande. Det sega motstånd hans planer rönte och jämväl de svårigheter, som mötte materials anskaffande i en tid, då på detta område nya uppfinningar snart sagt hörde till ordningen för dagen, verkade dock nedslående och förmådde honom att i juni åter avgå från sin plats. För att hjälpa regeringen ur svårigheten att fylla den plats, som genom utrikesministern greve Wachtmeisters plötsliga död blivit ledig, ingick Platen i november 1871 ånyo i regeringen. Tronskiftet år 1872 och vissheten, att konung Oskar II:s uppfattning av flottans uppgift skulle snarligen besegla den nybildade skärgårdsflottans öde, förmådde Platen att redan i december 1872, några månader efter Karl XV:s död, åter lämna rådskammaren. Krafterna började ock svika och manade snart till återgång ur det offentliga livet; han avsade sig 1873 sin plats i riksdagens Första kammare, dit han 1866 invalts av Uppsala läns landsting. Platens gifte(1832) m den rike greve Karl de Geers enda barn Charlotte satte honom i tillfälle att utöva ett ädelt mecenatskap och en omfattande välgörenhet. Yttre utmärkelser kom honom i rikt mått till del. Här må nämnas, att han blev ledamot av Lantbruksakademien 1843(hedersledamot 1852), av Krigsvet. akad.(1849), hedersledamot av Örlogsman-nasällskapet s å, ledamot av Vetenskapsakad. 1854 samt hedersledamot av Vet. societeten i Uppsala och av Akad. för de fria konsterna 1856, samt att han 1860 kreerades till juris hedersdoktor i Oxford. Platens av trycket utgivna skrifter i fråga om sjöförsvarets ordnande, nämligen "Underdånigste rapport etc."(1851) och "Grunder för ombildningen af Sveriges sjöförsvar"(1865), föranledde en mängd följdskrifter. - G 1832 m grevinnan CHARLOTTE DE GEER, f 1813, d 1888.(10)
Son:
X.a) NN VON PLATEN.(10)
Son:
XI.1) KARL BALTZAR ERNST VON PLATEN, överstekammarherre, d 1888, med honom utgick den grevliga ätten 1888.(10)
VI.c) BOGISLAW GEORG VON PLATEN, f 1693, d 1766. Från honom härstammar en ointroducerad gren i Finland, som utdog 1759.(21)
Dotter i 3:e giftet:
VI.d) MARGARETA DOROTHEA VON PLATEN, f 1698. - G 17(17) m LENNART HÅRD AF SEGERSTAD, f 1683, d 1747, son av överste Gustaf Carlsson Hård af Segerstad och Anna Haraldsdotter Stake, överjägmästare.(16)
Tillhör Ventz-Subzowergrenen:
I.1) FILIP KRISTOFER VON PLATEN, militär, f 1852, underlöjtnant vid Skånska dragonregementet, löjtnant där 1878 och vid generalstaben 1882, kapten där 1885, var militärattaché i Wien 1888-89, utnämndes till major vid generalstaben 1893 och vid Livgardet till häst 1894, till överstelöjtnant vid Kronprinsens husarregemente 1896, blev överste där 1901 och dess chef 1902 samt generalmajor och chef för femte arméförvaltningen 1908 och för tredje 1911. Platen valdes till ledamot av Krigsvet. akad. 1895.(10)
Bland de i Sverige boende, men på dess riddarhus icke introducerade medlemmar av ätten är följande av huset Grantzewitz och grenen Ventz, härstammande från bröderna Rickman Wilhelm och Carl Philip Fredric von Platen, vilka i slutet av förra århundradet hit överflyttade och ingick vid dåvarande norra Skånska kavalleriregementet(nu Skånska husarregementet). Äldre brodern Rickman Wilhelm återflyttade dock till Pommern, övertog godset Ventz(på Rügen) och gifte sig med en von der Lancken, men hans gren fortlever i Sverige genom hans son Philip Julius - Vapen lika med det som begagnas av introducerade adliga grenen.(14)
I.1) NN VON PLATEN.(14)
Söner:
II.a) R I C K M A N WILHELM VON PLATEN, f 1759, d 1843, övrigt se ovan. - G m NN VON DER LANCKEN.(14)
Son:
III.1) PHILIP J U L I U S VON PLATEN, f 1798, d 1871, ryttmästare vid Skånska husarregementet, major i armén, ägde Hjelmslund och Kopparmöllan i Skåne. - G 1837 m A U G U S T A LOVISA VON PLATEN, f 1813, d 1882.(14)
Söner:
IV.a) R I C K M A N PHILIP VON PLATEN, f 1838, f d ryttmästare vid Skånska husarregementet, RSO, äger del i och bebor Hjelmslund(adr. Klippan). - G 1876 m friherrinnan M Ä R T A CHARLOTTA INGEBORG SPARRE, f 1849.(14)
Son:
V.1) JULIUS R I C K M A N BOGISLAUS VON PLATEN, f 1879.(14)
IV.b) G U S T A F ANTON VON PLATEN, f 1840, ryttmästare vid Skånska dragonregementet, RSO, äger och bebor Stora Mölla(adr. Klippan), äger del i Hjelmslund. - G 1874 m ALIDA HUMMEL, f 1854.(14)
Barn:
V.1) ALIDA AUGUSTA E L I S A B E T H VON PLATEN, f 1875.(14)
V.2) A L I D A GUSTAVA VON PLATEN, f 1878.(14)
V.3) DAVID JULIUS GUSTAF VON PLATEN, f 1882.(14)
IV.c) J U L I U S AUGUST VON PLATEN, f 1844, löjtnant vid Skånska husarregementet, äger och bebor Kopparmöllan(adr. Klippan), äger del i Hjelmslund.(14)
IV.d) A L B E R T THEODOR VON PLATEN, f 1846, äger och bebor Tofta(adr. Ängelholm), äger del i Hjelmslund.(14)
II.b) CARL P H I L I P FREDRIC VON PLATEN, f 1769, d 1843, major vid Skånska husarregementet. - G 1806 m GUSTAVA HORN AF RANTZIEN, f 1779, d 1855.(14)
Barn:
III.1) C H R I S T O P H E R HENRIC VON PLATEN, f 1807, d 1849, ryttmästare vid kronprinsens husarregemente. - G 1838 m W I L H E L M I N A ULRICA BOLTENSTERN, f 1812, d 1875.(14)
Barn:
IV.a) CHRISTOPHER RICKMAN B A L T Z A R VON PLATEN, f 1841, lantbrukare, bor på Stora Markie(adr. Börringe).(14)
IV.b) WILHELM W I L K E N JULIUS VON PLATEN, f 1845, löjtnant vid Skånska husarregementet, lärare vid ridskolan på Strömsholm(adr. Strömsholm).(14)
IV.c) WILHELMINA AUGUSTA (M I N A) VON PLATEN, f 1847. - G 1867 m friherre AXEL CARL E D W A R D STJERNBLAD, f 1839, innehavare av fideikommisset Stora Markie, bosatt där(adr. Börringe).(14)
III.2) A U G U S T A LOVISA VON PLATEN, f 1813, d 1882. - G 1837 m PHILIP J U L I U S VON PLATEN(se äldre grenen).(14)
III.3) P H I L I P BALTZAR VON PLATEN, f 1819, f d major i Skånska husarregementet, ledamot av riksdagens första kammare, RSO, RDDO, äger säteriet Christinedal samt arrenderar och bebor säteriet Wettinge(adr. Klippan). - G 1851 m friherrinnan CHRISTINA (K E R S T I N) GYLLENSTIERNA AF LUNDHOLM, f 1822.(14)
Barn:
IV.a) PHILIP C H R I S T O P H E R VON PLATEN, f 1852, löjtnant vid generalstaben och Skånska dragonregementet, bor i Stockholm.(14)
IV.b) V I V E C A GUSTAVA VON PLATEN, f 1854, bor på Wettinge.(14)
IV.c) PHILIP B A L T A Z A R VON PLATEN, f 1855, löjtnant vid Skånska husarregementet, bor på Wettinge. - G 1884 m CHARLOTTA SOPHIA EBBA G A B R I E L L A ANKARCRONA, f 1858.(14)
Dotter:
V.1) M A G D A EBBA CHRISTINA VON PLATEN, f 1885.(14)
IV.d) P H I L I P RICKMAN VON PLATEN, f 1856, löjtnant vid Skånska husarregementet, bor på Wettinge.(14)
III.4) O T T O WILKEN VON PLATEN, f 1820, understallmästare hos H M Konungen, f d löjtnant vid Skånska dragonregementet, bor i Helsingborg. - G 1854 m friherrinnan EBBA GYLLENSTIERNA AF LUNDHOLM, f 1828.(14)
Barn:
IV.a) CARL VON PLATEN, f 1855, underlöjtnant vid Skånska dragonregementet, bor i Helsingborg.(14)
IV.b) OTTO VON PLATEN, f 1857, förvaltare på Idhult(adr. Älmhult).(14)
IV.c) EBBA VON PLATEN, f 1859, bor i Helsingborg.(14)
IV.d) ELSA VON PLATEN, f 1861, bor i Helsingborg.(14)
IV.e) VIVECA VON PLATEN, f 1863, bor i Helsingborg.(14)
IV.f) N I L S ERIC VON PLATEN, 1871.(14)
III.5) CARL F R E D R I C VON PLATEN, f 1822, f d ryttmästare vid Skånska dragonregementet, RSO, bor i Lund. - G 1858 m E V A HEDVIG ELEONORA ROSENCRANTZ, f 1840.(14)
Barn:
IV.a) G U S T A F EMIL VON PLATEN, f 1859, förvaltare på Källesjö(adr. Ystad).(14)
IV.b) P H I L I P LUDVIG VON PLATEN, f 1861, hovrättsauskultant, bor i Lund.(14)
IV.c) EVA E M I L I A ELISABETH VON PLATEN, f 1863, bor i Lund.(14)
IV.d) E V A FREDRICA VON PLATEN, f 1867, bor i Lund.(14)
Tillhör släkten:
I.1) AUGUST VON PLATEN-HALLERMUND, greve, tysk skald, f 24/10 1796 i Ansbach, Bajern, d 5/12 1835 i Syrakusa, inom en familj, som räknar gemensam härkomst, med de svenska adliga ätterna von Platen. Platen deltog som underlöjtnant i de allierades intåg i Frankrike 1815. Vid sidan av sin garnisonstjänst-göring hängav han sig alltjämt åt studier samt var 1818 student vid Würzburgs universitet och 1819-26 vid Erlangéns, där han tog starka intryck av Schelling ochg gjorde sig förtrogen med flera språk, bland dem persiska och arabiska. Ett besök i Venezia 1824 hade till följd, att han lämnade den militära banan och två år senare for till Italien för att där leva uteslutande för sin konstnärligt litterära utveckling. Han genomströvade landet i alla riktningar, men uppehöll sig mest i Rom och Neapel. Harmsen över det politiska och litterära förfallet i Tyskland, plågad av otillfredställd självuppskattning och patologiska böjelser, om vilka hans dagböcker berätta, isolerade han sig alltmera och vart föremål för misskännande i hemlandet, icke minst efter Heines anfall(i "Reisebilder"). Emellertid vistades han i München 1832-34, men återvände på våren 1834 till södern, där han bortrycktes av feber. En bildstod över honom restes 1859 i Ansbach. - Platen var till sin politiska åskådning liberal, till sin konstnärliga uppfattning lidelsefull anhängare av stränga, estetiskt ideella principer, so9m förde honom till förbittrad strid med romantikens sista utlöpare, den dimmiga epigonlyriken, den effekthungriga ödestragedien och den journalistiskt förorenade prosaepiken. Hans utgångspunkter var romantikens fantasispel, särskilt de med spansk eller orientalisk kostym, samt Schiller. Han började sin vittra bana med "Ghaselen"(1821), en orientalisk diktform, som han införde, "Lyrische blätter" och "Neue ghaselen"(1823). I de sagoartade lustspelen "Der gläserne pantoffel"(1823), "Der schatz des Rhampsinit"(1824) m fl stod han ännu på romantikens ståndpunkt och efterbildade Tiecks komedier. Mot den litterära urartningen riktade han sig i de formfulländade och kvicka, efter Aristofanes mönster skrivna litteraturkomedierna "Die verhängnissvolle gabel"(1826) och "Der romantische Oedipus"(1829). Bland hans övriga arbeten framstå de efter hans död utgivna "Polenlieder", fyllda av rysshat och frihetshänförelse, det historiska dramat "Die liga von Cambrai"(1833), det äventyrsrika och intagande sago-eposet "Die abbassiden"(skrivet 1830, tr. 1834) och främst hans dikter("Gedichte", 1828; 2:a uppl. 1834), vilkas manliga skarplynne givit honom en särskild plats bland Tysklands skalder. Genom sin utomordentliga formella pregnans, resultatet av oavlåtligt och energiskt arbete, och sin allvarliga strävan för större noggrannhet i detta avseende betecknar Platen en konstnärlig renässans i den tyska poesien. Hans egna dikter i de mest växlande metra, antika former likaväl som sydromanska och orientaliska, tillhör hans lands yppersta i sin art, men sakna omedelbarhet och direkt anknytning till den tyska poetiska utvecklingen. Han ägde ingen stor förmåga att uppleva och i sin dikt gestalta sina levnadserfarenheter; han är framför allt idéernas skald; värdighet, högt allvar, hat, harm över frihetens våldförande, idealistisk sorg över tillvarons tarvlighet och brister, den oavhängiges ensamhetskänsla - det är framträdande karaktärsdrag i hans dikt. P. Kernell förmedlade Platens bekantskap med den samtidiga svenska litteraturen, och i Platens dagböcker finns rätt intressanta uttalanden om denna och om svenska personligheter. - Platens samlade skrifter utkom 1839; de ha sedan utgetts i många uppl., bland vilka kan framhållas den av M. Koch och E. Petzet i 12 bd 1910.(10)(19)
Tillhör släkten:
I.1) FREDRICA NATALIA THERESIA WILHELMINA (M I N A) VON PLATEN, f 1822, bosatt i Stockholm. - G 1848 m PETER N I K L A S WETTERBERG, f 1809, d 1868, son av kontraktsprosten Martin Wetterberg och S o p h i a Magdalena Boman, fil dr, major vid Skaraborgs regemente, RSO.(15)
Tillhör släkten:
I.1) CARL THEODOR ERNST VON PLATEN, hovstallmästare, friherre. - G m MARGARETA HELENA BEATA CATHARINA SJÖCRONA.(2)
Barn:
II.a) CARL GUSTAF VON PLATEN, förste hovstallmästare, friherre, d 1937. - G 1892 m CARIN O L G A WIJK, f 14/1 1870. Änka 1937. Bosatt i Stockholm.(2)
Barn:
III.1) CARIN HELEN A S T R I D VON PLATEN, f 31/5 1893, friherrinna, GV:sJ,tII, SLGM, LandstSM, LandstGFtn, SFKftjGM, JHKrO4kl, FinlVRO:sFtn, FFrK4kl, FLSk, FMpbh. - G 28/10 1913 m N I L S FREDRIK LOUIS RUDEBECK, f 25/1 1877, son av hovstallmästare Lars Peter Fredrik Rudebeck och Eva Thomasine Wiberg, överstekammarherre, f d tjg förste hovmarskalk, f d kammarherre och chef för H K H Hertigens av Södermanland hovstat, f d ryttmästare vid livregementet till häst, f d underkansler vid KMO, GV:sJmtII, GV:sJmt, KmstkNO, KmstkVOmbr, RSO, RCXIII:sO, NyaSO1kl, StkNedONO, StkNS:tOO, StkSEO, StkSpCfO, CambO2kl, SiamKrO2kl, KStbEmpO1kloVO1kl, KFrHL, KItKro3kl, ÖRKHt1klmkrgd, NedKrönM, StbMM, SiamKrGM. Bosatt i Drottningholm.(2)(13)
III.2) CARL ERIC VON PLATEN, f 8/9 1895, hovstallmästare, chef för H M Konungens hovstall, ryttmästare i kavalleriets reserv, GV:sJmtII, GV:sJmt, GV:sMt, KVO, RSO, RNO, KDDO1gr, KNS:tOOmstj, KIFOmstj, OffFrdeMagr, OffLettSO, RFinlVRO, RSpCfO. Bosatt i Stockholm. - G 15/11 1921 m G U N H I L D CECILIA NORDENFALK, f 25/7 1899.(2)
Barn:
IV.a) C A R L G U S T A F JOHAN AXEL VON PLATEN, f 18/12 1922, jur kand, attaché vid beskickningen i Madrid, RNS:tOO. Bosatt i Madrid. - G 29/9 1953 m grevinnan BARBRO ELSA U R S U L A MARIA VON ROSEN, f 6/5 1931.(2)
Dotter:
V.1) En dotter VON PLATEN, f 2/11 1954.(2)
IV.b) A X E L ERIC BALTZAR VON PLATEN, f 29/8 1925, jur kand, löjtnant i pansartruppernas reserv. Bosatt i Stockholm. - G 16/12 1950 m grevinnan ANNA SIGRID C A T H A R I N A VON SCHWERIN, f 10/3 1931.(2)
Barn:
V.1) G U N I L L A OLGA MARGARETA VON PLATEN, f 19/2 1952.(2)
V.2) CARL AXEL VON PLATEN, f 18/3 1954.(2)
IV.c) JULIANA L O U I S E VON PLATEN, 10/3 1930. - G 28/6 1954 m DIDERIK CAPPELEN, f 14/3 1923, civilingenjör. Bosatt i Holden, Ulefors, Norge.(2)
II.b) CAROLA E L I S A B E T H VON PLATEN, f 29/5 1864. Bosatt i Hälsingborg.(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Henrik von Platen, till Dornhof och Silentz ( ? -1595)
|
Jürgen von Platen, till Dornhof och Silentz (levde 1626)
|
Henrik von Platen, till Dornhof och Silentz (död före 1673)
|
Baltzar von Platen, till Dornhof (1642-1716)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 742-746.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars far.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfar.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mor.
(10) = Nordisk Familjebok, band XXI, spalt 1028-1034.
(11) = Jämför "Ätten von Platen"/Ph. FR:son och G. L:son von Platen(1909).(10)
(12) = Ättlingar av honom, friherrliga ätten von Platen nr 313(2):
(13) = Sveriges Adelskalender 1955, s 861.
(14) = Svensk Slägtkalender 1886, s 42-45.
(15) = Svenska Ättartal 1889, s 457.
(16) = Svenska Ättertal 1892, s 40-45.
(17) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(18) = De hade barnen: 1. Barbara Eleonora Von Segebaden, 2. Achatus Detloff Von Segebaden, 2. Ernst Buslaff Von Segebaden, 4. ? Von Segebaden, 5. Fredrik Baltzar Von Segebaden.(17)
(19) = von Platen, Eleonora Chatarina. Född 1715 i Kenz, Sv.Pommern. Död 1756-12-01. von Platen är en gammal nordtysk adelsätt av vilken medlemmar är kända sedan 1200-talet. En gren erhöll tysk riksgrevlig värdighet 1689 och 1704 rätt att skriva sig till det forna grevskapet Hallermund. (vars mest kände medlem är greven och författaren August Hallermund-Platen). #grenar av ätten har inflyttat till Sverige. Gift med föregående ana.
(20) = von Platen, Pribert Achates. Kapten . Född 1680-02-06 i Dornhof, Shaprode. Död 1759-10-25 i Drigge, Pommern. Till Drigge. F. på 1680-talet. Kapten i svensk tjänst 1704-1710.Löjtnant i holländsk tjänst. Secund- kapten vid Elbingska reg. 1705 premier-kapten 1/9 1707, avsked p.g.a. sjuklighet 1710. Tjänade under Carl XII i hela polska kriget, men måste på faderns enträgna anhållan taga afsked då han vid hemkomsten fick godset Kasselwitz vilket han sedan då han genom gifte fick gården Drigge på Rügen försålde till sin måg (dotters man) Staffeld. Död 1754. Gift 1:o 1711 med efterföljande ana.
Barn:
von Platen, Balthasar Achates. Överste. Född 1712-11-17 i Stralsund, Drigge. Död 1782-10-26 i Stockholm. Naturaliserad svensk adel 1751. Officer i den svenska armén, chef för Tavastehus reg.1766, förde Riksvapnet vid konung Gustav III:s kröning 1772. Blev under tjänst hos kung Stanislaw av Polen svårt sårad vid försvaret av Danzig 1734 och tillfångatagen vid ryssarnas stormning s.å. Deltog i kriget i Finland 1741-42 och Pommerska kriget. Överste i armén 1762. Volontär vid drotningens livreg.till fots maj 1728, furir 12/4 1739, förare s.å. 30/4. avsked 17/2 1734. Kornett vid konung Stanislus av Polen livdragonreg. i Danzig s.å. Volontär i kejserliga armén samtadjutant hos fältmarskalken Neübergk. Adjutant hos konung Stansilaus samt kapten vid has livdragonreg. Fänrik vid Västmanlands reg 17/11 1739, löjtnan 2/31742, kapten 8/9 1744 samt major 8/12 1747. Överstelöjtnant vid Löwenfeldska reg 15/4 1758, överste i armén 3/81761, vid f.d. Lilliebergska reg. i Stralsund 8/2 1766, Överste för Tavastehus reg s.å. och för Savolaxs reg. 29/10 1772. Avsked 22/11 s.å. Han blev den 9 maj 1734 sårad vid ryssarnas generalstorm av Danzig och s.å. vid stadens övergång fången och förd till Elbing. skickades kortdärefter till Sverige och gick i dec. med konung Fredrik I rekommandation till kejserliga armén vid Rehnströmmen där han deltog i fälttåget. Deltog i kriget i Finland på 1740-talet och i Pommen 1757-61.
von Platen, Eleonora Chatarina. Född 1715 i Kenz, Sv.Pommern. Död 1756-12-01.
Gift 2:o med von Usedom, Eleonora Christina. Född 1692-03-24. Död 1748-04-01.
Barn:
von Platen, Ernst Bogislaus. Överstelöjtnan. Född 1738. Död 1809.
von Schwarzer,nr 1742, Margaret Eleonora. Född 1685 i Drigge, Rügen. Död 1720 i Drigge. Gift 1711 med föregående ana.
(21) = von Platen, Baltzar. Född 1642-05-27 i Dornhof, Pommern. Död 1716-02-14 i Dornhof, Pommern. Balzar von Platen till Dornhoff, Shaprode, Karow och Kasselwitz. Han bevistade år 1700 konung Carl XII:s hyllningsakt i Pommern. "var en stor hushållare och kom till mycken egendom." Gift 1:o med efterföljande ana.
Barn:
von Platen, Bogislaw Georg. Landsfogde på Rügen. Född 1693. Död 1766. Från dem härstammar en ointroducerad gren i Finlandsom utdog 1759.
von Platen, Pribert Achates. Född 1680-02-06 i Dornhof, Shaprode. Död 1759-10-25 i Drigge, Pommern.
von Platen, Christoffer Ernst. Major, Lantråd på Rügen. Född 1687-01-14. Död 1753. von Platen till Dornhof på Rügen. Han blev i sitt första gifte stamfar för friherrliga och grevliga ätterna von Platen i Sverige Gift 2:o 1694-01-20 med von Wolffradt Nr 563, Barbara Margareta. Född 1673. Död 1696. Gift 3:o 1697 med von Rhaden, Elisabeth Hedvig. von Bohlen, Dorotea Maria. Död 1690 i Dornhof. Gift med föregående ana.
AV POLLEBEN. Tillbaka till toppen »
I.1) NN AV POLLEBEN. - G m HEINRICH I AV BLANKENBURG(Se REGENSTEIN), greve, nämnd 1172-1235.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV POLOWCEN. Tillbaka till toppen »
I.1) KOTJAN KHAN AV POLOWCEN.(1)
Dotter:
II.a) NN AV POLOWCEN. - G m MSTISLAV "UDALYJ" AV NOVGOROD, furste, f ca 1175, d d 1228.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
POLUS. Tillbaka till toppen »
I.1) TIMOTEUS POLUS, f 1599 i Merseburg, Tyskland, d 1642. Poeta laureatus, Poeseus. Professor vid Revals gymnasium. - G m ELISABETH VON WEHREN.(1)(4)(9)
Son:
II.a) THOMAS POLUS, f 1634 i Reval, d 1708 24/3 i Stockholm. Greve(1698), statsråd och kansliråd. Äm- betsman och statssekreterare vid Utrikesexpeditionen 1693-1701, kungligt råd och statsråd 1697- 1701. Polus, som bl.a. några år var lärare åt kronprins Karl, var främst en duglig ämbetsman. Blev tidigt faderlös, uppfostrades i Sverige, genomgick skola och gymnasium i Västerås samt vistades därefter vid Uppsala universitet, där han förvärvade sig ovanliga kunskaper, så att han på sin tid ansågs för en mycket lärd man. Han vann bl.a. erkännande som god latinsk tillfällighetsskald. Sedan han en tid varit upptagen av utrikes resor, blev han sekreterare hos hertig Adolf Johan, utnämndes 1665 till refendarie i kansliet och blev 1666 sekreterare vid svenska ambassaden i England. Han gick sedemera i samma egenskap till Holland, där han länge användes i diplomatiska värv. 1671 kallades han till hovråd hos änkedrottning Hedvig Eleonora med bibehållande av sin plats i kansliet och erhöll därigenom en mäktig hjälp vid framtida befordran. 1673 adlades Polus, varvid han bibehöll sitt fädernenamn. Sedan han under de följande 20 åren varit oupphörligt använd i olika uppdrag, t.o.m. i reduktionsaffärer, fick han 30 december 1693 fullmakt som kansliråd och statssekreterare i utrikesexpeditionen efter Bergenhielm, som befordrats till hovkansler. 31 december 1694 efterträdde han den bekante, med döden då nyss avgångne Nordenhielm såsom lärare åt den unge prins Karl(sedemera Karl XII). Hos sin lärljunge kom Polus i stor gunst, och sedan Karl blivit myndig, upphöjdes Polus, samtidigt med Piper(31 december 1697), till kungligt råd och statsråd med bibehållande av sin befattning som statssekreterare för utrikes ärendena. Några dagar senare, 3 januari 1698, blev han på en gång friherre och greve. Polus var en skicklig ämbets- man av Karl XI:s skola; men han saknade Pipers kraftfulla vilja och äregirighet, var en fridsam man och kom därför, trots den ynnest, vari han stod, att utöva endast ett begränsat inflytande. - G 1673 6/5 i Stockholm m M A R G A R E T A ELISABETH MÖLLER, f sannolikt i Tyskland, d 1694 3/12 i Stockholm, begravd i Nicolai kyrka, dtr t hovrådet Vincent Möller o Katarina Crusia.(1)(2)(3)(5)(7)
Barn:
III.1) GUSTAF JOHAN POLUS, f 13/1 1674, d 6/7 1690.(7)
III.2) CARL VINCENT POLUS, f 16/12 1674, d 24/4 1722 i Stockholm, begravd 27/4 1722 i i Riddarholmskyrkan men senare nedsatt i Solna kyrka. Kammar herre hos änkedrottning Hedvig Eleonora, fullmäktige i riksens ständerkontor, kastade sig i sjön och dog ogift den 24/4 1722.(7)
III.3) CATHARINA ELISABETH POLUS, f 2/7 1676 i Stockholm, d 22/6 1690.(7)
III.4) MARGARETA CHRISTINA POLUS, f 15/5 1677, d 1710 i Karlskrona.(7)
III.5) MARIA BEATA POLUS, f 30/3 1678, Levde 1739.(7)
III.6) THOMAS POLUS, f 25/4 1679, d 18/2 1737 i Stockholm, begravd i Solna kyrka. Volontär vid livgardet 1695, furir 6/11 1696, sergeant 29/4 1697; fänrik 31/8 1698; löjtnant 11/9 1700, kapten 16/4 1702 och avsked med överstelöjtnants titel 21/12 1705. Illa blesserad vid Klissov 1702 så att han förlorade målet och ej kunde göra tjänst. Ogift.(7)
III.7) TIMOTEUS POLUS, f 7/5 1680, d 17/12 1713 i Varberg, begravd i Varberg. Häradshövding i Halland. Ogift.(7)
III.8) MARTA DOROTEA POLUS, f 1/6 1681, d 22/2 1768 i Råby,Ljungby sn (Kalmar län).(7)
III.9) HEDVIG POLUS, f 24/3 1683, d 1684. Död vid 1 års ålder.(7)
III.10) SOFIA POLUS, f 15/6 1684, d 28/4 1761. - G 1:o 10/1 1711 m kanslirådet JOHAN PERINGER, adlad Peringskiöld, nr 1273, i hans andra gifte. - G 2:o m översten JOHAN JAKOB SCHAEFFER, adlad Ehrenswärd också i hans andra gifte.(7)
III.11) JAKOB POLUS, f 1/6 1685 i Stockholm, d 1726. Kapten.(7)
III.12) ANNA BRITA POLUS, f 9/6 1686, d 1692-06-09.(7)
III.13) ADOLF POLUS, f 7/3 1687, döpt 7/3 1687 i Stockholm, d 20/4 1706 i Polen. Page hos änkedrottning Hedvig Eleonora.(7)
III.14) ELEONORA POLUS, f 19/7 1688, d 1763.(7)
III.15) CHARLOTTA POLUS, f 1689 5/9, d 1751 15/2 på Segerstorp, Skövde sn. - G februari 1721 m CLAES JOHAN WERDENHOFF, f 1691 23/7 i Ingermanland, d 1753 2 eller 1/10 på Segerstorp. Regementskvartermästare.(1)(6)(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Tomas Polus, greve, statsråd, kansliråd (1634-1708)
|
Charlotta Polus (1689-1751)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Bonniers Konversationslexikon, bd X, sp 1336.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1289.
(4) = Alexandras farfars mormors morfars mormors morfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors morfars mormors morfar.
(6) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mor.
(7) = Polus, Thomas. Greve, Statsråd och kansliråd. Född 1634 i Reval. Död 1708-03-24 i Stockholm. Begravd i Riddarholmskyrkan men fördes sedan till Solna kyrka. Tomas Polus, adlad, greve och friherre till Örneholm, herre till Adlersborg, Nesthof, Tullinge uch Möllersberg, f. i Reval 1634, var son till Timotheus Polus, Ooeta layreatus, Poesis Professor vid Revals gymnasium och hans hustru Elisabeth von Wehren. Reval var sedan 1561 svensk stad då dess privilegier som stad bekräftades av Erik XIV. 1631 grundades i Reval ett gymnasium och 1656-65 var Dorpats universitet förlagt till Reval. 29/19 1710 intogs Reval av ryssarna. Thomas Polus blev tidigt faderlös (1642) och upptogs som fosterson hos faderns vän, domprosten i Västerås, mag. Gabriel Hollstenius (Biografiskt lexikon över namnkunniga män, Uppsala 1849, s. 220-2). Thomas Polus sattes i skola i Västerås och inskrevs som student i Greifswald 28/7 1653. 1664 blev han sekreterare hos hertig Adolf Johan och registrator i Kungliga Kansliet s.å., referendarie där 19/2 1666, legationssekreterare vid svenska beskickningen till England 1666 och vid trippelalliansens avslutande vid Breda, Nederländerna, 1667. 1671 blev han Änkedrottning Hevig Eleonoras sekreterare med bibehållen tjänst som sekreterare i Kungl. Kansliet på extra stat 1672, adlad 8/7 1673 och introducerad på Riddarhuset 1675 näst efter Törnhielm men blev utesluten ur matrikeln 1727 då de släkter avfördes som var introducerade son friherrliga eller grevliga. Han blev sekreterare vid kansliets tyska expedition 1880 och ledamot av lifländska reduktionskommissionen i Sthlm sept 1682- juni 1684, hovråd senast 1682 och ledamot av kommissionen angående hassisk och virisk rätt 1689-90, ledamot av kommissionen i Sthlm för förhandlingar med lifländska riddarskapets deputerade angående lifländsk rätt okt 1690-96. Kungligt statsråd från 31 dec. 1697 och friherre och greve 3 jan. 1698. I Greve-brevet heter det "med lika värdighet, heder, lön och underhåll med de öfrige Kongl. Råden, derjemte bibehållen, såsom omistelig, både för den kunskap och förfarenhet om de utrikes mål och ärender hafver, som ock för vår lisa och tjenst, vid det af honom härtils så berömligen företrädda Stats-Sekreterare embetet." Polus var vidare ledamot av kommissionen för undersökning av till Reduktionsdepartementet inlämnade PM och utredningar angående länsrätten i Livland och Estland jan, 1698-1700, av kommissionen angående pommerska myntväsendet jan-april 1698. Han blev Kansliråd och Statssekreterare vid Utrikesexpeditionen 1693. Thomas Polus åtnjöt Karl XI:s förtroende och blev efter Andreas Nordenheims död 1694 tronföljarens informator. (Barn V:24, s , Far VII:93, s , Mor VII:94, s ) Gift 1673-05-06 i Stockholm med efterföljande ana.
Barn:
Polus, Gustaf Johan. Född 1674-01-13. Död 1690-07-06.
Polus, Carl Vincent. Kammarherre. Född 1674-12-16. Död 1722-04-24 i Stockholm. Begravd 1722-04-27 i Riddarholmskyrkan men senare nedsatt i Solna kyrka. Kammargerre hos änkedrottning Hedvig Eleonora, fullmäktige i riksens ständerkontor; kastade sig i sjön och drunknade ogift den 24/4 1722
Polus, Catharina Elisabeth. Född 1676-07-02 i Stockholm. Död 1690-06-22.
Polus, Margareta Christina. Född 1677-05-15. Död 1710 i Karlskrona.
Polus, Maria Beata. Född 1678-03-30. Levde 1739.
Polus, Thomas. Överstelöjtnant. Född 1679-04-25. Död 1737-02-18 i Stockholm. Begravd i Solna kyrka. Volontär vid livgardet 1695, furir 6/11 1696, sergeant 29/4 1697; fänrik 31/8 1698; löjtnant 11/9 1700, kapten 16/4 1702 och avsked med överstelöjtnants titel 21/12 1705. Illa blesserad vid Klissov 1702 så att han förlorade målet och ej kunde göra tjänst. Ogift.
Polus, Timoteus. Häradshövding i Halland. Född 1680-05-07. Död 1713-12-17 i Varberg. Begravd i Varberg. Häradshövding i Halland. Ogift.
Polus, Marta Dorotea. Född 1681-06-01. Död 1768-02-22 i Råby,Ljungby s-n (Kalmar län).
Polus, Hedvig. Född 1683-03-24. Död 1684. Död vid 1 års ålder.
Polus, Sofia. Född 1684-06-15. Död 1761-04-28. Sofia Polus gift 1:o 10/1 1711 med kanslirådet Johan Peringer, adlad Peringskiöld, nr 1273, i hans andra gifte, 2:o med översten Johan Jakob Schaeffer, adflad Ehrenswärd också i hans andra gifte.
Polus, Jakob. Kapten. Född 1685-06-01 i Stockholm. Död 1726.
Polus, Anna Brita. Född 1686-06-09. Död 1692-06-09.
Polus, Adolf. Page hos änkedrottning Hedvig Eleonora. Född 1687-07-03. Döpt 1687-03-07 i Stockholm. Död 1706-04-20 Polen.
Polus, Eleonora. Född 1688-07-19. Död 1763.
Polus, Charlotta. Född 1689-09-05 i Segerstorp. Död 1751-02-15 i Segerstorp, Skövde sn.
(8) = Möller, Margareta Elisabeth. Död 1694-12-03 i Stockholm. Begravd i Nicolai kyrka, Stockholm. Födelsedatum okänt. Sannolikt född i Tyskland. Gift 1673-05-06 i Stockholm med föregående ana.
(9) = Polus, Timotheus. Professor i Reval. Född 1599 i Merseburg, Tyskland. Död 1642. Poeta laureatus, Poeseus Professor vid Revals gymnasium. Gift med efterföljande ana. vonWehren, Elisabeth.Gift med föregående ana.
AV POMMERELLEN. Tillbaka till toppen »
Pommerellen(Lill-Pommern), ursprungligen landskapet mellan Persante, Netze, Weichsel och Östersjön, hade till 1295 egna furstar och var därefter ett tvistefrö mellan Tyska Ordern, Pommern och Polen. 1309 delades landet så, att Tyska Orden fick östra delen(större delen av det nu till Westpreussen hörande området) och Pommern återstoden. I senare tid begagnades namnet Pommerellen endast om den westpreussiska delen, som 1466 tillföll Polen och 1772 vid Polens första delning Preussen(Danzig 1793).(2)
I.1) SOBIESLAW I AV POMMERELLEN, hertig, nämnd 1178.(1)
Son:
II.a) MESTWIN I AV POMMERELLEN, hertig, d 1213/1214. - G m SWINISLAWA, d 1228/1229.(1)
Barn:
III.1) MIROSLAWA AV POMMERELLEN, levde 1233. - G m BOGISLAW II AV POMMERN, hertig, d 24/1 1220.(1)
III.2) SVANTOPOLK II AV POMMERELLEN, hertig, d 10/1 1266, nämnd 1209-1265. - G m EUFROSYNA, d 23/8 1235.(1)
Döttrar:
IV.a) EUFEMIA AV POMMERELLEN, nämnd 1248-1261. - G m JAROMAR II AV RÜGEN, furste, d 1260.(1)
IV.b) HEDWIG AV POMMERELLEN. - G m KNUD VALDEMARSEN(ESTRIDSKA ÄTTEN), hertig av Reval, f 1211, d 15/10 1260.(1)
III.3) SAMBOR II AV POMMERELLEN, hertig, f 1206, d 1278. - G 1229 m MECHTILD AV MECKLENBURG.(1)
Son:
IV.a) MARGARETA SAMBIRIA AV POMMERELLEN, f ca 1230, d ?/12 1282, dansk drottning, även kallad "spränghäst" för sin djärva ritt och "svarta Greta" för sin mörka ansiktsfärg, dotter till vendiske hertigen Sambor av Pommern, ingick 1248 äktenskap med danske konungen Kristofer I samt styrde riket med kraft och klokhet under sin sons, Erik Klippings, minderårighet. För att vinna försoning med den fängslade ärkebiskopen Jakob Erlandssön frigav hon honom genast, men nådde dock icke därmed sitt mål. 1270 begav hon sig själv till Rom och utverkade 1273 en förlikning genom påven. Under kriget med hertig Erik av Sönderjylland tillfångatogs hon jämte sin son i slaget på Loheden 1261 och satt under 9 månader fången i Hamburg, men förstod att därifrån själv leda underhandlingarna samt utverkade först sin egen och 1264 den unge konungens frigivning. Margareta behöll stort inflytande på statens styrelse till sin död. Hon är begraven i klosterkyrkan i Doberan. - G 1248 m KRISTOFER I AV DANMARK, konung, f 1219, d 29/5 1259.(1)(3)
Tillhör släkten:
I.1) HEDWIG AV POMMERELLEN, d 29/12 1249. - G 1217 m WLADYSLAW II ODONICZ(PIASTERNAS ÄTT), furste av Storpolen, f 1190, d 5/6 1239.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1324-1325.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XVII, sp 898-899.
AV POMMERN. Tillbaka till toppen »
Pommern. Tidigare en del av det stora vendiska konungariket, fick Pommern med Svantibor, år 1062, egna furstar. Vid hans död(1107) fick de bägge äldre sönerna landet i väster, Slavien eller Pommern i egentlig mening(landet mellan Peene och Persante), de bägge yngre den östra delen, Pommerellen(landet emellan Persante och Weichsel), där Svantibors ätt utdog 1295. Den östra, större delen av Pommerellen avstods 1308 till Tyska Orden, men det övriga tillföll den i egentliga Pommern regerande grenen, som 1325 därjämte förvärvade Rügen. Två Svantibors sonsöner i egentliga Pommern tog 1170 hertigtitel och fick den 1181 bekräftad av kejsar Fredrik I; men länshögheten lades i den brandenburgska markgrevens hand. Med länshyllningen i Lübeck 1181 börjar Pommern inträda i kretsen av germanska stater. Tyska kolonister strömma in, och det slaviska elementet dör småningom bort. Kamp med grannstaterna och med hansestäderna fyller Pommerns medeltida historia. Förhållandet till Brandenburg växlade, tills 1529 fördraget i Grimnitz gjorde Pommern till riksomedelbart hertigdöme, men gav Brandenburgs fursteätt expektans till hertigdömet. Vid nyare tidens början omfattade Pommern nästan fullständigt den nuvarande Preussiska provinsen Pommern. Efter att sedan 1295 ha varit delat på linjerna Pommern-Stettin och Pommern-Wolgast samlades det vid denna tid i en enda härskares hand, Bogislav X:s, en utmärkt furste, som efter 50-årig regering avled 1523. Vid hans sons död, 1531, delades det åter mellan de båda linjerna. Barnim IX tog Stettin, Filip I Wolgast och Rügen; men båda förenade sig att genomföra reformationen, och den gemensamma lantdagen i Treptow 1534 antog Bugenhagens kyrkoordning. Oaktat Barnim 1569 nedlade sin makt till förmån för wolgastska linjen, fortfor ändock splittringen: de wolgastska hertigarna slöt nämnligen med varandra det s k Jasenitzska fördraget 1569, som grundlade skillnaden emellan Vorpommern("die wolgastische ort") och Hinterpommern("die stettinische ort"). Indelningen gjordes icke efter naturliga gränser, efter Oders lopp, ty Greifenhagen, Bahn och Wildenbruch, ehuru belägna öster om Oder, lades till Vorpommern, medan Stettin och Garz, som ligga på Oders västra sida, tillföll Hinterpommern. 1621 blev Bogislav XIV hertig av Stettin. 1625 ärvde han även den utslocknade wolgastska linjen, och med honom utdog 10/3 1637 mansstammen av Pommerns gamla fursteätt. Om svenskarnas inblandning under dennes tid se källan!(3)
I.1) WARTISLAW I AV POMMERN, hertig, nämnd 1124-1128, d före 1153.(1)
Son:
II.a) BOGISLAW I AV POMMERN, hertig, f ca 1130, d 18/3 1187. - G 26/4 1177 m ANASTASIA AV POLEN(PIASTERNAS ÄTT), levde ännu 1240.(1)
Son:
III.1) BOGISLAW II AV POMMERN, hertig, d 24/1 1220. - G m MIROSLAWA AV POMMERELLEN, levde 1233.(1)
Son:
IV.a) BARNIM I AV POMMERN, hertig, f ca 1218, d 14/11 1278. - G1) 1238 m MARIANNA AV SVERIGE(ERIKSKA ÄTTEN), d 27/6 1252. – G 2) 1253/1254 m MARGARETA AV WERLE(MECKLENBURG), d 1261/1267. - G 3) ca 1265 m MECHTILD AV BRANDENBURG, d 20/12 1316, gift före 1267.(1)
Barn i 1:a giftet:
V.1) ANASTASIA AV POMMERN, f 1245, d 15/3 1317. - G 1259 m HEINRICH I "DER PILGER" AV MECKLENBURG, furste, f ca 1230, d 2/1 1302. Satt 1271-1297 i egyptisk fångenskap.(1)
Barn i 2:a giftet:
V.2) BOGISLAW IV AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f ca 1255, d 19/2 1309. – G 1283/1284 m MARGARETA AV RÜGEN, f ca 1265, d 1318.(1)
Barn:
VI.a) ELISABET AV POMMERN, f ca 1290, d 16/10 1349. – G 1316 m ERICH I AV SACHSEN-LAUENBURG, hertig, f 1275, d 1359.(1)
VI.b) WARTISLAW IV AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 1291, d 1/8 1326 i Stralsund. – G m ELISABET AV LINDAU-RUPPIN, d 1350/1356.(1)
Barn:
VII.1) BOGISLAW V AV POMMERN I STOLP, hertig, f 1316, d 7/12 1373. – G 1362 m ADELHEID AV BRAUNSCHWEIG, f 1341, d 8/5 1406.(1)
Son:
VIII.a) BOGISLAW VIII AV POMMERN I STOLP, hertig, f 1358, d 11/2 1416. – G 1398 m SOFIA AV HOLSTEIN, f ca 1375, d 1448 i Kammin.(1)
Barn:
IX.1) BOGISLAW IX AV POMMERN I STOLP, hertig, f 1407, d 7/12 1446. – G 16/5 1433 i Posen m MARIA AV MASOVIEN(PIASTERNAS ÄTT), f ca 1410, d 18/2 1454.(1)
Dotter:
X.a) SOFIA AV POMMERN, f 1435, d 24/8 1494 i Stolp. – G 1451 m ERICH II AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 1425, d 5/7 1474 i Wolgast.(1)(2)
IX.2) ADELHEID AV POMMERN, f ca 1410, levde 1445. – G 2/2 1429 m BERNHARD II AV SACHSEN-LAUENBURG, f ca 1385, d 16/7 1463, hertig.(1)
VII.2) BARNIM IV AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 17/7 1317, d 22/8 1365. – G 1343 m SOFIA AV WERLE-GÜSTROW(MECKLENBURG), f ca 1325, d 5/9 1364.(1)
Son:
VIII.a) WARTISLAW VI AV POMMERN I BARTH, hertig, f 1345, d 13/6 1394. – G 4/4 1363 m ANNA AV MECKLENBURG, f 1346, levde 1397.(1)
Barn:
IX.1) BARNIM VI AV POMMERN I BARTH, hertig, f 1365, d 22/9 1405. – G m VERONIKA.(1)
Son:
X.a) WARTISLAW IX AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 1400, d 17/4 1457 i Jagdschloss Darsim. – G 1420 m SOFIA AV SACHSEN-LAUENBURG, f ca 1395, d 1462.(1)
Son:
XI.1) ERIK(ERICH) II AV POMMERN I WOLGAST, hertig, f 1425, d 5/7 1474 i Wolgast. – G 1451 m SOFIA AV POMMERN, f 1435, d 24/8 1494 i Stolp.(1)(2)
Barn:
XII.a) BOGISLAV(BOLESLAV) X AV POMMERN, hertig, f 1454, d 1523, son av hertig Erik II och Sofia, Bogislav IX:s dotter, ärvde efter sin fader 1474 Hinterpommern och efter sin farbroder Wartislaw X 1478 Vorpommern. Han lyckades 1493 få Pommerns länsförhållande till Brandenburg upphävt mot försäkran till hohenzollernska dynastien om eventuell arvsrätt till Pommern efter dess hertigsläkts utgång på manslinjen. 1496-98 företog Bogislav en pilgrimsfärd till Jerusalem: han var en motståndare till reformationen. Bogislav var Pommerns utmärktaste hertig.(2)
XII.b) KATARINA AV POMMERN, f ca 1465, d 1526. - G 1486 m HEINRICH I AV BRAUNSCHWEIG-WOLFENBÜTTEL, f 24/6 1463, d 23/6 1514, hertig.(1)
IX.2) SOFIA AV POMMERN, f ca 1370, d 28/6 1406. – G 11/11 1388 m HEINRICH II AV BRAUNSCHWEIG-LÜNEBURG, hertig, f ca 1360, d 14/10 1416.(1)
Barn i 3:e giftet:
V.3) MIROSLAWA AV POMMERN, f ca 1270, d 1328. – G 1285 m NIKLOT I AV SCHWERIN-WITTENBERG, greve, f ca 1250, d 1323.(1)
Tillhör släkten:
I.1) BOGISLAV XIV AV POMMERN, hertig, , f 1580, tredje son av Bogislav XIII och Klara av Lüneburg, blev efter sina bröders död hertig av Stettin(1620) och förenade efter sin kusin hertig Filip Julius av Wolgast död(1625) hela Pommern under sitt välde. Död 1637, den siste av sin ätt. Om den svage och med ekonomiska svårigheter kämpande hertigens hållning under trettioåriga kriget, se Pommern.(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 900.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1326-1331.
AV PORTUGAL. Tillbaka till toppen »
I.1) HENRIK(HENRI) AV BURGUND, greve av Portugal 1095-1112, stamfader för det äldsta portugisiska konungahuset, f 1066 i Dijon, d 1/11 1112 i Astorga, var sonson till Robert, franske konungen Robert I:s son, och stamfader för det äldre hertigliga burgundiska huset. Västgoternas framgångar hejdades likväl genom arabernas seger vid Zallaca 1086; men underrättelsen därom kallade en mängd kristna riddare till trosförvanternas hjälp, bl a greve Henrik av Burgund. Konung Alfons VI av Leon beslöt att fästa denne framstående krigare vid sin sak och ställa honom som ett bålverk mot araberna genom att(1095) lämna honom i län Oporto och Coimbra samt ge honom sin naturliga dotter Teresia till äkta. Med denna händelse börjar det egentliga Portugals historia. Henrik stupade i strid mot morerna vid belägringen av Astorga, 1112. Hans son Alfons antog titeln konung av Portugal. Sedan Henrik, förste greve av Portugal, avlidit 1112, övertog hans änka regeringen för sin omyndige son Alfons I. - G 1093/1095 m TERESA AV KASTILIEN & LEON, f 1070, d 1/11 1130.(1)(2)(4)
Son:
II.a) ALFONS(AFFONSO) I "ERÖVRAREN"("CONQUISTADOR") AV PORTUGAL, konung 1112-1185, f 25/7 1110 i Guimaraes, d 6/12 1185 i Coimbra, som blev Portugals störste hjältekonung. Portugals förste konung, son till detta lands erövrare och förste greve, Henrik av Burgund. Ryckte 1128 med våld till sig makten från sin moder, Teresia av Kastilien, som under Alfons minderårighet fört regeringen. I fyra krig med sin kusin Alfons VII av Kastilien sökte han tillkämpa sig suveränitet och antog(efter segern vid Ourique över morerna 1139) konungatitel, lät på slagfältet utropa sig till konung av Portugal och förklarade sig oberoende av Kastiliens övervälde, men först genom freden i Zamora 1143 löstes Portugal fullständigt från beroendet av Kastilien. En fullständig dikt är berättelsen om cortesförsamlingen vid Lamego nämnda år(1143), där Portugals författning skulle ha antagits. Under fortsättningen av kriget med araberna(morerna) erövrades, med hjälp av engelska och tyska korsfarare, Lissabon(1147) och senare Galicien och Estremadura. Framgångarna avbröts på 1160-talet genom ett olyckligt krig med Leon, då konungen blev fången för en tid, men de fortsattes under hans sista år av hans son och medregent samt efterträdare Sancho I. Han dog först 1185. - G 1146 m MATHILDA AV SAVOJEN, f 1125, d 4/11 1157 i Coimbra.(1)(2)(3)
Son:
III.1) SANCHO I MARTINO "O POBLADOR" AV PORTUGAL, konung 1185-1211, f 11/11 1154 i Coimbra, d 26/3 1212 i Coimbra. Denne kämpade med utmärkelse mot de otrogna, men vann sin största ära som de fredliga yrkenas främjare. Han anses som grundläggare av Portugals åkerbruk och industri och förvärvade genom de privilegier han förlänade många städer tillnamnet "stadsuppbyggaren"("o Povoador"). Efter en lång strid med Innocentius III tvangs han till åtskilliga eftergifter åt den härsklystne påven. - G m DULCIA AV BARCELONA(Se SICILIEN), f 1160, d 1/9 1198 i Coimbra.(1)(2)
Dotter:
IV.a) BERENGARIA AV PORTUGAL, f 1194, d 27/3 1221 i Ringsted, kallad Bengerd, dansk drottning, dotter till konung Sancho I av Portugal och syster till greve Ferdinand av Flandern, blev 1214 förmäld med Valdemar II Seir och hade med honom tre söner, Erik, Abel och Kristofer, vilka sedermera alla blev konungar, men alla fick ett olyckligt slut. Berengaria, som var utomordentligt vacker, dog 27/3 1221 och ligger begraven i Ringsteds kyrka. Folkvisorna skildra henne i mycket mörka färger som hård och girig, i motsats mot Valdemars första drottning, den fromma och älskliga Dagmar. - G 1214 m VALDEMAR "SEIR" AV DANMARK(ESTRIDSKA ÄTTEN), konung, f 28/6 1170, d 28/3 1241 i Vordingborg.(1)(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1455-1465.
(3) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 560.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 448.
(5) = Nordisk Familjebok, bd II, sp 1410.
AV PROVENCE. Tillbaka till toppen »
Provence. Grevarna av Arles, som ägde större delen av Provence och därför även kallades grevar av Provence, stod dock i ringa beroende av de tyska konungarna. När deras ätt utgick på manssidan(1093), övergick Provence genom giftermål(1112) till Raimund Berengar, greve av Barcelona, av huset Aragonien. Hans ätt utgick på manslinjen 1245 med Raimund Berengar IV, och Provence övergick genom hans dotters gifte till Karl av Anjou, Ludvig den heliges broder, som sedermera även blev konung av Neapel och Sicilien. Dennes arvingar ägde Provence till 1382, då Johanna I i Neapel insatte Ludvig I, hertig av Anjou, franske konungen Karl V:s broder, till adoptivson och arvtagare av sina besittningar. Hans siste ättling, Karl III, som icke hade några barn, insatte franske kronprinsen Karl(Karl VIII) till arvtagare, och denne förenade Provence med franska kronan.(2)
I.1) ALFONSO II AV PROVENCE(Se SICILIEN), greve, f 1180, d ?/2 1209 i Palermo. - G 1193 i Aix-en-Provence m GERSINDA DE SABRAN, grevinna av Forcalquier, nämnd 1193-1222.(1)
Son:
II.a) RAIMOND BERENGER V AV PROVENCE, greve, f 1198, d 19/8 1245. - G 1220 m BEATRICE AV SAVOJEN, d 1266.(1)
Dotter:
III.1) BEATRICE AV PROVENCE, grevinna, f 1234, d 23/9 1267 i Nocera. - G 31/1 1246 m CARLO I AV NEAPEL & SICILIEN, konung, f 21/3 1226, d 7/1 1285 i Foggia.(1)
Tillhör släkten:
I.1) DULCIA I AV PROVENCE, f ca 1095, d 28/11 1130. - G 3/2 1112 m RAMON BERENGUER III AV BARCELONA(Se SICILIEN), greve, f 11/11 1082, d 19/7 1131.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 435.
PUKE. Tillbaka till toppen »
Puke, ett tillnamn, som under medeltiden bars av flera personer, tillhörande skilda ätter. Den äldst kände är en Ragnvald Puke, som levde omkr. år 1300. En sonson till honom var marsken Erik Kettilsson Puke. På mödernet härstammade från samma Ragnvald såväl riddaren Kettil Puke Glysing(1332-1360) som den yngre grenen av Bonde-släkten, vilken upptog detta tillnamn.(2)
I.1) RAGVALD PUKE, riddare, nämnd 1297-1308. – G m KATARINA KARLSDOTTER(LEJONBALK). Bosatt i Kosjöhult, Simonstorp sn, levde 1319.(1)
Son:
II.a) KETTIL RAGVALDSSON(PUKE), riddare, nämnd 1310-1336.(1)
Barn:
III.1) ERIK KETTILSSON PUKE, riddare, marsk, var son till riddaren Kettil Ragvaldsson Puke. Efter den bekante hertig Bengt Algotssons död(1360) synes ingen stått i så stor gunst som Puke hos konung Magnus Eriksson, vilken utnämnde honom till marsk i Värmland. Som styresman över detta landskap och hövitsman på slottet Dalaborg kvarstod han ända till sin död, och inga frestelser kunde förmå honom att lämna konung Magnus och dennes son konung Håkans sak. Vid fredsunderhandlingarna år 1370 med konung Albrekt var han ett av konung Håkans ombud och deltog följande året i tåget mot Stockholm. Ehuru vid fredsslutet s å en plats i svenska rådet samt värdigheten av rikets marsk erbjöds honom, antog han ej dessa anbud, utan kvarstod som konung Håkans råd och man. Att likväl de svenske stormännen sökte draga honom över på sin sida framgår därav, att den mäktige drotsen Bo Jonsson insatte honom bland sitt testamentes verkställare. I dessas sammanträden deltog han dock ej, och när de våren 1388 på Dalaborg hyllade drottning Margareta som sin och Sveriges rikes fullmäktiga fru och rätte husbonde, tillkännagav han genom en särskild handling sitt instämmande däri. Han var sedermera en av de män, åt vilka drottningen uppdrog den närmare styrelsen av Sverige. Enligt Ericus Olai skall han 1389 i slaget på Falan(vid Åsle) ha anfört den förenade svensk-danska hären mot konung Albrekt. Samtida källor ange dock riddaren Henrik Parow som befälhavare, och Ericus Olai har troligen ingen annan grund för sin uppgift än Pukes titel av marsk, vilken han finnes ha burit ända till sin död, 1396. - Ättlingar till Puke var på mödernet den bekante hövitsmannen på Visborg, Olof Axelsson(Tott), och dennes broder, riddaren Åke Axelsson(Tott) till Hjuleberg, samt Engelbrekts anhängare Erik Nilsson Puke, folkledare och riksråd, son till Upplandslagmannen Nils Göstafsson(båt).(2)
III.2) NN KETTILSDOTTER(PUKE). - G m JOHAN NIKLISSON(RICKEBY-ÄTTEN; sjuuddig stjärna), riddare i Rickeby, Vidbo sn, nämnd 1333-1351.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXII, sp 572-573.
PÅLSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) MALIN PÅLSDOTTER, d ca 1645. - G m THORE MÅRTENSSON, klädmakarålderman "nordantill" i Norrköping.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gunnilla Thoresdotter (1641-1715)
|
Thore Adamsson Fries, sporrmakare (1683-1732)
|
Elias Thoresson Fries, klockgjutare, rådman, riksdagsman (1720-1791)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén.
Tillbaka till toppen »
Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2018 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.
No comments:
Post a Comment