Av Peter Liliequist.
Släktnamn: Abjörnsdotter, Abrahamsdotter1, Abrahamsdotter2, Ahlberg, von Ahnen, av Ahre, Aichelberg, l´Aigle, Aineiadissa, av Akvitanien, And, av Andechs, Andersdotter1, Andersdotter2, Andersdotter3, av Angouleme, av Anhalt, av Antiokia, Appelman, av Aragonien, av Arnsberg, av Arnshaugk-Lobdaburg, Artursdotter, Arvidsdotter, Aspenäs-släkten, Aurell.
ABJÖRNSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) INGRID ABJÖRNSDOTTER, bosatt i Våxtorp, Våxtorp sn, levde 1310. - G m SIXTEN(TOFTA-ÄTTEN).(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
ABRAHAMSDOTTER1. Tillbaka till toppen »
I.1) ABRAHAM SVENSSON. Familjen bodde på Storetomten i Longs församling. - G m ELIN OLOFSDOTTER.(3)
Dotter:
II.a) BRITA ABRAHAMSDOTTER, i Leverne, f 1718, d 14/1 1774. - G m NILS BENGTSSON(LEVRÈN), Leverne.(1)(2)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Brita Abrahamsdotter(1718-1774)
|
Bengt Levrén, handlanden (1759- ? )
|
Brita Maria Levrén (1792-1835)
|
Anders Skårman, kyrkoherde (1821-1899)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist(1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors farmors farmor.
(3) = Abrahamsdotter, Brita. Född 1718. Död 1774-01-14. (Barn III:3, s , Far V:11, s , Mor V:12, s ) Gift med föregående ana.
(4) = Svensson, Abraham. Familjen bodde på Storetomten i Longs församling. (Barn IV:6, s ) Gift med efterföljande ana. V:12 fm fm m Olofsdotter, Elin. (Barn IV:6, s )
(5) = Alexandras farfars mormors farmors farmors far.
ABRAHAMSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) BENGTA ABRAHAMSDOTTER, levde änka 1359. - G m NILS ABJÖRNSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1359, riddare, riksråd, lagman, drots i Salsta, Tensta sn, nämnd 1317-1359.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Ingeborg Nilsdotter
|
Bengta Bengtsdotter(Oxenstierna)
|
Märta Magnusdotter Kase
|
Karl Magnusson
|
Magnus Karlsson, riddare, riksråd ( ? -1484)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars farmors mormors mor.
AHLBERG. Tillbaka till toppen »
Se Ahlberg i huvudmenyn ovan!
VON AHNEN. Tillbaka till toppen »
I.1) MARGARETA VON AHNEN. - G m HENRIK VON PLATEN(i hans 2:a gifte; G 1:o m Ilsabe von Jasmund .), son till lantfogden på Rügen Wilken von Platen och Margareta von Behr,till Dornhof i Schap- rode sn och Silentz i Gingsts sn, d 1595.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Jürgen von Platen, till Dornhof och Silentz (levde 1626)
|
Henrik von Platen, till Dornhof och Silentz (död före 1673)
|
Baltzar von Platen, till Dornhof (1642-1716)
|
Pribbert von Platen, premiärkapten (1680-1759)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors morfars farfars farmor.
AV AHRE. Tillbaka till toppen »
I.1) HEDWIG AV AHRE. - G m BERNHARD II ZUR LIPPE, f 1140, d 30/4 1224.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AICHELBERG. Tillbaka till toppen »
I.1) WILLIPURG AV AICHELBERG. - G m BURCHARD II AV HOHENBERG, greve, d 1217/1225.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
L´AIGLE. Tillbaka till toppen »
Aigle eller Aelen, stad i schweiziska kantonen Vaud, nära Grande Eaus förening med Rhone. 417 m. över havet. 3.911 inv.(1900). För sitt skyddade läge lämpar staden sig till vinterkurort. I närheten ligger Yvornes berömda vinberg.(2)
I.1) MARGUERITE DE L´AIGLE, f ca 1115, d 25/5 1141. - G ca 1130 m GARCIA VI "EL RESTAURADOR" AV NAVARRA, konung, f 1105, d 21/12 1150 i Lorca de Navarra.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 389.
AINEIADISSA. Tillbaka till toppen »
I.1) EIRENE AINEIADISSA, d 1151. - G m ANDRONIKOS KOMNENOS, f 1108, d 1142, sebastokrator.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV AKVITANIEN. Tillbaka till toppen »
AKVITANIEN(lat. Aquitania), under romerska tiden namn på sydvästra Gallien mellan Loire och Pyrenéerna. Det beboddes på Ceasars tid av en blandad keltisk-iberisk befolkning, men blev efter den romerska erövringen(57 f. Kr.) småningom romaniserat. Efter Konstantin den store delades Akvitanien i tre provinser: A. prima, A. secunda och A. tertia eller Novempopulana(nuvarande Gascogne). A. prima överlämnades 412 genom formligt fördrag åt västgoterna, som snart även underlade sig det övriga. Genom Klodvigs seger 507 kom landet till frankerna, men de få frankiske invandrarna sammansmälte alldeles med den romanska befolkningen. Under de senare merovingiske konungarna sökte flera hertigar i Akvitanien att göra sig självständiga, men kuvades, och Karl den store lämnade hertigvärdigheten obesatt. Sedermera gav han landet såsom konungarike åt sin son Ludvig den fromme, och denne gav det i sin ordning åt sin son Pipin. Genom fördraget i Verdun, 843, kom Akvitanien till Frankrike. Under de svaga karolingerna uppstod åter hertigar i Akvitanien, och hertigvärdigheten var länge ett tvistefrö mellan husen Poitou och Toulouse, av vilka det förstnämnda slutligen segrade. Namnet Akvitanien hade under tiden förvanskats till Guienne. GUIENNE eller Guyenne, fordom provins i sydvästra Frankrike, omgiven av Languedoc, Gascogne, Atlantiska havet, Saintonge, Angoumois, Limousin och Auvergne, motsvaras nu av departementen Gironde, Lot, Lot-et-Garonne, Dordogne och Aveyron samt delar av Landes och Tarn-et-Garonne. Rörande landets tidigare historia hänvisa vi till Akvitanien, vars hertigar sedan 10:e århundradet kallade sig hertigar av Guienne(Jmfr också Gascogne). Genom giftermål mellan Eleonora, arvtagerska till Guienne, och Henrik Plantagenet kom, när denne 1154 blev Englands konung, Guienne, Poitou och Gascogne till England. Landets stormän uppreste sig väl mot denna förening, men Henrik undertryckte två uppror och överlämnade landet 1169 till sin son Rikard Lejonhjärta, som, sedan han kuvat ytterligare ett uppror, även erövrade Toulouse och La Rochelle(1186-88). 1196 avträdde Rikard Guienne till sin systerson Otto av Braunschweig, men återtog det, när denne 1198 blivit vald till tysk konung. Efter Rikards död(1199) tog hans moder, Eleonora, landet i besittning och innehade det till sin död(1204). I Filip IV:s krig med Edvard I i England erövrades Guienne av fransmännen, men återgavs i freden 1303 och tillhörde sedan England till 1453, då det erövrades av Karl VII. Ludvig XI förlänade Guienne 1469 till sin broder Karl; efter hans död(1472) återgick det till kronan.(2)(5)
I.1) GUILLAUME IX "LE JEUNE" AV AKVITANIEN, hertig, greve av Poitou, f 22/10 1071, d 10/2 1126. Känd som skald och trubadur. - G 1094 m PHILIPPINE AV TOULOUSE, f 1075, d 28/11 1117.(1)(3)(7)
Son:
II.a) GUILLAUME X AV AKVITANIEN, hertig, greve av Poitou, f 1099, d 9/4 1137. - G m ELEONORE AV CHATELLERAULT, f ca 1100, d 1131.(1)(3)(7)
Dotter:
III.1) ELEONORA AV AKVITANIEN, f 1122 i Bordeaux, d 1/12 1204 i Fontrevrault, fransk, sedermera engelsk drottning, dotter av Guiennes siste hertig, Guillaume(Vilhelm) X, förmäldes 1137 med franske konungen Ludvig VII och tillförsäkrades Poitou och Akvitanien i hemgift. Äktenskapet, som från Ludvigs sida synes ha ingåtts uteslutande med hänsyn till hemgiften, blev, delvis också på grund av Eleonoras lättsinne, synnerligen olyckligt och upplöstes 1152, sedan drottningen, som var sin gemål följaktig på det andra korståget(1147-49), därunder inlåtit sig i en kärleksförbindelse med Raimond av Antiokia. Sex månader därefter gifte sig Eleonora med Henrik Plantagenet, som 1154 under namnet Henrik II uppsteg på Englands tron. Hon inlät sig med sina söner i stämplingar mot sin man och sökte därvid stöd hos sin förste gemål(1173). Eleonora hölls därför i fängsligt förvar till Henriks död(1189). Hon förde styrelsen dels till efterträdaren, Rikard Lejonhjärta, hann anlända, dels under dennes korståg till Heliga landet(1189-94) och var under de första åren av konung Johans regering ett stöd för hans vacklande tron. - G 18/5 1152 i Bordeaux m HENRY II AV ENGLAND, konung, f 5/3 1133 i Le Mans, d 6/7 1189 i Chinon, Normandie.(1)(6)
Tillhör släkten:
I.1) AGNES AV AKVITANIEN, f ca 1090, nämnd 1106-1147. - G 1135 i Jaca m RAMIRO II "EL MONJE" AV ARAGONIEN & NAVARRA, konung, f 1075, d 16/8 1157 i Huesca.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 451-452.
(3) = Guillaume[gijåm], fransk namnform för Vilhelm.(4)
(4) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 554.
(5) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 553.
(6) = Nordisk Familjebok, bd VII, sp 376.
(7) = Poitou, fordom provins i Frankrike, begränsad av Bretagne, Anjou, Touraine, Berry, Marche, Angoumois, Saintonge, Aunis och havet, hade en areal av omkring 20.000 kvkm. och motsvarar de nuvarande departementen Vienne, Deux-Sèvres och Vendée samt delar av Haute-Vienne, Charente, Charente-inférieure, Indre-et-Loire och Creuse. Dess huvudstad var Poitiers. Landet beboddes i forntiden av de galliske pictones eller pictavii och förenades efter Galliens erövring genom romarna med Aquitania secunda. På 400-talet besattes det av västgoterna, efter 507 av frankerna, var från slutet av 600-talet förenat med Akvitanien och indrogs i mitten av 700-talet till franska kronan. Mot slutet av 800-talet gjorde sig de av de frankiska konungarna insatta grevarna av Poitou ärvtliga och tillade sig(908) titeln hertigar av Akvitanien. Med Eleonora av Guienne kom landet 1137 till konung Ludvig VII, men 1154, sedan hennes andra gemål, Henrik av Plantagenet, blivit engelsk konung, till England. Franske konungen Filip August erövrade det 1204, och 1259, genom freden i Abbeville, avträddes Poitou formligen till Frankrike. Det återtogs av engelsmännen 1356 efter slaget vid Maupertuis och avstods genom freden i Brétigny 1360 för andra gången till England. 1371 återerövrades det av du Guesclin. Karl V gav det åt sin broder Johan, hertig av Berry, och Karl VI efter dennes död åt sin son Johan, vid vars död(1417) det återgick till kronan.(8)
(8) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 1144.
AND. Tillbaka till toppen »
Svensk frälseätt. Utdog på manssidan med Israel Andreassons(And) söner.(3)
I.1) ANDERS AND. - G m NN ISRAELSDOTTER(FINSTA-ÄTTEN).(1)
Söner:
II.a) ISRAEL ANDERSSON(AND), d 1289, riddare, lagman i Tiundaland, nämnd 1281-1289. - G m RAMFRID GUSTAVSDOTTER(LEJON), d 1305/1308.(1)
Dotter:
III.1) RAMBORG ISRAELSDOTTER(AND), bosatt i Vik, Balingsta sn, levde 1331. Gravmonument i Västeråkers kyrka. - G 1301/1303 m ARVID GUSTAVSSON(SPARRE AV VIK), d 11/12 1317, dödad vid Nyköpings gästabud, riddare, hertligt råd i Ekholmen, Veckholm sn, nämnd 1301-1317.(1)(2)
II.b) ANDREAS ANDREASSON(AND), lärd, mecenat, studerade i utlandet(förmodligen vid det berömda universitetet i Paris) och förvärvade sig jämväl magistergrad. Efter sin hemkomst blev magister Andreas kanik i Uppsala 1275 och kallades 1278, då den gamle domprosten Björn avled, att efterträda honom. 1299 lämnade han detta ämbete åt sin frände Israel Petersson och intog dennes plats såsom förste kanik; men då Israel snart avled, återtog han, 1302, domprostämbetet och bibehöll det till sin död(i början av 1317). - Magister Andreas var en av sin tids lärdaste svenskar och därjämte en ivrig och frikostig befordrare av lärdom och vetenskap. För att understödja studerande svenskar inköpte han 1285 ett hus med tomt i Paris(det s k "domus scholarium de Suecia"), som han skänkte till ett kommunitet, för vilket 1291 utfärdades omständliga och stränga stadgar. Andreas innehade själv högsta ledningen av denna inrättning ända till 1313, då han överlämnade den i Uppsala domkapitels vård. Huset såldes på 1350-talet. Till de vid Uppsala domkyrka tjänstgörande korgossarna skänkte han en holme i Fyrisån(den nuvarande Kvarnholmen, som då likväl var betydligt större), med därå befintliga hus, och bildade för dem även ett kommunitet("communitas choralium") med undervisning. Ur denna skola uppväxte sedermera Uppsalas katedralskola och på visst sätt även dess universitet, vilka inrättningar ända till på 1500-talet hade sina byggnader på den av Andreas skänkta platsen. 1302 lät Andreas bygga ett stort stenhus i Uppsala åt ett där förut inrättat helgeandshus("domus Dei", en anstalt för sjuka och fattiga), som han även i övrigt understödde med frikostiga donationer. - Andreas stora lärdom och duglighet togs ofta i anspråk för statssaker. Han nämnes såsom närvarande vid Alsnöstadgans utfärdande(omkr. 1279) och omtalas 1288 såsom riksråd. Då fråga uppstod om sammarbetning av de uppländska rättssedvänjorna till en enda lag, kallades magister Andreas till medlem av den nämnd, som tillsattes för att verkställa detta arbete. I denna kommitté var han den ende boklärde mannen, och det ypperliga språk, som utmärker den 1296 stadfästa Upplandslagen, får sannolikt tillskrivas den snillrike domprosten Andreas. Andreas Andersson(And) tillhörde en frälsesläkt och förde i vapnet en simmande and. Hans bror, Israel Andreasson(And), riddare och lagman i Tiundaland, förde i vapnet tre gående änder på en snedbjälke. Detta vapen synes ännu på Israels dotters gravvård, den märkliga "fru Ramborgs häll" i Västeråkers kyrka. Ätten utdog på manssidan med Israel Ands söner.(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gustav Arvidsson(Sparre av Vik), riddare, riksråd
|
Arvid Gustavsson(Sparre av Vik), riddare, riksråd (d ca 1380)
|
Margareta Arvidsdotter(sparre) (1300/1400-talet)
|
Sten Thuresson, riksråd, hövitsman ( ? -1431)
|
Birgitta Stensdotter(Bielke) (1400-talet)
|
Birgitta Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringstjänsteman (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfars farmor.
(3) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 985-986.
AV ANDECHS. Tillbaka till toppen »
Andechs, benediktin-kloster och berömd vallfärdsort i Oberbayern, på det "Heliga berget", 698 m. över havet, på östra stranden av Ammer-sjön, besökes årligen av tusentals pilgrimer. Det byggdes år 899 och var ursprungligen en befäst borg, stamsäte för de mäktige grevarna av Andechs, vilkas ätt utdog med Otto II år 1248.(2)
I.1) BERTHOLD III AV ANDECHS, greve, levde 1095. - G m GISELA AV SCHWEINFURT.(1)
Son:
II.a) BERTHOLD IV AV ANDECHS, greve, d 27/6 1151. - G m SOFIA AV WEIMAR, levde 1132.(1)
Son:
III.1) BERTHOLD V AV ANDECHS, greve, d 14/12 1188. - G m HEDWIG AV WITTELSBACH, d 16/7 1174.(1)
Barn:
IV.a) SOFIA AV ANDECHS, d 2/1 1218. - G m POPPO VI AV HENNEBERG, greve, d 1190/1191.(1)
IV.b) BERTHOLD VI AV MERANIEN, hertig, d 12/8 1204. - G 1170 m AGNES AV MEISSEN, d 25/3 1185.(1)
Döttrar:
V.1) HEDWIG "DEN HELIGA" AV ANDECHS, f 1176, d 14/10 1243. - G 1188/1192 m HEINRICH I AV SCHLESIEN(PIASTERNAS ÄTT), hertig, f ca 1165, d 19/3 1238.(1)
V.2) GERTRUD AV ANDECHS, f ca 1180, d 8/9 1213. - G ca 1200 m ENDRE II AV UNGERN, konung.(1)
Tillhör släkten:
I.1) ADALBERT III AV ANDECHS, greve.(1)
Dotter:
II.a) MATILDA AV ANDECHS, d 17/1 1245. - G ca 1190 m ENGELBERT III AV GÖRZ, greve, d 1220.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 936.
ANDERSDOTTER1. Tillbaka till toppen »
I.1) ANDERS OLOFSSON, d 9/5 1727 i Kalkudden i Länna sn, bonde i Kalkudden. - G m KERSTIN NILSDOTTER, d 25/2 1728 i Kalkudden.(1)(2)(3)(4)(6)(7)(8)
Barn:
II.a) ANNA ANDERSDOTTER, f 1690 i Länna, d 4/7 1766 "af ålderdom 76 år gammal" i Rocklänna i Länna sn, begr. 6/7 s å. - G 23/2 1718 i Länna m DANIEL JÖNSSON, f 1693 i Länna, d 5/4 1766 "af ålderdom" i Rocklänna, begr. 13/4 s å. Bonde i Rocklänna.(1)(2)(3)(4)(5)
II.b) MARIA (M A R J A) ANDERSDOTTER. - G 6/10 1728 i Länna m HANS JÖNSSON i Stämtorp.(1)(2)(3)(4)(11)
II.c) ERIK ANDERSSON, f 8/3 1701 i Kalkudden, d 20/8 1748 i Kalkudden, "47 år, 5 månader, 3 dagar". Faddrar: Anders i Stensätter, Hustru Kerstin i Åskiär.(1)(2)(3)(4)(9)
II.d) KERSTIN ANDERSDOTTER, f 2/5 1702 i Kalkudden, d 7/4 1726 i Kalkudden. Faddrar: Eriks Hustru i Norlänna, Nils i Ekelund, Hustru Kerstin i Borgen, Hustru Karin i Borgen. - G 11/10 1724 i Länna m drängen JAHN PÄRSSON i Nafwarstorp.(1)(2)(3)(4)(10)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Anna Andersdotter (1690-1766)
|
Stina Danielsdotter (1724-1782)
|
Pehr Pehrsson Friberg, bonde (1762- ? )
|
Per Persson, bonde (1791-1874)
|
Per Erik Pettersson, skeppare, gårdsägare (1819-1897)
|
Axel Liliequist, apotekare (1861-1936)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Husförhörslängden, Länna socken, 1689-1723, 1758-1895.
(2) = Länna församlings födelsebok 1701-1895.
(3) = Länna församlings dödbok 1751-1895.
(4) = Länna församlings vigselbok 1702-1895.
(5) = Alexandras farfars farfars farfars farmors mor.
(6) = Alexandras farfars farfars farfars farmors morfar.
(7) = Kalkudden 1689: Erik(struken), Hustrun(struken), Anna(struken), Hendrik, Anders Olofsson, Hustru Karin, Kalkudden Anders Olofsson, Hustru Kerstin, Piga Kerstin, Dotter Anna.
Kalkudden 1712-1723: Anders, Hustrun, Dotter Anna, Son Erik, Dotter Kerstin, Dotter Maria.
Kalkudden 27/1 1719: Anders Olofsson, Hustrun Kerstin Nilsdotter, Dottern Kerstin, Dottern Maria.(1)
(8) = Står fadder 24/9 1705: Anders barn i Winterledstuga, Johan, fadrar Mats Larsson i Norlänna, Drengen Erik i Norlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Hustru Kerstin i Ösätter.
23/10 1710: Erics barn i Lilla Åskiär kallades Lars, faddrar Pär i Wallnarstorp, Anders Jonsson i Rocklänna, Anders Hustru i Kalkudden, Jons Hustru i Stembråten.
17/11 1711: Oluffs barn i Winterled, Olufs, fadrar Erik i Ösätter, Lars i Stensätter, Hustru Kerstin i Kalkuden, Anders Hustru i Winterled Stuga.
5/5 1717: Olof Jacobssons barn i Kalkuddstuga, Jahn, faddrar Soldaten i Båtsudden(?), Pär i Brootorp, Anders Hustru i Kalkudden, Anna i Stämtorp.
28/10 1717: Soldaten Länbergs barn, Kerstin wid Nafstabacka(?), faddrar Klåckaren Stark, Lars Larsson i Norrlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Erik Pärssons Hustru i Norrlänna.
24/6 1718: Jahn Smeds barn i Ekelund, Jahn, faddrar Anders i Kalkudden, Mats Wahlberg, Pärs Hustru i Brootorp, Olofs Dotter i Winterled.
25/2 1719: Pärs barn i Brotorp, Jahn, faddrar Mats i Bråttorp, Drängen Anders i Norrlänna, Anders Hustru i Kalkudden, Lars Hustru i Gredby.
20/11 1720: Erik Anderssons barn i Klinkboda, Kerstin, faddrar Mats Larsson i Norrlänna, Erik Larsson Ibidem, Soldat Olof Säterberg, Anders Olofssons Hustru i Kalkudden, Jahn Matssons Hustru i Norrlänna, Pigan Karin Matsdotter i Norrlänna.
6/8 1721: Mats Larssons barn i Stensäter, Ingers, faddrar Anders Olofsson i Kalkudden, Erik Olofsson i Byringe, Mats Hustru i Sundtorp, Pärs Hustru i Brotorp, Pigan Anna Eriksdotter i Byringe.
24/12 1721: Petters barn i Stora Borgen, Jonas, faddrar Christjan i Merlänna, Anders i Kalkudden, Jahn i Nafsta, Anders i Öråsen, Anders Jahnssons Hustru i Merlänna, Olofs Hustru i Winterled, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
21/12 1722: Erik Anderssons barn i Klinkboda, Pär, faddrar Anders Olofsson i Kalkudden, Oloff Eriksson i Ösäter, Drängen Mats Eriksson i Larslunda, Anders Erikssons Hustru i Larslunda, Erik Olofssons Hustru i Igelsiön, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
Död 31/3 1707 Anders dotter i Kalkudden.
Vigda 22/7 1750 Drängen Jahn Matsson från Råcklänna och Änkan Catharina Larsdotter i Kalkudden.(2)(3)(4)
(9) = Står fadder 15/4 1723: Pär Frisks barn i Borgen, Jahn, faddrar Adjutanten Palmberg på Sörlänna, Mats i Stensäter, Sonen Erik Andersson i Kalkudden, Eriks Hustru i Öhråsen, Eriks Hustru i Merlänna, Pigan Anna i Merlänna.(2)
(10) = Vigda 11/10 1724 i Länna: Drängen Jahn Pärsson i Nafwarstorp och Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
Död 7/4 1726 Anders Olofssons Dotter Hustru Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
Står fadder 7/2 1720: Daniels barn i Råcklänna, Erik, faddrar Corpralen Anders Hielm, Olof Jönsson i Toobo, Erik Lundman, Hustru Karin i Lilla Åskiär, Hustru Catharina i Råcklänna, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
16/6 1721: Pär Larssons barn wid Nafstads Kiälla, Pär, faddrar Jahn Matsson i Norrlänna, Soldaten Casper Een, Drängen Olof i Norrlänna, Mats Larssons Hustru i Norrlänna, Erik Anderssons Hustru i Merlänna, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
24/12 1721: Petters barn i Stora Borgen, Jonas, faddrar Christjan i Merlänna, Anders i Kalkudden, Jahn i Nafsta, Anders i Öråsen, Anders Jahnssons Hustru i Merlänna, Olofs Hustru i Winterled, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
21/12 1722: Erik Anderssons barn i Klinkboda, Pär, faddrar Anders Olofsson i Kalkudden, Oloff Eriksson i Ösäter, Drängen Mats Eriksson i Larslunda, Anders Erikssons Hustru i Larslunda, Erik Olofssons Hustru i Igelsiön, Pigan Kerstin Andersdotter i Kalkudden.
Jahn Pärssons barn i Kalkudden, Pär, f 2/4 1726, Faddrar: Erik Andersson i Kalkudden, Mats Larssons Hustru i Norrlänna.(2)(3)(4)
(11) = Vigda 6/10 1728 i Länna: Hans Jönsson i Stämtorp och Pigan Marja Andersdotter i Kalkudden.(4)
ANDERSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) ANDERS PERSSON, i Harnacka, Hjärnarp sn. - G m BENGTA ERIKSDOTTER.(5)(6)
Barn:
II.a) LUSSE ANDERSDOTTER, f 31/10 1765 i Harnacka, Hjärnarp sn. - G m NILS WINBERG, f 22/8 1764 i Vanstad, Hjärnarp sn, d 1821, torpare i Bialitshuset, Vanstad, Hjärnarp sn. Ryttarre i Vanstad.(1)(2)(3)(4)(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Lusse Andersdotter i Bialitshuset, Vanstad, Hjärnarp (1765- )
|
Anna Nilsdotter Winberg (1790-1831)
|
Nils Mårtensson Ljunggren, husar, klockare (1822- )
|
Lydia Ljunggren (1865-1916)
|
Eric Liliequist, 1:e länsnotarie (1894-1972)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
Källor:
(1) = Hjärnarps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13154/A I/1 (1818-1822), bildid: C0059879_0003.
(2) = Alexandras farfars farmors farfars mormor.
(3) = Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13154/C I/1 (1762-1799), bildid: C0059898_00204.
(4) = Alexandras farfars farmors farfars mormor.
(5) = Hjärnarps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13154/C I/1 (1762-1799), bildid: C0059898_00023.
(6) = Alexandras farfars farmors farfars mormors far.
ANDERSDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) ANDERS JONSSON, rusthållare i Synnerby sn. - G m CATHRINA SIGGESDOTTER.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)(13)
Barn:
II.a) MARIA ANDERSDOTTER, f 15/11 1757 i Synnerby sn, döptes 18/11, d 28/4 1824 i Lanna Skattegård, Saleby sn, dotter av rusthållaren Anders Jonsson och Cathrina Siggesdotter. - G 26/12 1788 i Synnerby m ANDERS ANDERSSON HEDMAN, f 1764(född 1766 enligt Soldatregistret) i Saleby sn, d 20/12 1835 i Lilla Hede, Saleby sn, torpare i Hästhagen, Synnerby sn. Antagen för Stora Hede Rote 1791 till Livkompaniet i Västgöta regemente. Aktnummer: VG-01-0027-1791 Saleby socken Torpnummer: VG-01-0027. Avsked 1808. Bonde i Stenbrona, Saleby sn 1791-1818. Utflyttade från Stenbrona 1818 till Lanna Skattegård. Bonde i Lanna Skattegård, Saleby sn. Utflyttade från Lanna Skattegård 1824 till Lilla Hede. Vid giftermålet 1788: "Dräng och Piga fr. Hästhagen", han 22, hon 29 år, "Nomina Parentum: And. Olofsson. Ingebor Svensdotter; And. Jonsson, Cath. Siggesdotter". Omgift med STINA JOHANSDOTTER, f 20/4 1768 i Lilla Hede, Saleby sn, döptes 21/4, från Lilla Hede, Saleby sn, d 1844 i Lanna Skattegård, Saleby sn, dotter av bonden i Lilla Hede Johan Jonsson och Brita Jonsdotter. Faddrar: And. Hedman, Andr. Jonsson, Eric Carlsson, Sven Pehrsson, Gunila Jonsdotter, Annicka Jacobsdotter, Maria Philipsdotter. Tidigare gift med Elias Svensson i Lilla Hede, f 31/1 1760, d 1820.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Maria Andersdotter, i Synnerby(1757-1824)
|
Anders Andersson, hemmansägare (1791-1838)
|
Bengt Andersson, byggmästare (1823- )
|
Birger Stagh, överlantmätare (1857-1939)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Skaraborg Synnerby Födde (Births) 1784 - 1839 (C:3).
(2) = Alexandras farfars morfars farfars mor.
(3) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/6 (1809-1819), bildid: C0052151_00042.
(4) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/7 (1819-1825), bildid: C0052152_00031.
(5) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/7 (1819-1825), bildid: C0052152_00056.
(6) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/10 (1835-1844), bildid: C0052155_00132.
(7) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/10 (1835-1844), bildid: C0052155_00062.
(8) = Saleby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13450/C/2 (1741-1790), bildid: C0052165_00131.
(9) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/3 (1784-1839), bildid: C0052697_00020.
(10) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/2 (1737-1784), bildid: C0052696_00235.
(11) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/2 (1737-1784), bildid: C0052696_00129 Vigselbok 1788.
(12) = Soldatregistret.se.
(13) = Alexandras farfars morfars farfars morfar.
AV ANGOULEME. Tillbaka till toppen »
Angoumois, gammalt franskt feodallandskap med titel av grevskap, ungefär motsvarande nuvarande departementet Charente. Då den gamla greveätten 1218 utdog, övergick landet genom gifte till huset Lusignan och indrogs efter dess utslocknande(1303) av Filip den sköne till franska kronan(1307). Sedermera var det apanage åt sidogrenar av konungahuset och blev hertigdöme 1515 med namn efter huvudstaden Angouleme. Det förlänades av Ludvig XIV som apanage till hertigen av Berry, men kom efter dennes död(1714) under kronan.(2)
I.1) WULGRIN II TAILLEFER AV ANGOULEME, greve, f 1089, d 1140. - G m PONCE DE MONTGOMERY.(1)
Son:
II.a) GUILLAUME V TAILLEFER AV ANGOULEME, greve, d 7/8 1177. - G 1150 m MARGUERITE DE TURENNE, levde 1201.(1)(3)
Son:
III.1) AYMAR TAILLEFER AV ANGOULEME, greve, d 1218. - G m ADELAIDE AV COURTENAY, f ca 1160, d 1218.(1)
Dotter:
IV.a) ISABELLE AV ANGOULEME, f 1188, d 31/5 1246 i Fontrevault. - G 24/8 1200 i Bordeaux m JOHN "LACKLAND" AV ENGLAND, konung, f 24/12 1167 i Oxford, d 19/10 1216 i Newark.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 1026-1027.
(3) = Guillaume[gijåm], fransk namnform för Vilhelm.(4)
(4) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 554.
AV ANHALT. Tillbaka till toppen »
Anhalt, tyskt hertigdöme, bestående av ett större och ett mindre område samt 5 små enklaver. Alla dessa landsdelar omgivas helt och hållet av Preussen, utom en, som i väster stöter till Braunschweig. Arealen 2.299 kvkm, 316.085 inv.(1900)., de flesta protestanter(3,3 % katoliker). Största delen är slättland; blott i syd-väst stöter det till foten av Harz. Elbe och Saale genomflyter landet. Huvudnäringen är åkerbruk; bergsbruk drives i Harz(bly och silver), varjämte landet har tillgång på brunkol, salter, kalksten, gips, sandsten, tungspat m.m., vilket allt omsorgsfullt tillgodogöres. Främst bland industrigrenar stå vitbetsockertillverkning samt brännvins- och öltillverkning. Hertigdömet är delat i fem kretsar(Dessau, Köthen, Bernburg, Zerbst och Ballenstedt), vilka genom kretsordningen av 1870 äga en ordnad kommunalförvaltning. Den nuvarande konstitutionella författningen är av år 1872. Landsdagen består av en kammare med 36 medlemmar, valda dels av hertigen, dels av de högst beskattade, dels av landsbygdens och dels av städernas övriga valberättigade. Högsta myndigheten är statsministerium i Dessau, vars förut skilda departement sedan 1870 är förenade inder en ansvarig statsminister, under vilken sortera finansdirektionen, avdelningen för det inre, avdelningen för skolväsendet, konsistorium och statistiska byrån. För rättskipningen finns såsom första instans 11 amtsdomstolar och 1 landgericht, såsom andra(tredje) instans oberlandesgericht i Naumburg. Budgeten för 1902-1903 upptog inkomster och utgifter till 28.022.500 mark. Statsskulden var vid mitten av 1901: 1.542.957 mark(aktiva 9.851.632 mark). Hertigdömet har 1 röst i förbundsrådet och sänder 2 ombud till tyska riksdagen. Enligt konventionen med Preussen 1867 uppställer Anhalt ett infanteriregemente, tilldelat 7:e divisionen i 4:e armékåren. Huvudstad är Dessau. Det Anhaltska regenthusets förste med historisk visshet kände stamfader är Esiko av Ballenstedt(omkring 1030), från vilken även askanierna härstamma. Hans sonson Otto var den förste, som kallade sig greve av Askanien. Dennes son var Albrekt Björnen, den förste markgreven av Brandenburg(d 1170), och hans sonson, Henrik I, fick Anhalt samt nämnes 1215 som "greve av Askanien och furste i Anhalt". Landet delades mellan Henriks tre söner, varigenom tre anhaltska linjer uppkom: Anhalt-Aschersleben, Anhalt-Bernburg och Anhalt-Zerbst. Första linjen utdog redan 1315, och dess område den andra, som utslocknade 1468. Tredje linjen delades 1396 i den albrektska och den sigmundska, av vilka den senare 1468 fick linjen Bernburgs område, men själv 1473 delades i den ernestinska och den valdemarska. Länderna hade därigenom på mångfaldigt sätt blivit styckade mellan furstelinjerna, men förenades äntligen 1570 av Joakim Ernst av den sigmundska linjen(d 1586). Hans söner regerade i 17 år gemensamt, men delade 1603 landet i 4 delar. Johan Georg I fick Anhalt-Dessau. Dennes sonsons son var Leopold, Fredrik den stores berömde fältherre, kallad "den gamle Dessauern". Kristian I, vilken tog Anhalt-Bernburg i besittning, var en anhängare av den till konung i Böhmen valde kurfursten Fredrik av Pfalz. Anhalt-Zerbst tillföll Rudolf. Ryska kejsarinnan Katarina II hörde till hans ätt. Anhalt-Köthen övertogs av Ludvig. En av dennes efterkommande, Kristian Fredrik, var en stor beundrare av Napoleon I och sökte ordna sitt lilla land helt och hållet opå franskt sätt. Linjen Anhalt-Zerbst utdog 1793, varefter dess område delades mellan de tre övriga. Anhalt-Bernburg blev 1806 hertigdöme, vilket exempel 1807 följdes av de båda andra. Sistnämnda år ingick de i Rhenförbundet och 1815 i Tyska förbundet. Länderna styrdes efter denna tid godtyckligt och ytterst dåligt, i synnerhet Anhalt-Köthen. Den där regerande linjen utdog 1847, då landet förenades fullständigt med Anhalt-Dessau 1853. Lika usel var styrelsen i Anhalt-Bernburg, vilket slutligen efter fursteättens utslocknande, 1863, förenades med Anhalt-Dessau under hertig Leopold, vars son Fredrik sedan 1871 är hertig av Anhalt.(2)
I.1) HEINRICH I AV ANHALT, furste, f ca 1170, d 1251/1252, son av hertig Berhard III av Sachsen och Judyta av Polen.(Se SACHSEN-LAUENBURG). - G 1211 m IRMGARD AV THÜRINGEN, f ca 1198, d 1244.(1)
Barn:
II.a) BERNHARD I AV ANHALT-BERNBURG, furste, d 1286/1287. – G 3/2 1258 i Hamburg m SOFIA AV DANMARK(ESTRIDSKA ÄTTEN), f ca 1240, levde 1284.(1)
Barn:
III.1) BERNHARD II AV ANHALT-BERNBURG, furste, f ca 1260, d 1324. – G ca 1290 m HELENA AV RÜGEN, f ca 1270, d 19/8 1315.(1)
Son:
IV.a) BERNHARD III AV ANHALT-BERNBURG, furste, f ca 1300, d 20/8 1348. – G 1339 m MATHILDA AV ANHALT-ZERBST, f ca 1310, levde 1354.(1)
Dotter:
V.1) KATARINA AV ANHALT-BERNBURG, f ca 1340, d 30/1 1390. - G m MAGNUS II AV BRAUNSCHWEIG-LÜNEBURG, hertig, f 1328, d 26/7 1373 i Leveste.(1)
III.2) SOFIA AV ANHALT-BERNBURG, f ca 1260, d 1330. – G m DIETRICH II AV HOHNSTEIN, greve, d 1309, nämnd 1254-1303.(1)
II.b) SIEGFRIED I AV ANHALT-ZERBST, furste, f 1230, levde 1298. – G ca 1259 m KATARINA BIRGERSDOTTER(FOLKUNGA-ÄTTEN), f ca 1245.(1)
Son:
III.1) ALBRECHT I AV ANHALT-ZERBST, furste, f ca 1260, d 1316. – G 1300 m AGNES AV BRANDENBURG, f ca 1275, d 1329.(1)
Dotter:
IV.a) MATHILDA AV ANHALT-ZERBST, f ca 1310, levde 1354. - G 1339 m BERNHARD III AV ANHALT-BERNBURG, furste, f ca 1300, d 20/8 1348.(1)
II.c) JUTTA AV ANHALT, f ca 1215, levde 1277. - G 1231 m NIKLOT I AV WERLE(MECKLENBURG), furste, d 1277.(1)
Tillhör släkten:
I.1) HEDWIG AV ANHALT, f ca 1225, d 21/12 1259. - G 18/10 1243 m BOLESLAW II AV LIEGNITZ, hertig, f ca 1220, d ?/12 1278.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 1028-1029.
AV ANTIOKIA. Tillbaka till toppen »
Antiokia, stad i Syrien(se denna om mer information). Den persiske konungen Chosroes intog och förstörde staden 538. Åter uppbyggd, intogs den av kalifen Omar 637 och av korsfararna 1098, blev sedan huvudstad i det av den normandiske fursten Bohemund av Tarent grundade furstendömet Antiokia, men erövrades och ödelades av muhammedanerna 1268. Slutligen kom Antiokia i turkarnas händer 1516.(2)
I.1) BOHEMUND I AV ANTIOKIA, furste, f ca 1065, d 7/3 1111 i Canossa, var äldste son till den normandiske hertigen Robert Guiscard(Se SICILIEN) av Apulien, Kalabrien och Sicilien i dennes första, icke furstliga äktenskap med ALBERADA. Han deltog 1081-85 i sin faders krig i Epirus mot den bysantinske kejsaren Alexios In Komnenos och vann därunder två segrar, men måste likväl med oförrättat ärende återvända till Italien; han anses nämligen ha strävat efter att bemäktiga sig tronen i Konstantinopel. Efter faderns död(1085) gick Bohemund genom sin styvmoders intriger miste om dennes rike, som tillföll hans yngre halvbroder Roger, och först efter fyra års strider kunde han sätta sig i besittning av furstendömet Tarent. Tapper, förslagen och ärelysten, fann han därefter i första korståget ett gynnsamt tillfälle att på annat sätt vinna ära och rike och var kanhända den ende furste, som av övervägande politiska bevekelsegrunder slöt sig till detta företag. I spetsen för en talrik skara normanner från södra Italien for han 1096 över till Grekland och måste liksom de övriga korsfararna hylla sin forne fiende kejsar Alexios som länsherre. Han blev en av korsfararhärens ledare och framträdde snart som dess bästa fältherretalang. Slaget vid Doryleum(1/7 1097) vanns sålunda till stor del genom hans duglighet. Med härens förtrupper övergick Bohemund därefter Taurus och inträngde i Syrien. När korsfararna tycktes försmäkta framför det starkt befästa Antiokia, lyckades Bohemund förmå den armeniske renegaten Firuz az Zerrad, som blivit förolämpad av stadens härskare, emiren Bagi Sijan, att 5 och 6 juni 1098 släppa in normannerna i ett av honom bevakat torn, varefter staden med lätthet erövrades. Bohemund, som på förhand av sina vapenbröder betingat sig Antiokia i lön för sin hjälp, blev därefter för 14 dagar vald till korsfararnas överbefälhavare, då sultanen Kerboga av Mosul med sin överlägsna belägringshär syntes skola i grund tillintetgöra dem, och lyckades, understödd av den våldsamt uppflammande trosfanatismen bland de kristne krigarna, i grund krossa den mäktige sultanen. Trots avund och intriger från de förnämste korsriddarnas sida, i synnerhet Raimond av Toulouse, kunde Bohemund hävda sin ställning som furste av Antiokia, där han också kvarstannade, medan större delen av korsfararna drog mot Jerusalem. Han blev visserligen nödsakad att erkänna kejsaren i Konstantinopel som sin länsherre, men var i själva verket nästan självständig. På alla håll omgiven av fientliga grannar och med endast en ringa återstod av sina normanner till sin hjälp, hade emellertid Bohemund stora svårigheter att övervinna vid ordnandet och försvaret av sitt rike. År 1100 råkade han i fångenskap hos emiren av Sivas, som först efter fyra år lösgav honom mot en dryg lösepenning. När sarasenerna alltjämt hårt ansatte honom, lämnade han Antiokia åt sin högsinte kusin, greve Tankred av Normandie, och begav sig till Europa för att samla nya trupper. I Frankrike gifte han sig med en dotter till konung Filip I och värvade en här. Med denna vände han sig därpå än en gång mot kejsar Alexios, men efter en misslyckad belägring av Durazzo 1108 måste han sluta en ogynnsam fred, varpå han begav sig till Italien. Han stod just i begrepp att återvända till Antiokia, då döden gjorde slut på hans oroliga bana.(3)
Son:
II.a) BOHEMUND II AV ANTIOKIA, furste, f 1107, d i februari 1130, den föregåendes yngste son och efterträdare, var vid faderns död blott tre år, varför regeringen i Antiokia övertogs av faderns kusin Tankred. Denne dog emellertid redan 1112, och förmynderskapet för Bohemund övergick då till hertig Roger av Salerno, under vars odugliga styrelse Antiokia alltmer gick tillbaka. Riket skulle med säkerhet gått under, om ej konung Balduin II av Jerusalem genom sin seger över muhammedanerna vid Danim(14/8 1120) räddat det. Bohemund, som 1126 själv tillträdde regeringen, var tapper och högsint, men hans äktenskap med Balduins dotter Alice, en i hög grad härsklysten och intrigant kvinna, bragte oreda i landet. Bohemund stupade 1130 i en strid mot emiren Ghazi ibn Danisjmend i Cilicien, överlämnade riket åt sin treåriga dotter Constance, som blev förmäld med greve Raimond I av Poitou och efter dennes död(1152) med greve Rainald av Chatillon. - G 1126 m ALIX AV JERUSALEM, f 1110.(1)(3)
Dotter:
III.1) KONSTANTIA AV ANTIOKIA, furstinna, f 1127, d 1163. - G 1153 m RENAUD DE CHATILLON-SUR-LOING, furste av Antiokia, d 4/7 1187 i Hittin.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 1154.
(3) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 907-909.
APPELMAN. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) JOHAN APPELMAN. - G m ANNA SEGEFELD.(1)(2)
Dotter:
II.a) GERTRUD APPELMAN. - G m JOACHIM MEVES(MEVIUS).(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gertrud Appelman
|
Thomas Mevius (1524-1580)
|
Sibylle Mevia
|
Regina Völschow (1582-1630)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors farmor.
AV ARAGONIEN. Tillbaka till toppen »
Aragonien, (sp. Aragón), under medeltiden ett självständigt spanskt konungarike. Då araberna efter slaget vid Vejér de la Frontera, 711, underlade sig spanska halvön, flyktade en del av västgoterna upp till bergen i norr, bibehöll där sin självständighet och bildade små riken, vilka sedan efter hand utbredde sig åt söder. En svärm västgoter fattade sålunda fast fot i Aragons övre floddal och grundade där småstaterna Sobrarbe och Ribagorza, vilka sedermera kom att tillhöra konungarna av Navarra. En af dessa, Sancho den store, lämnade ifrågavarande land åt sin oäkta son Ramiro, hvilken 1035 antog titeln "konung av Aragonien". Under ständiga strider med araberna utvidgades riket av hans efterträdare. Alfons I eröfrade 1118 Zaragoza och gjorde det till rikets huvudstad. Genom gifte mellan furstehusen blev Aragonien 1162 förenat med Katalonien, och det var nu näst Kastillen Spaniens mäktigaste kristna rike. 1238 erövrades Valencia. Regentätten var därjämte tidtals i besittning av Sardinien och Sicilien. Då Ferdinand den katolske 1469 förmälde sig med Isabella, arvtagerska till Kastilien, förbereddes därigenom Aragoniens och Kastiliens förening till kungariket Spanien. Denna förening kom till stånd under deras dotterson Karl I (V). - Aragonien är bland Europas riken det, som tidigast framträdde såsom konstitutionell monarki, och dess författningshistoria är därför av synnerligen stort intresse. Redan 1118 fick borgarna i Zaragoza riddareprivilegler; från 1186 deltog, jämte de världsliga och andliga länsherrarna, ombud från Aragoniens städer i riksdagarna, och ständernas makt utvecklade sig i utomordentligt hög grad. Från 1287 sammanträdde riksdagen (cortes), som var delad i fyra stånd (prästerskap, högadel, lågadel, städer) årligen, från 1307 vartannat år, och under tiden mellan riksdagarna hade ett utskott av 8 personer att bevaka ständernas rätt. I början var det lagstadgat, att om konungen gjorde sig skyldig till något våldsamt ingrepp i folkets friheter, varje vapenför person från 14 till 60 år måste gripa till vapen för att störta honom. Detta stadgande blev 1348 upphävt, men i stället tillsattes en av konungen oavsättlig överdomare, "justicia", som var endast inför cortes ansvarig och som bl. a. skulle döma i alla tvister mellan de båda statsmakterna. Aragonien bibehöll sina privilegier även efter föreningen med Kastilien (1516) och förlorade dem först efter spanska successionskriget(1701-13). Den sista riksdagen i Aragonien hölls 1720. I sin vidsträcktaste bemärkelse omfattade Aragonien de tre länderna Aragonien, Katalonien och Valencia jämte Baleariska öarna - ett område på 106,755 kvkm. Nu är namnet inskränkt till det förstnämnda landet, som enligt 1833 års indelning omfattar de tre provinserna Zaragoza, Ruesca och Teruel med 47,391 kvkm. och 912,711 inv. (1900). Aragonien är ett bergland; på norra gränsen stryka Pyreneerna, som där nå sin största höjd i spetsarna Maladetta och Monte Perdu, och i s. v. sträcka sig utgreningar från Iberiska bergen. Huvudfloden är Ebro, som flyter mitt genom landet; Aragon, efter vilken landet har sitt namn, tillhör det endast i sitt övre lopp; Guadalaviar upprinner längst i söder. Jordmånen är nästan överallt utmärkt fruktbar, utom i Ebrodalen, där marken är starkt salthaltig och klimatet torrt. Landet är även rikt på andra naturliga hjälpkällor, men dess kultur står på en bedrövligt låg ståndpunkt. Stora sträckor av den ypperligaste jorden ligga öde, och det under medeltiden tätt befolkade och vål odlade, genom handel och industri blomstrande Aragonien är nu näst Estremadura Spaniens fattigaste och ödsligaste land. Orsakerna till förfallet få sökas i den starka utvandringen till Amerika strax efter dettas upptäckt, i moriskernas fördrivande under Filip III, i upphävandet av den fria författningen under Filip V och i de ofta återkommande borgerliga krigen(carlistkrigen). – Huvudstad är Zaragoza.(2)
I.1) RAMIRO II "EL MONJE" AV ARAGONIEN & NAVARRA, konung, f 1075, d 16/8 1157 i Huesca. - G 1135 i Jaca m AGNES AV AKVITANIEN, f ca 1090, nämnd 1106-1147.(1)
Dotter:
II.a) PETRONILLA I AV ARAGONIEN, drottning av Aragonien, f 1135, d 17/10 1174 i Barcelona. - G 11/8 1137 m RAMON BERENGUER IV AV BARCELONA(Se SICILIEN), greve, f 1113, d 6/8 1162.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 1293-1294.
AV ARNSBERG. Tillbaka till toppen »
Arnsberg(Arensberg), fordom grevskap, nu regeringsområde i preussiska provinsen Westfalen. Areal 7.697 kvkm, 1.815.319 inv.(1900). Bergsbruk och industri av stor betydenhet. Är även huvudstad i nyss omnämnda område, vid Ruhr, 45 km sydöst om Münster, 8.490 inv.(1900). Arnsberg hörde fordom till Hanseförbundet.(2)
I.1) GOTTFRIED III AV ARNSBERG, greve.(1)
Döttrar:
II.a) MECHTILD AV ARNSBERG. - G m HEINRICH III AV WALDECK, greve, d 1267.(1)
II.b) SOFIE AV ARNSBERG. - G m BERNHARD III ZUR LIPPE, d 1265.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd II, sp 62.
AV ARNSHAUGK-LOBDABURG. Tillbaka till toppen »
I.1) HARTMANN XI AV ARNSHAUGK-LOBDABURG, greve, nämnd 1285-1289. – G m ELISABET AV ORLAMÜNDE(SACHSEN-LAUENBURG), f ca 1260, d 1333.(1)
Dotter:
II.a) ELISABET AV ARNSHAUGK-LOBDABURG, f 1286, d 22/8 1359 i Gotha. - G 24/8 1300 i Gotha m FRIEDRICH I "DER FREIDIGE" AV MEISSEN, markgreve, f 16/11 1257, d 16/11 1323 i Wartburg.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
ARTURSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) KIRSTINA ARTURSDOTTER, f 16.1, från Elmhult?. - G m MÅRTEN ARVIDSSON, f 1675, Raskarum, Sankt Olof sn.(1)(2)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Arvid Mårtensson, i Sankt Olof (1710-1781)
|
Håkan Ahlberg, regementshovslagare (1750-1840)
|
Jöns Petter Ahlberg, regementshovslagare & hästläkare (1788-1855)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Uppgifter från Margareta Björndahl.
(2) = Mantalslängder 1659-1820 för Sankt Olof, Skåne län. Jordeböcker för Sankt Olof, Skåne län.
(3) = Alexandras farmors farmors farfars farfars mor.
ARVIDSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) INGRID ARVIDSDOTTER. - G m TORSTEN NILSSON KRUMME(3 gäddtänder).(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Brita Torstensdotter Krumme (levde 1574)
|
Maria Grijs (1500/1600-talet)
|
Lars Hierta, ryttmästare ( ? -1642)
|
Bengt Hierta, ryttmästare ( ? -1644)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars farmors mormor.
ASPENÄS-SLÄKTEN. Tillbaka till toppen »
Aspenäsätten är svensk uradel, känd sedan 1200-talet. För ätten anges 7 släktled. Tidigast kända medlem Filip Birgersson var död 1279. Ätten utslocknade med Erik Laurensson (Aspenäsätten) som begravdes 1445. Några medlemmar var riddare, riksråd och lagmän. Genom Filips fru Cecilia Knutsdotter Bjälboätten kan Aspenäsätten räkna kunglig härkomst via mödernet och släkt med fyra kungaätter inom de 4 generationerna. Stamgods är Aspenäs i Malexanders socken, Ydre härad, i nuvarande Boxholms kommun, Östergötland. Släkten kallades 1700- och 1800-talet "Blå", på grund av ett antaget släktskap den mytiske Joar Blå.(5)
I.1) KNUT BENGTSSON(ASPENÄS-SLÄKTEN). Häradshövding. - G m SOFIA GERHARDSDOTTER SNAKENBORG, dtr t riddaren Gerhard Snakenborg och N.N. Nilsdotter(Röde).(1)(2)
Dotter:
II.a) KRISTINA KNUTSDOTTER(ASPENÄS-SLÄKTEN). - G sedan 1424 m ståthållaren BIRGER TROLLE.(1)(3)
Tillhör släkten:
I.1) KATARINA LARSDOTTER(ASPENÄS-SLÄKTEN). - G m LAURENS SNAKENBORG(i hans 2:a gifte;G 1:o m Kristina Gustafsdotter(Ros av Horshaga);G 3:o m Ingegärd Jonsdotter), känd 1433-71, riksråd.(4)
Medlemmar i urval: Ingegärd Filipsdotter (Aspenäsätten), dotter till Filip Birgersson (Aspenäsätten). Hon gick en tid i kloster, förmodligen Riseberga kloster. Hon blev senare gift med Karl Tjälfvesson till Fånö och mor till riksrådet Johan Karlsson till Fånö. Knut Jonsson riksdrots under kung Birger under tidigt 1300-tal. Lars Ulfsson, död 1445, son till Ulf Johnsson (Aspenäsätten), riddare, riksråd och häradshövding i Västerrekarne härad, far till Erik Laurensson (Aspenäsätten). Erik Laurensson (Aspenäsätten), son till Lars Ulfsson (Aspenäsätten). Med Lars Ulfssons död utslocknade denna "Blå-ätt" som kallas Aspenäsätten, och stamgodset Aspenäs skänktes till Vadstena kloster.(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Kristina Knutsdotter (1400-talet)
|
Arvid Birgersson Trolle, riksråd (ca 1440-1505)
|
Anna Arvidsdotter Trolle(1400/1500-talet)
|
Marina Grip (1500-talet)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, bd XXIX, sp 821.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmor.
(4) = Släkt och hävd, Nr 3, 1996.
(5) = Wikipedia.
AURELL. Tillbaka till toppen »
Gammal Västgötasläkt. Trilleholmsgrenen. Äldste kände stamfader är nedan nämnde Måns i Glomö.(2)(26)
I.1) MÅNS, levde på 1400-talet.(2)(18)
Son:
II.a) PEDER MÅNSSON till Glomö. Hövitsman ca 1516.(1)(2)(19)
Son:
III.1) PEDER PEDERSSON KÄMPE(PEDER KEMPE) till Glomö. Rådman. Affärsman i Bogesund(=Ulricehamn). (1)(2)(20)
Son:
IV.a) MÅNS PEDERSSON. Rådman i Bogesund.(1)(2)(21)
Son:
V.1) LARS MÅNSSON. Guldsmed. Borgmästare i Mariestad. Levde redan i slutet av 1500-talet. - G m KERSTIN MÅNSDOTTER.(1)(2)(22)
Söner:
VI.a) MAGNUS LARSSON AURELIUS(AURELL), fil. mag. 1646, kyrkoherde.(2)
VI.b) NILS LARSSON AURELL, f 18/11 1610 , d 9/3 1678. Borgmästare i Mariestad och v. häradshövding i Vadsbro. - G 1650 m INGEBORG JÖNSDOTTER ELDING, f 13/9 1623, d 21/5 1709, dtr t borgmästaren Jon Hansson Elding.(1)(2)(3)(23)(29)
Barn:
VII.1) CHRISTINA NILSDOTTER AURELL, f 1651, d 1741. - G 1:o m NILS NILSSON(NORTHMAN), handlanden i Mariestad. - G 2:o 1689 m JONAS BJÖRKMAN, 1695 adlad CEDERBORG, f 1645, d 1700, borgmästare i Mariestad & landskamrerare i Skaraborgs län. - G 3:o 1704 m JOHAN MEDELIN, f 1658, d 1714, landssekreterare i Skaraborgs län, häradshövding.(2)(29)
VII.2) J O N A S JUSTUS NILSSON AURELL, f 1654 13/10 i Mariestad, d 1722 22/3 i Björsäter. Gick i skola i Karlstad 1662, student i Uppsala 1673, informator 1674, landssekreterare i Mariestad i Skaraborgs län 1679, och postinspektör i Mariestad 1683. Häradshövding i Vadsbo domsaga 1695-1717. - G 1684(1683?) 31/7 m BARBRO JONASDOTTER MERLING(eller BLOM), f 8/2 1665, d 1736 10/9 på Helgåsen, Björsäter, dtr t rådmannen Jonas Hansson Merling o Magdalena Christoffersdotter von Ens. De hade 14 barn, 6 döttrar och 8 söner.(1)(2)(4)(24)(27)(28)(29)
Barn:
VIII.a) NILS AURELL, f 1685, d 1705 i Ryssland. Löjtnant.(2)(27)
VIII.b) BOTHILDA AURELL, f 1686, d 1771. - G 1708 m BENGT WOLTERS, regementsskrivare(deras sondotter, g Brandel, se 4:61).(2)(27)
VIII.c) J O N A S JUSTUS AURELL, f 1689, d 1765 i Munktorp(Västmanland). Löjtnant. - G 1721 m MARIA TÖRNBERG.(2)(27)
Son:
IX.1) JONAS JUSTUS AURELL, f 1725, d 1776 i Munktorp sn(Västmanland), regementsskrivare och man- talskommisarie.(2)
Son:
X.a) JONAS JUSTUS AURELL, f 1764, d 1797, häradsskrivare i Ulvesunds län(=Strömsholms fögderi). - G 1793 m JOHANNA FREDRIKA KYHNE. Var troligen föräldrar till:(2)
Son:
XI.1) JUSTUS AURELL, f 1794, d 1832, aud. & assistent i Stockholm. - G m SOPHIA GILLBERG.(2)
Barn:
XII.a) CARL WILHELM AURELL, d 1808, v. notarie i Stockholm. - G m FREDRIKA LAGERQVIST. De hade 3 döttrar och fyra söner.(2)(5)
Barn:
XIII.1) CARL FREDRIC AURELL, f 1788, bokhållare.(2)(5)
XIII.2) ERIC WILHELM AURELL, f 1790, sjöman.(2)(5)
XIII.3) AXEL ALEXANDER AURELL, f 1794.(2)(5)
XIII.4) JONAS JUSTUS AURELL, f 1796, fabrikör. - G m MARIA CHARLOTTA WAHLGREN.(2)(5)
XII.b) SOPHIA AURELL, f 1823.(2)
XII.c) CHARLOTTA AURELL, f 1824.(2)
VIII.d) LORENS MAGNUS AURELL, f 1690, d 1691.(2)(27)
VIII.e) BRYNTE JOHAN AURELL, f 1691, d 1750, häradshövding i Lösing, Björkekind, Östkind och Hammarkind(Östergötland) 1724-1748, hovrättsassessor.(2)(6)
Son:
IX.1) BRYNTE JOHAN AURELL, d 1801, etoffsfabrikör i Stockholm 1764. - G m MARGARETA BJÖRNSTRÖM, f 1733.(2)(6)
VIII.f) GÖRAN AURELL, f och d 1692.(2)(27)
VIII.g) MARIA CHRISTIf) GUSTAVA WILHELMINA (M I N A) AURELL, f 1839, bor vid Starbäck(adress: Habo).(2)
XI.2) GEORG WILHELM AURELL, f 1801, d 1808 8/9.(2)
XI.3) CARL WILHELM AURELL, f 1802, d 1808 29/8.(2)
XI.4) ELIS GUSTAF WILHELM AURELL, f 1804, d 1808 3/9.(2)
XI.5) A U G U S T ANTON WILHELM AURELL, f 1807, d 1862, postmästare i Stockholm. - G 1858 m C H A R L O T T A HELENA KJELLSTRÖM, f 1802, d 1886.(2)
XI.6) UNO G U S T A F WILHELM AURELL, f 1810, d 1883, klädeshandlanden i Göteborg. - G 1858 m NIZELLA GRANBERG, f 1828, d.(2)
Barn:
XII.a) ANNA AURELL, f 1859. - G m KNUT ERICSSON, järnvägsbokhållare.(2)
XII.b) CARL AURELL, f 1863.(2)
XI.7) C A R L WILHELM AURELL, f 1810, d ogift. Lärftskramhandlanden i Stockholm.(2)
XI.8) CLEMENTINA WILHELMINA (M I N A) AURELL, f 1816, d 1865 på Starbäck.(2)
XI.9) WILHELMINA OTTILIANA (M I N A) AURELL, f 1823, innehavare 1/3 i Starbäck, bor i Falkenberg.(2)
XI.10) ADRIAN V E N O WILHELM AURELL, f 1826, landtbrukare, bor i Högstena i Västergötland(adress: Stenstorp). - G 1862 m A N N A CATHARINA WESTBERG, f 1824, d 1890.(2)
Barn:
XII.a) ALEXIUS V E N O AURELL, f 1863, landtbrukare, bor i Högstena.(2)
XII.b) AMALIA M A R T I N A AURELL, f 1865, bor i Högstena.(2)
XI.11) O T T O HENRIC AURELL, f 1828, d 1888, handlanden i Stockholm. - G 1857 m C A R O L I N A MA-THILDA TILLGREN, f 1837, bor i Stockholm.(2)
Barn:
XII.a) A N N A MARIA CAROLINA AURELL, f 1858, bor i Stockholm.(2)
XII.b) A M A N D A CAROLINA AURELL, f 1861. - G 1887 m G U S T A F JULIUS LUNDBERG, f 1850, postkontrollör, bor i Stockholm.(2)
XII.c) ERIC AURELL, f 1877, studerande, bor i Stockholm.(2)
X.e) ANNA CHRISTINA AURELL, f och d 1767.(2)
X.f) ANNA CHRISTINA AURELL, f 1768, d 1794.(2)
X.g) JONAS JUSTUS AURELL, f och d 1771.(2)
X.h) S A M U E L FREDRIC AURELL, f 1772, d 1818, regementskvartermästare vid Västgöta kavalleri. - G 1797 m MARIA A L B E R T I N A GYLLENBERG, f 1770, d 1833.(2)(17)
Barn:
XI.1) PER JUSTUS AURELL, f 1798, d 1799.(2)
XI.2) F R E D R I C A ALBERTINA AURELL, f 1800, d 1874. - G 1824 m SVEN HOLMBLAD, f 1791, d 1846, rektor vid Skövde skola, komminister i Ullervad och Ek(Västergötland).(2)
XI.3) JONAS G U S T A F AURELL, f 1802, d 1890, fanjunkare vid Västgöta infanteriregemente, Sv.man. - G 1831 m(sin mors brorsdotter) ANNA G U S T A V A GYLLENBERG, f 1807, d 1881.(2)
Barn:
XII.a) M A R I A FREDRICA ULRICA AURELL, f 1833. - G 1859 m JOHAN E M I L APPELGREN, f 1829, bankkas-sör i Skövde.(2)
XII.b) ALBERTINA CHARLOTTA A M A L I A AURELL, f 1840. - G 1877 m(sin systers svåger) A X E L WILHELM APPELGREN, f 1831, landtbrukare. Äger och bebor Ryssberg i Småland.(2)
XII.c) G U S T A F FREDRIC GEORG AURELL, f 1842. Postmästare i Skövde. - G 1871 m A X E L I A CAROLINA ELEONORA STRÖMBECK, f 1848.(2)
Barn:
XIII.1) A N N A ALMA BEATA CECILIA AURELL, f 1872.(2)
XIII.2) A L M A SIGRID ELISABETH AURELL, f 1874.(2)
XIII.3) S V E N AXEL GUSTAF AURELL, f 1876.(2)
XIII.4) H A R A L D ANTON GOTTFRID AURELL, f 1879.(2)
XIII.5) G U N N A R OSCAR WILHELM AURELL, f 1883.(2)
XIII.6) S V E A MARIA AXELIA AURELL, f 1890.(2)
XI.4) A L B E R T FREDRIC AURELL, f 1803, d 1871, bruksbokhållare vid Qvarn(Östergötland). - G 1855 m BRI- GITTA M A R I A SETTERBERG, f 1805, d 1888.(2)
XI.5) JUSTINA CHRISTINA GUSTAVA JOHANNA C H A R L O T T A AURELL, f 1806, d 1868.(2)
XI.6) M A R G A R E T A ULRICA LOVISA AURELL, f 1808, äger och bebor Havstena i Västergötland(adress: Skövde). - G 1838 m AXEL KEMPE, f 1813, d 1869, kronolänsman i Kåkind.(2)
XI.7) ANNA S O P H I A HEDDA MARIA AURELL, f 1810, d 1889. - G m REINHOLD WEDHOLM, d 1882, brukspat-ron på Åviken i Medelpad.(2)
XI.8) BERNADOTTE P E R JUSTUS AURELL, f 1812, brukspatron, grosshandlare, bor i Stockholm. - G 1852 m J E N N Y EUGENIA LYRHOLM, f 1832, d 1886.(2)
Barn:
XII.a) A L M A JOHANNA AURELL, f 1853. - G 1870 m JOSUA W I L H E L M HÖRBERG, f 1839, landtbrukare. Äga och bebo Bynsberg i Värmland(adress: Vermlandsbro).(2)
XII.b) H U G O SAMUEL AURELL, f 1855, grosshandlare i Bordeaux. - G 1884 m LAVINIA HICHENS, f 1856.(2)
XII.c) S V E A MARIA EUGENIA AURELL, f 1861. - G 1882 m H A R A L D PAULUS HORNBERG, f 1854, bank-kamrer i Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag.(2)
XII.d) CARL L U D V I G BERNADOTTE AURELL, f 1862, tjänsteman i Stockholms inteckningsgarantiaktiebo-lag.(2)
X.i) MAGNUS JOHAN AURELL, f och d 1774.(2)
X.j) GUSTAF MAGNUS AURELL, f 1775, d 1786.(2)
X.k) JONAS CHRISTER AURELL, f 1778, d 1827, vldmät., källarmästare i Mariestad. - G 1:o m en WESSÉN. - G 2:0 1823 m J. C. HUMBLE.(2)
X.l) H E D V I G SOPHIA MAGDALENA AURELL, f 1780, d 1843 på Starbäck.(2)
Barn i 2:a giftet:
X.m) E L I S A B E T H MARIA AURELL, f 1792. - G m ?mönsterskrivare ÖJEBOM(jämför Maria Elisabeth nedan).(2)
X.n) JOHAN MAGNUS AURELL, f 1794, volontär vid livgardet till häst.(2)
IX.2) A N D E R S LORENS AURELL, f 17(38), d 1804, landtmätare i Småland(Kalmar län). - G 1781 m ANNA CAROLINA ÅDERMAN, d som änka.(2)
IX.3) BARBRO MARIA AURELL, f 1739, d 1804. - G 17(59) m(sin äldsta fasters mågs brorson) MAGNUS EK, f 1726, d 1808, regementsskrivare.(2)
IX.4) C H R I S T I N A AURORA AURELL, f 1740, d 1796 1/1. - G 1765 m MATTHIAS BILLVALL, f 1737, d 1796 20/12, postmästare i Hova(Västergötland).(2)
IX.5) CATHARINA ELISABETH (C A J S A L I S A) AURELL, f 1742, d 1785. - G m OLOF CHRISTIERNIN, f 1739, löjtnant.(2)
IX.6) ANNA LAURENTIA AURELL, f 1743. - G 1780 m JOHAN ANDERS VON ACHERN, f 1743, d 1816, fanjun-kare, fältväbel.(2)
IX.7) M A G D A L E N A REGINA AURELL, f 1744, d 1799.(2)
IX.8) ULRICA AURELL, f 174(?), d i Stockholm. Ogift.(2)
Barn i 2:a giftet:
IX.9) ERIC AURELL, f 175(?), d ung.(2)
IX.10) LEONARD AURELL, f 1758, d 1810 på Carleby i Leksberg sn(Västergötland), kvartermästare, ägde Trilleholm och Nykvarn. - G 178(3) m CHARLOTTA EMERENTIA (L O T T A) MELLIN, f 1763, d 1805.(2)
Barn:
X.a) ANDERS LORENS AURELL, f 1784, d 1826, apotekare i Hjo. - G 1820 m JOHANNA ELISABETH (L I S A) SIEFVERT, f 1782, d 1846.(2)
X.b) S O P H I A REGINA AURELL, f 1785, d i Säter.(2)
X.c) C H A R L O T T A CHRISTINA AURELL, f 1787, d 1829 i Stockholm.(2)
X.d) EBBA MAGDALENA AURELL, f tvilling 1789, d 1790.(2)
X.e) MARIA ELISABETH AURELL, f tvilling 1789, d 1821. - G 1811 m NILS ÖJEBOM, f 1784, d 1854, mantals-kommisarie.(2)
X.f) ANNA CHRISTINA AURELL, f 1790, d 1791.(2)
X.g) LEONARD AURELL, f 1791.(2)
X.h) O L O F LUDVIG AURELL, f 1793.(2)
X.i) JONAS ADOLPH AURELL, f och d 1796.(2)
X.j) EBBA EMERENTIA AURELL, f och d 1800.(2)
X.k) CAROLINA CONSTANTIA AURELL, f och d 1802.(2)
VIII.m) SARA AURORA AURELL, f 1706 i Björsäter, d 1739 i Mariestad.(27)
VIII.n) EVA BARBRO AURELL, f 1708 i Björsäter, d 1777.(27)
VII.3) CATHARINA NILSDOTTER AURELL, f 1659, d efter 1734. - G 1681 m SVEN INGEMARSSON, f 1638, d 1714, rådman i Mariestad, landträntmästare i Skaraborgs län.(2)(29)
VII.4) ANNIKA NILSDOTTER AURELL, f 1665, d 1734. - G 1689 m JOHAN THIMAN, f 1654, d 1733, mantalskommisarie.(2)(29)
VII.5) BRITA NILSDOTTER AURELL, d 1718. - G 1692 m JOHAN WARENBERG, f 1670, d 1710(mördad av allmogen vid soldatutskrivningen i Binneberg), kronofogde i Wadsbo.(2)(29)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Peder Månsson, hövitsman (ca 1516)
|
Peder Pedersson Kämpe, rådman, affärsman (1500-talet)
|
Måns Pedersson, rådman (1500-talet)
|
Lars Månsson, guldsmed, borgmästare (1500/1600-talet)
|
Nils Larsson Aurell, borgmästare, vice häradshövding (1619-1678)
|
Jonas Aurell, häradshövding (1654-1722)
|
Ingeborg Aurell (1676-1759)
|
Jonas Justus Thorséen, borgmästare (1723-1780)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Svenska Ättartal 1892, s 84-94.
(3) = Så enligt Västgötasläktforskaren Settergren. Andra källor uppger honom f. 1614, d 1695, samt att först hans barn antagit släktnamnet.(2)
(4) = Då han överlät domsagan åt en måg, Lechard Thorsén.(2)
(5) = Sannolikt föräldrar till denna son. Vet inget om de tre döttrarna.(2)
(6) = Högst sannolikt son.(2)
(7) = Deras sondotter, G Odhner, se 2:231 & 7:52.(2)
(8) = Då hans moster Christina Toutin barnlös avled och hade till arvingar endast sin äldsta syster Esthers 5 barn(se 5:397).(2)
(9) = Sannolik son.(2)
(10)= Dotter av Anders Wennberg, f 1671, d 1737, häradshövding i Vadsbo, och Maria Edman(Edenhjelm, se 1:62), f 1682, d 1739, vars mor Anna Hadelin, f 1656, d 1714, var syster till Gabriel Leijonstolpe, häradshövding i Wartofta.(2)
(11)= Som antalet äldre grenar i detta och följande led är okänt, avser beteckningen endast Trille- holmsgrenen.(2)
(12)= Vilken gård hennes farmors systrar mamsellerna Wennberg anslagit till fideikommiss för ogifta döttrar inom denna släkt.(2)
(13)= Hennes farmor Elisabeth Bille var dotterdotter till Jöns Wallwik, assessor i Svea hovrätt(vars mor och mormor tillhörde släkterna Terserus och Svinhufvud), och G m Magdalena Rudbeck, se 7:372. (2)
(14)= Tjänstgjorde som läkare i 50 år. Höll 1832, som sjukhusläkare, 25 dygns karantän på ruinerna av Carlsvärds fästning med de första kolerasjuka i Sverige. Anlade 1843 på egen bekostnad kall- vatten kuranstalt vid Bie hälsobrunn(Södermanland).(2)
(15)= Dotter till Nils Eneqvist, handlanden på Slite, och Karin Lyth.(2)
(16)= Har av trycket bland annat utgivit dissertation för lektorat samt med Svenska Akademiens Mention Honorable utmärkta "Efterbildningar från Italienska Skalder".(2)
(17)= Deltog i 1808-09 och 1813-14 års krig. Innehade kaptensbostaden Hasslum i Skövde församling, vilket sonen Gustaf sedan fick behålla.(2)
(18) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farfars farfars farfar.
(19) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farfars farfars far.
(20) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farfars farfar.
(21) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farfars far.
(22) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars farfar.
(23) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfars far.
(24) = Alexandras farfars mormors morfars morfars morfar.
(25) = Alexandras farfars mormors morfars morfars mor.
(26) = Aurell, Ingeborg Magdalena. Född 1696-01-11. Död 1759-11-23 i Öhns gård, Odinsåker. Ingeborg Magdalena Aurell tillhörde den vittutgrenade västgötasläkten Aurell vars tidigaste stamfar, Måns, levde på slutet av 1400-talet och var bonde i Glomö. Gift 1716-12-28 med föregående ana.
(27) = Aurell, Jonas Justus Nilsson. Landssekreterare i Mariestad, häradshövding i Vadsbro. Född 1654-10-13 i Mariestad. Död 1722-03-22 i Björsäter. Gick i skola i Karlstad 1662, student i Uppsala 1673; informator 1674, Hoffsecretair 1679, postinspektör 1683. Gifte sig den 13 juli 1684, landssekreterare i Mariestad och sedermera häradshövding i Vadsbo domsaga 1795, rördes av slag 1716, övergav tjänsten 1717 och dog påskdagen den 22 mars 1722, Björsäter.
Jonas Aurell var närvarande vid det blodiga upploppet vid Binnebergs tingshus 1710, då hans svåger kronofogden Warenberg slogs ihjäl av en uppretad allmoge. Händelsen är skildrad av S.Bengtsson (Västgöta-Bengtsson) i böckerna "Binneberg år 1710" (1959), resp "Dramat i Binneberg år 1710 och dess bakgrund" (1983) samt av Lennart Jörälv: "Sällsamheter i Västergötland", del I 1988. Gift 1684-07-31 i Stockholm med efterföljande ana. Enligt en annan uppgift gift den 29/7 1684 i Stockholm. Barn:
Aurell, Nils. Löjtnant. Född 1685. Dog i Ryssland
Aurell, Bothilda. Född 1686. Död 1771.
Aurell, Jonas Justus. Löjtnant. Född 1689. Död 1765 i Munktorp (Västml).
Aurell, Lorentz Magnus. Född 1690. Död 1691.
Aurell, Brynte Johan. Häradshövding, hovrättsassessor. Född 1691. Död 1750.
Aurell, Göran. Född 1692. Död 1692.
Aurell, Maria Christina. Född 1695. Död 1779 i Björsäter (Disbyt 00079).
Aurell, Ingeborg Magdalena. Född 1696-01-11. Död 1759-11-23 i Öhns gård, Odinsåker.
Aurell, Carl Magnus. Kamrer i ständernas kontor. Född 1696. Död 1734.
Aurell, Johan Christoffer. Född 1697. Död 1767 i Vadstena. Stamfar till 2;a grenen
Aurell, Anders Lorens. Häradshövding. Född 1700. Död 1763 i Ullervad. Stamfar till 3:e grenen
Aurell, Elisabeth Catharina. Född 1704.
Aurell, Sara Aurora. Född 1706 i Björsäter. Död 1739 i Mariestad.
Aurell, Eva Barbro. Född 1708 i 1708 (Björsäter). Död 1777.
(28) = Merling, Barbro Jonasdotter. Född 1665-02-08. Död 1736-08-12 i Helgåsen, Björsäter. Begravd 1736-09-10. Gift med Jonas Aurell 1684. Gift 1684-07-31 i Stockholm med föregående ana. Enligt en annan uppgift gift den 29/7 1684 i Stockholm.
(29) = Aurell, Nils Larsson. Borgmästare i Mariestad, v.häradsh. Wadsbro. Född 1610-11-18. Död 1678-03-09. Enligt en släkttavla som jag fått från Eva Andersson och som bygger på bl.a. släkthandlingar förvarade hos professor emeritus Carl-Georg Aurell i Göteborg, skulle Nils Aurell, borgmästare i Mariestad, vara född 1619 och död 1709 (1678 9/3. enl. Settergren:Västgötasläktef). Gift med efterföljande ana.
Barn:
Aurell, Brita. Död 1718.
Aurell, Annika. Född 1665. Död 1734.
Aurell, Catharina. Född 1659.
Aurell, Christina. Född 1651. Död 1741.
Aurell, Jonas Justus Nilsson. Född 1654-10-13 i Mariestad. Död 1722-03-22 i Björsäter.
Elding, Ingeborg Jönsdotter. Född 1623-09-13. Död 1709-05-21. Begravd 1709-05-31 i Mariestad.
Gift med föregående ana.
Tillbaka till toppen »
Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2018 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.
No comments:
Post a Comment