Länna Historia

Historien om Länna socken i Södermanland och dess folk genom århundrandena.

Av Peter Liliequist.

Karta över Byringe By i Länna socken, Södermanland, 1641.

Länna socken ligger söder om Strängnäs kring Lännaån och Lännasjön. Socknen har odlingsbygd utmed ån och är i övrigt en kuperad skogsbygd. Namnet (1314 Lennum) kommer från en vidsträckt bebyggelse och innehåller län(d)n, 'landningsplats', 'lägga till'. Byn ligger vid Lännasjön. Bygden. I slutet av 1100-talet registrerades de tre byarna Norrlänna, Mittlänna (Merlänna) och Surlänna (Sörlänna) i Vårfrubergs nunneklosters jordebok (i Fogdö socken). - Länna förklarar ortnamnsforskarna som "landningsplatsen", och kanske betydde i äldre tider det halvannan mil långa trafikstråket genom sjöarna Eklången, Treskaten och Mörtsjön så pass mycket, att dess landningsplats vid den första större bygden kunde ge sitt namn däråt. Från Sörlänna sträckte sig bygden norrut efter Lännsjön(Lännasjön) genom tre för sörmländska förhållanden ovanligt stora byar. Sörlänna om tre mantal blev 1661 säteri, Merlänna hade två mantal och Norrlänna inte mindre än sex, d.v.s. nästan hälften av socknens 26 mantal låg i de tre Lännabyarna. I den trakten ligger också de förhistoriska minnesmärkena, bl. a. en fornborg vid Lännasjöns strand.

Först i nyare tid trängde bebyggelsen in i skogarna och fick fäste t. ex. på gamla svedjor (på sörmländska = "gölen"): Gölkärr, Norrgölet. På 1640-talet kom ett järnbruk till vid Byringe med nybebyggelse genom bruksarbetare och kolare. Sockenkyrkan sökte man på 1730-talet utvigda "emedan hon befanns så ganska liten, att församlingen, vilken i senare tider till antalet mycket ökats, icke kunde däri inrymmas, utan nödgades på högtidsdagar stå utom kyrkan".

Socknen hör vi arkivaliskt av tidigast i en skattelista från stiftet (ca 1300). Då var Länna en självständig församling med en skatt av 3 öre. Den socken, som senare skulle bli Lännas modersocken nämligen Åker, skattade då 14 öre, vilket säger något om de två socknarnas inbördes storlek och möjligheter. Vid mitten av 1300-talet hade Länna blivit annex till Åker och har förblivit så fram till våra dagar så när som på tiden 1574-1581, då Länna på nytt blev självständigt.

Medeltidsbrev om Byringe Kvarn 1406.

Ett medeltidsbrev utfärdat 20 april 1406 i Stockholm har innehållet att Evert Greverode, rådman i Stockholm, och Didrik ”Tzappe”, bg därstdädes, säljer till Gjord Rumpa, ärkedjäkne i Strängnäs, Byringe kvarn i Länna sn, Åkers hd. Brevtext: "Witerliket ware allom mannom, som thætta breff høra ælla sea, at wi Ewert Greuerode, radhman i Stokholme, oc Diderik Tzappe, borghare samastadz, kænnomps openbara oc gørom allom mannom kunnught at wi saalt oc vplatet hafuum hederlikum manne herra Giurdhe Rumpo, ærkediækn i Strængenæss, oc hans arfuum Biurunga qwærn i Lænna sokn i Akerbo hundare i Strængenes biscopsdøme, meth allom tillaghum, nær oc fiærran, som hænne aff alder nokrom lundom hafua tillighat, oc swasom hoon tilhørdhe skælikom manne Andresse Ysern, fordhom radhman i Stokholme, Gudh hans siæl hafue, oc oss nw meth warom hustrum æpter han i rætto arfue tilfallen ær, oc forthy at oss vm fult wærdh, som wi fore hona vpburet hafuum, wæl oc alstingis nøgher, tha latum wi vp, til eghnum oc hemolum fornæmpda Biurunga qwærn meth allom tillaghum forscrifna ærkediæknenum i Strængenæss oc hans arfuum, swa at han hona frilica behalda ma, ælla sælia, skypta, gifua ælla androm lundom lata ma hwem han wil til æwærdelica ægho, fore oss, warom hustrum oc arfuum ohindradha, oc gifuum wi hæradzhøfdingianum i fornempda Akerbo hundare fulla makt meth thæsso brefue samu Biurunga qwærn optanæmpda ærkediæknenum fastfara oc lysn a gifua oc meth fastum oc fullum skælum a hundaris thinge vplata oc hemola meth ræt oc æpter landz laghum; oc til mere bewaring alra forscrefna stykkia, tha bidhiom wi skælika mæn herra Wilikin Naghel oc Kord Kerkhoff, radhmæn i Stokholme, at the til witnesbyrdh laten hængia therra incigle meth warom fore thætta breff, hwilket screfuit ær i Stokholme, anno Domini millesimo quadringentesimo sexto, feria tercia proxima ante festum sancti Georgii martiris gloriosi.".

Länna Kyrka, där Andreas Gellius predikade på 1700-talet.

Kyrkogården. Den gamla kyrkogården sträckte sig endast tätt intill kyrkan. På 1930-talet vidgades den mot väster, men skillnaden mellan gammalt och nytt markeras av en stenmur. Murarna kring gamla kyrkogården utgör ett minne av de "kyrkobalkar", som alltid enligt kyrkolagen skulle omge en begravningsplats. "Anno 1640 byggde Länna socken nya kyrkiobalkar kring hela kyrkiogården". - Ordet "balkar" innebär, att de äldst var timrade stängsel, senare stenmurar ofta med spånslagna tak. Varje gård hade sitt stycke att underhålla, och på kyrkostämmorna förmanades ständigt, och tydligen med dåligt resultat, att balkarna skulle underhållas. År 1759 t.ex. beslöt sockenstämman, "att den, som intet till nästkommande juni månads slut satt sin kyrkobalk i fullkomligt stånd med sten, timmer, bräder och huv, eller vad det fattas, må plikta". Under 1700-talet led man i Sverige av skogsbrist, och man försökte på allt sätt att spara virke. En kunglig förordning av 1764 förbjöd därför allt trävirke i kyrkogårdsstängsel. Säkerligen med anledning av denna bestämmelse lades åren 1783-1784 en fullständig stenmur runt kyrkogården.

Interiör i Länna Kyrka.

Kyrkan.Kyrkans äldsta delar stammar från 1100-talet. På 1300-talet genomfördes en stor ombyggnad av kyrkan. Under 1400-talet byggde man till ett vapenhus. Sedan man erhållit kollekt för nybygge, så kunde man åren 1739-1740 bygga till en bred korsarm mot norr. Min farfars farfars farfars far, Pehr Andersson Friberg(1716-1765), var på 1700-talet kyrkvärd och bonde i Rocklänna by, 1/2 mantal. Han var även saltpetersjuderi-verkmästare vid Länna Bruk, och hade nära släktskap(farmodern var Anna Clausdotter von Holtz, som var nära besläktad med 3 av åldermännen för hammarsmederna i Södermanland) till smedsläkterna von Holtz, Bonnevier, Ihlo, Möller och Stålbom. Hans kusin, Maria Persdotter(1688-1766) var gift med hammarsmedsmäster Henrik Henriksson Bonnevier(1680-1765), som var son till åldermannen och hammarsmedsmäster Henrik Henriksson Bonnevier(1633-1693) och Margareta Piersdotter Ihlo. År 1900 påbörjades en genomgripande ombyggnad av kyrkan. På 1960-talet restaurerades kyrkans yttre, samt dess inre 1972-1973. Läktare byggdes redan på 1620-talet. Från den tiden kan vi idag läsa, att Bengt i Merlänna år 1653 "sattes till att notera dem, som göra oljud på läktaren".

Länna socken var självständig som kommun fram till 1952, då den uppgick i Åkers socken. I Länna, som ligger strax söder om Strängnäs, låg förr ett frälsetorp, Bjuringe eller Byringe, vars namn kan spåras i handlingar till 1250-talet, då det heter "biurungum". Namnformen går tillbaka till "bjur", d.v.s. bäver. Bäverbäcken förbinder sjösystemet kring sjöarna Eklången, Mörtsjön samt Lännasjön. Fallhöjden vid Bjuringe är ca 6 meter. Vattenkraften gjorde platsen lämplig för kvarnbygget vid fallet. Under 1400-talet finns skriftliga belägg för existensen av "Biurunga qwaern". "Byringe Ållefiske" beskattades på 1500-talet och upptas efter gården Granbola i jordeböckerna enligt Södermanlands Landskapshandlingar från denna tiden. Har även i dessa böcker sett att bönder i socknen beskattades även för "Göös" och "Gåås".

Akvarellerad pennteckning från 1790-talet av Elias Martin.

Vattenkraften, skogarnas kolmilor och järn från Bergslagen i Dunkers socken bara en mil därifrån predestinerade platsen att få en framtid som bruk. Grunden till bruket lades av en från Tyskland hitflyttad Stockholmsköpman, Henrik Lohe, med starkt kapital. Han anlade Tunafors bruk vid Eskilstuna samt bruket vid Bjuringe ström. Det kallades då för Loheberg, men ersattes snabbt med Länna Bruk. Brukets privilegiebrev gällande en stångjärnshammare skrevs ut år 1643, och samma år fick Lohe drottningens tillstånd att köpa två kronohemman vid Bjuringe ström. Köpebrevet uttalar drottningens nådiga välbehag över att "vår trogne undersåte Hindrick Lohe icke allenast haver Åkers bergsbruk uti Gripsholms län att idka och fortsätta, utan därutöver sig föresatt och oss underdånigast försäkrat ännu att upprätta uti Biurunge ström en eller flera nye hamrar, så till sin närings som vår och Kronones intresse uti tull och tiondes mera förkovring och tillväxt". Den första hammaren stod färdig 1644, den andra 1647, då fanns det sammanlagt 27 personer vid det lilla bruket. År 1666 tillverkade man under hammaren 800 skeppund stångjärn, d.v.s. drygt 100 ton. Vid mitten utav 1800-talet kom man upp till ungefär den dubbla kvantiteten.

I början av 1600-talet inflyttade Johan Jacobsson Möller(d 1683) från Tyskland till Björndammens Bruk i Dunker. Sonen och gjutarmästaren Jakob Johansson Möller(1664-1721) inflyttade i slutet av 1600-talet från Dunker socken till Länna Bruk. Hans sonson Johan Möller, född 5 mars 1738 på Mörtsjötorp, död 10 december 1805 i Visby på Gotland, blev år 1796 biskop av Visby. Dennes son Axel Johan Adam Möllerhjelm, född 1787, död 1846, militär och ämbetsman, adlades 1809 vid konung Karl XIII:s kröning. Bland andra smedsläkter på 1600- och 1700-talen vid bruket hittar vi namn som hammarsmeder, kolare och körare från smedssläkterna Bonnevier, Bröms, Corell, Gräll, Hanes, Hellström, Helsberg, Hülphers, Ihlo, Lennbom, Möller, Ringel, Schilström, Stålbom, Von Holtz och Zetterberg. Min farfars farfars farfars farfars mor var Anna Clausdotter von Holtz. Hennes sonson Johan Eriksson(1731-1771) var först hyttedräng vid Åkers Styckebruk och sedan undermasmästare där. Den berömde läkaren Anders Johan Hagströmer(1753-1830) var född på Länna bruk 8 september 1753 och son till inspektoren Jacob Hagström(1711-1779) och Anna Elisabet Wirell(1719-1776) därstädes. Anna Elisabet var dotter till bokhållaren vid Åkers Krutbruk Anders Wirell(1681-1757) och Anna Elisabeth Young(d 1729).

Länna Bruk 1982, idag ägt av familjen von Stockenström.

Henrik Lohe(1594-1666) hade en dotter Petronella Lohe(d 1694), som vid faderns död i slutet av 1650-talet ärvde Länna Bruk. Hon var gift med en avkomling av den fruktsamme Nyköpingsborgmästaren Joakim Danchwardt(1565-1648). Hans måg, guldsmeden i Nyköping Petter Pötter, hade nämligen en son Joakim, som Petronella gift sig med. Joakim Pötter(1630-1676) var en betrodd och mycket förmögen Stockholmsborgare, som förde stort hus vid Götgatan på Söder, och adlades under namnet Lillienhoff. Säkerligen fanns vid denna tid ett herremanshus, som kunde ta emot det förmögna bruksägarparet, men därom vet vi ingenting. De var barnlösa och när maken dog 1676 hade han förlorat det mesta av sina tillgångar och änkan, som överlevde honom till 1694, måste sälja bruket till sin svåger Jacob Wattrang(1630-1698) på Åkers styckebruk. Han var gift med Jakobina Lohe(1639-1676). I fyra generationer Wattrang gick sedan Länna Bruk för att 1767 säljas till kammarherre Ture Leonard Klinckowström(1735-1821).

Vi saknar fortfarande kännedom om hur pass herremansaktig bebyggelsen vid Länna Bruk var. Kammarherre Klinckowström t.ex. ägde Rinkesta gård endast ett par mils resa från Länna och behövde naturligtvis inget särskilt hem vid bruket. Han behöll Länna endast till år 1782, då kommerserådet Joakim Daniel Wahrendorff köpte och infogade detta bruk bland sina övriga anläggningar. Han ägde sålunda även bruken vid Åker och Skeppsta samt dessutom bruk i Närke och Dalarna. Kommerserådet Wahrendorff hade invandrat från Mecklenburg. Där hade släkten en gammal titel som riksfriherre. Den fick hans tre söner tillstånd av kejsar Frans II att begagna. Den äldste av dem, Anders, fick ärva grannbruken Åker och Länna, och vid Länna byggdes honom år 1787 på gammal grund en ståtlig tvåvåningsbyggnad med valmat tak, som inreddes i gustaviansk stil. Framför den nu gulmålade byggnaden står två rödmålade flyglar, som möjligen kan höra till en äldre manbyggnad av anspråkslösare slag. Bruket gick sedan i arv till Anders´ son Martin, som i sin hovtjänst steg till hovmarskalk, och som dog barnlös år 1861. Hans testamente gav den väldiga förmögenheten åt hans bägge trogna medhjälpare majoren Martin Ludvig Berg och brukspatronen Axel Salomon von Stockenström(1751-1811). År 1911 blev sedemera statsrådet Bo von Stockenström delvis ägare till Länna Bruk. År 1929 ägde han gården helt och 1952 överlät han den på sonen Henrik, som äger den ännu idag. Är även släkt med von Stockenström genom min farmors ana von Platen.

Länna Kyrka med kyrkogården.

Men hur gick det då med själva bruket? Kommerserådet Wahrendorff lade sina egendomar Ånhammar och Herrökna under bruket, som kom att lyda på 20 1/2 mantal. Det hade dessförinnan drivits med två härdar och en hammare. Nu ökades kapaciteten till det dubbla, och ett originellt inslag i driften blev att man gjorde ett mälteri, som drevs av värmen från härdarna. Detta åstadkoms således på 1780-talet. En stor kanalgrävning gjordes för att förena sjöarna Eklången och Treskaten så att en säkrare vattentillgång i fallet skulle åstadkommas. Kolbehovet kunde hämtas ur egna skogar och exporten av färdiga produkter gick över lastageplatsen vid Läggesta invid Mariefred. På 1850- och 1860-talen avvecklades bruksverksamheten i det att ägaren kom att helt satsa på Åkers styckebruks produktion.



År 1919 bodde i Länna socken 1062 människor. De flesta var sysselsatta med att sköta sina barn, sina djur, sina hem och den jord och den skog, som bygden rymde. Socknen hade ca 100 fastigheter, vilket alltså innebar 10-11 personer per enhet. De hade egen järnvägsstation och egen poststation i Byringe och telefonstation i Knutstorp. Deras skolbarn omhändertogs av en småskollärarinna och tre folkskollärarinnor samt av en folkskollärare som tillika var kantor och organist. I behörig ordning fanns i Länna kyrkoråd, kyrkostämma, kommunalnämnd, skolråd, kommunalstämma och pensionsnämnd. Kyrkvärdar, nämndemän, skiftesgodemän, stämningsmän - två av varje - och en fjärdingsman var tillsatta för att tjäna socknen. Övrig service i socknen kom från en auktionist i Granboda, en handlanden i Johannesberg, två skräddare, två skomakare, och en smed. I Länna Bruk drevs en såg och en valskvarn, i Granboda mejeri, allt i Åkers Styckebruks regi.

52 byar, 4 bykomplex. Utspridda i större och mindre enheter på socknens areal av 8273 har låg 52 byar. Större delen av dessa, 79%, koncentrerade sig kring fyra centrala bykomplex, nämligen Länna Bruk, Norrlänna, Rocklänna och Merlänna. I Länna Bruk var då inräknade byarna Byringe, Ekedalen, Söderlänna och Valnarstorp. I Rocklänna låg byarna Björktorp, Granboda, Gölkärr, Hagliden, Klockhaga, Lommartorp, Mörtsjötorp, Stavtorp, Stämtorp, Tovesta och Åstorp. I Norrlänna byarna Klinkeboda, Näsbytorp, Vinterled och Ösäter. I Merlänna byarna Navesta och Öråsen.

Här bodde folket på jordbruksgårdar i byar och i torp, utspridda i skogarna. I Södermanlands kalender 1919 uppräknades 72 egendomar "med mantal" och 30 "utan mantal". De senare bestod huvudsakligen av skogstorpen samt av rekognitionsskogen (= statlig skogsmark arrenderad av bruken) och Åkers Häradsallmänning. En del av den sistnämnda utgjordes av Biarhällsmo, vars västra del disponerades av Åkers Krutbruk.

Min släkts hus från 1700-talet i Rocklänna By .

Styckebruket äger merparten. Flertalet gårdar 78 stycken sköttes av arrendatorer. Många av dessa gårdar och torp var otillräckliga för att försörja en familj och männen där ägnade en stor del av sin tid åt skogsarbete. Den största jordägaren, den som ägde merparten av Länna socken, var Åkers Styckebruk med ett innehav utav 73 gårdar, samtliga utarrenderade. Bland dessa gårdar återfanns även de bästa enligt taxeringsvärdena, t.ex. gårdar i Söderlänna, Norrlänna samt Rocklänna. Åkers och Länna pastorat ägde Gillesgården och Riby Bråte. Endast 17 gårdar hade andra, privata ägare, mämligen Brotorp, Hattetorp (2 gårdar), Hällen, Karlslund (2 gårdar), Krusstugan, Källdalen (4 gårdar), Fjällen, Rösäter (2 gårdar), Stensäter, Sundtorp och Västerlida.

Hela socknens taxeringsvärde uppgick till 2.133.100 kronor. Jordmånen betecknas av lantbruksnämnden 1970 som mindre gynnsam. Folkets livskälla var boskap, jord och skog. Jordbruk och bosksapsskötsel var inte förty folkets livskälla, fastän Åkers Styckebruks ledare säkerligen mätte arrendatorernas existensberättigande efter deras arbetskapacitet i skogen. Det fanns mycket skog i Länna, 6623 har år 1952. År 1919 och flera decennier framåt i tiden måste kolmilorna i de stora skogarna brinna för att hålla masugnar och därmed hela bruket igång.

Den gamla avrättningsplatsen för Åkers härad – ”Biarhällsmon” där det finns dokumenterat att två män har halshuggits, nämligen Anders Jansson, Vretatorp i Länna, för mord på pigan Maria Jacobsdotter 1785-10-19 och August Pettersson från Lida i Fogdö socken 1857-11-25. Han avrättades för mord på soldatsonen Strid.

Författaren Peter Liliequist vid vägskylten i Byringe 1982.

I en mycket viktig vägknut under 1700- och 1800talen låg Byringe gästgiveri. Från gästgiveriet utgick vägar till Malmköping, Mariefred/Läggesta, Eksåg i Härad och Strängnäs. En förordning av år 1636 bestämde om inrättandet av tavernor och gästgivarehus vid landsvägarna ”på två mil när”. Gästgiveriet var en livlig plats som var samhällets centrum. Krogen vid Lännaån innebar att när det ”fina folket” övernattade i Byringe gästgiveri så fick kuskar åka till Krogen, där det blev mera livfullt än på gästgiveriet. Under gästgiveritiden fanns även en cell på vinden i den västra flygeln, som med all säkerhet var avsedd för att inhysa en person vid en fångtransport som krävde övernattning. Här bodde under senare tid socknens barnmorska. Vid gården finns en källa som är öppen året runt med ett 6-gradigt vatten. Inne i källaren på huset finns ett fack i golvet som utnyttjar vattnet som kylare för t.ex. drycker.

Men med utbyggnaden av järnvägen försvann behovet av många gästgiverier. Byringe gästgiveri blev ålderdomshem i början av 1900-talet för att i slutet av 1940-talet bli gasmaskfabrik. Genom socknen passerade som nämnt ovan också järnvägen Stockholm-Eskilstuna mellan 1895 och 1994. Byringe Station anlades 1895. I stationen var även ett postkontor inrättat mellan 1895-10-01 och 1962-05-26.

Rysslägret i Byringe på 1940-talet.

I modernare tider är Länna socken känt internationelt för "Rysslägret", som under tiden 22 september 1941 till 10 oktober 1944 var 164 ryska militärer internerade i ett läger söder om Byringe järnvägsstation. De hade flytt undan tyskarna över Östersjön från Dagö och Ösel i Estland, och "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann", romanen skriven av Jonas Jonasson, där huvudpersonen Allan Karlsson rymmer från ålderdomshemmet i Malmköping med så lite busspengar att det bara räcker till en enkelbiljett till Byringe Station. Idag har Länna blivit ett slags förort till Strängnäs, bland annat genom villabebyggelsen i Merlänna by.

Min släkthistoria på fädernet är nära förknippad med Byringe och Länna socken och dess människors liv och utveckling. Äldste kände stamfader var bonden Per Andersson i Byringe, omnämnd i jordeböckerna 1542. Författaren av denna artikel är Peter Liliequist och är i rakt fäderne 16:e generationen från denne Per Andersson. Släkten, var bönder(1542-1665) och gästgivare(1666-1786) i Byringe No 1 och 2 från 1542-1786(i 245 år;kanske från slutet av 1400-talet då min stamfaders far Anders sannolikt var född) då det 1787 såldes till brukspatron Joachim Daniel Wahrendorff(1726-1803), tog namnet Lennander(äldre gren) efter två morbröder på 1700-talet och Friberg(yngre gren) på 1700-talet och min gren från Friberggrenen tog namnet Liljeqvist 1846, när fyra bröder hade flyttat in som drängar till Strängnäs från Vansö socken. Dessa fyra var min anfader, Per Erik Petersson(1819-1897), var gårdsägare och skeppare där. 1873 inköpte Strängnäs stad skeppare Per Erik Peterssons Gård No 132 för att ersätta det nedbrunna fattighuset. Sonen apotekaren Erik Axel Vilhelm Liljeqvist(1861-1936) tog efternamnet efter farbröderna. Per Erik Peterssons bröder, Andreas Petersson, var gårdsägare och krögare i Strängnäs, och Jonas Liljeqvist, var skräddaregesäll i Strängnäs och senare i Västerås, flyttade 1850 till Stockholm och hittades 1855 som hästgardist vid Livgardet till häst, och Carl Liljeqvist var senare skomakare i Stockholm.

Tillbaka till toppen »

Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2018 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.