Av Peter Liliequist.
Släktnamn: av Saarbrücken, de Sabran, av Saffenberg, Samuelsdotter, Samuelsdotter2, Samuelsdotter3, Samuelsdotter4, av Savona, av Schaunberg, Scheele, av Schladen, av Schlawe, av Schlüsselburg, av Schrapelau, Schulow, Schultz, av Schwaben, Schwarte, av Schwarzburg-Blankenburg, av Schwarzenburg, von Schwarzer, av Schweinfurt, av Schwerin-Wittenberg, av Schönhering, Segeberg, Segefeld, av Serbien, av Sicilien, Siggesdotter1, Siggesdotter2, Siggesdotter3, Sigmundsdotter, Sigridska Ätten, Silfversparre(se Drysenius), Sixtensdotter, av Skottland, Skram, Skulesdotter, Skuthe, Skårman, Slaveka, Smiterlow, av Smolensk, Snakenborg, av Sommerschenburg, Sparre af Rossvik, Sparre af Aspnäs, Sparre af Vik, Sparre över Blad(Abjörn Gisessons Ätt), Spengerman, av Stade, von Staffeld, Stagh, av Staufen, Stenbock, Stenkilska Ätten, Stierna, Stiernbielke, Stierngranat, Stiernsköld, Stora Wånga-Släkten, Store, Strangesson(lejonörn), Sture(Sjöbladssläkten), av Sulzbach, Svensdotter, Svensdotter2, Svensdotter3, Svensdotter4, Svensdotter5, Svensdotter6, Svensson, Sverkerska Ätten, Svärdsköld, Särendorff.
AV SAARBRÜCKEN. Tillbaka till toppen »
I.1) FRIEDRICH AV SAARBRÜCKEN, greve.(1)
Dotter:
II.a) AGNES AV SAARBRÜCKEN. - G 1135 m FRIEDRICH II AV SCHWABEN(Se HOHENSTAUFEN), hertig, f 1090, d 1147.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
DE SABRAN. Tillbaka till toppen »
I.1) ROSTAING DE SABRAN. - G m ROSINA DE UZÉS & CASTELLAR.(1)
Son:
II.a) RAIMOND I DE SABRAN, Sgn de Castellar, d 1224. - G m GERSINDA AV FORCALQUIER.(1)
Dotter:
III.1) GERSINDA DE SABRAN, grevinna av Forcalquier, nämnd 1193-1222. - G 1193 i Aix-en-Provence m ALFONSO II AV PROVENCE(Se SICILIEN), greve, f 1180, d ?/2 1209 i Palermo.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SAFFENBERG. Tillbaka till toppen »
I.1) MATHILDE AV SAFFENBERG. - G m HEINRICH II AV LIMBURG, greve.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SAMUELSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) ALEXANDER PERSSON i Duvekulla, Tveta sn. - G m ANNA.(22)
Barn:
II.a) JONAS ALEXANDERSSON, f 19/2 1754 i Duvekulla, Tveta, döptes 24/2, d 16/6 1808 i Odensås, Tveta sn, bonde i Odensås, Tveta sn. Faddrar: Jon i Dufvekälla, dr. Lars ibidem, h. Märta, pig. Märta ibidem. - G 1779 m MARIA (MAJA) SAMUELSDOTTER, f 4/4 1763 i Tveta sn.(17)(18)(20)(21)(22)
Barn:
III.1) SAMUEL JONSSON, f 16/8 1788 i Odensås, Tveta sn, döptes 24/8, d 30/7 1847 i Holm, Virserum. Faddrar: Peter Danielsson och Annika Samelsdotter i Tulunda, Sven Alexandersson och Annika Alexandersdotter i Äflingebo. Bonde i Odensås, Tveta sn och sedan i Holm, Virserum sn. Familjen inflyttade från Tveta 7/6 1820 till Holm, Virserum sn. - G 26/12 1808 m SARA SVENSDOTTER, f 11/6 1789 i Karlstorp sn, d 13/1 1876 i Holm, Virserum sn, dotter av bonden i Holm Sven Svensson(f 25/3 1760 i Melby;inflyttade till Holm 1800 från Karlstorp sn) och Annika Samuelsdotter(f 1/10 1768 i Ingatorp sn;gift 1788).(1)(14)(15)(16)(17)(18)(19)(21)
Barn:
IV.a) JOHAN PETER SAMUELSSON, f 2/8 1810 i Tveta sn, 24/6 1829 i Holm, Virserum sn.(14)(15)(21)
IV.b) SAMUEL MAGNUS SAMUELSSON, f 21/6 1812 i Tveta sn, d 2/4 1814 i Tveta sn.(21)
IV.c) ANNA MARIA SAMUELSDOTTER, f 19/3 1814 i Tveta sn.(14)(15)(21)
IV.d) SARA CHRISTINA SAMUELSDOTTER, f 22/3 1818 i Tveta sn.(15)
IV.e) CARL MAGNUS SAMUELSSON, f 22/4 1820 i Holm, Virserum sn.(15)
IV.f) SARA CHRISTINA SAMUELSDOTTER, f(tvilling) 7/3 1822 i Holm, Virserum sn.(15)
IV.g) CAROLINA CHRISTINA SAMUELSDOTTER, f(tvilling) 1822 7/3 i Holm, Virserum, d 1862 15/5 i Holm, Virserum. Dotter till Samuel Jonsson(f 1788 16/8 i Tveta, d 1847 30/7 i Holm, Virserum) och Sara Svensdotter(f 1789 11/6 i Karlstorp, d 1876 13/1 i Holm, Virserum). - G 22/12 1839 i Virserum m JONAS PETER NILSSON, f 1818 23/1 i Lilla Klobo, Högsby, d 1879 21/5 i Holm, Virserum. Måg på gården, inflyttade 1839 från Högsby. Hemmansägare i Holm, Virserum.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)(13)(14)(15)
IV.h) CARL GUSTAF SAMUELSSON, f 16/3 1823 i Holm, Virserum sn.(14)(15)
IV.i) SAMUEL SAMUELSSON, f 17/8 1825 i Holm, Virserum sn, d 3/6 1826 i Holm, Virserum sn.(14)(15)
IV.j) CLARA GUSTAFVA SAMUELSDOTTER, f 11/4 1827 i Holm, Virserum sn, d 9/11 1827 i Holm, Virserum sn.(14)
IV.k) CLARA GUSTAFVA SAMUELSDOTTER, f 3/9 1828 i Holm, Virserum sn, d 11/1 1829 i Holm, Virserum sn.(14)
IV.l) CLARA GUSTAFVA SAMUELSDOTTER, f 12/6 1830 i Holm, Virserum sn.(14)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Jonas Alexandersson, bonde i Odensås, Tveta (1754- )
|
Samuel Jonsson, bonde i Holm, Virserum (1788-1847)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Linköpings Stifts Herdeminne. Födelsedagsdatum i SvD:s Årsbok 1924, s 269.
(2) = Alexandras farmors farfars mor.
(3) = HFL Virserum 1842-1850. Virserums Födelsebok.
(4) = HFL Virserum 1850-1856.
(5) = HFL Virserum 1856-1861.
(6) = HFL Virserum 1861-1867.
(7) = HFL Virserum 1868-1872. Carl Johan Holmér studerar i Kalmar enligt källan.
(8) = HFL Virserum 1872-1876.
(9) = HFL Virserum 1877-1881. Holm No 1, 3/8 mtl, ägs från 1879 av vice komminister Karl Johan Holmér och brodern Johan Peter Jonasson.
(10) = Högsby Födelsebok 1780-1832.
(11) = HFL Högsby 1826-1832. Kolla mer i källan om ?Peter? Mattsson. Gräslig text och skick.
(12) = HFL Högsby 1832-1838.
(13) = HFL Högsby 1839-1848.
(14) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/6a (1826-1834), bildid: C0029076_00121.
(15) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/5a (1816-1825), bildid: C0029072_00150.
(16) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/4a (1806-1810), bildid: C0029070_00126.
(17) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00082.
(18) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/1 (1787-1792), bildid: C0028883_00038.
(19) = Alexandras farmors farfars morfar.
(20) = Alexandras farmors farfars morfars far.
(21) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/3 (1804-1814), bildid: C0028885_00041.
(22) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00059.
SAMUELSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) SAMUEL ANDERSSON i Odinsås, Tveta sn. - Gm STINA NILSDOTTER.(6)(7)
Barn:
II.a) MARIA (MAJA) SAMUELSDOTTER, f 4/4 1763 i Tveta sn, döptes 10/4. Faddrar: Nils Svensson i Äslingebo, Daniel Ericsson i Tveta, Cathr. Andersdotter i Jötnida, Cathr. Jonsdotter i Osås. - G 1779 m JONAS ALEXANDERSSON, f 19/2 1754 i Duvekulla, Tveta, döptes 24/2, d 16/6 1808 i Odensås, Tveta sn, bonde i Odensås, Tveta sn. Faddrar: Jon i Dufvekälla, dr. Lars ibidem, h. Märta, pig. Märta ibidem.(1)(2)(3)(4)(5)(6)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Maria (Maja) Samuelsdotter i Odinsås, Tveta (1763- )
|
Samuel Jonsson, bonde i Holm, Virserum (1788-1847)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00082.
(2) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/1 (1787-1792), bildid: C0028883_00038.
(3) = Alexandras farmors farfars morfars mor.
(4) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/3 (1804-1814), bildid: C0028885_00041.
(5) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00059.
(6) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00066.
(7) = Alexandras farmors farfars morfars morfar.
SAMUELSDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) SAMUEL ANDERSSON, f 1741, bonde i Nyboda, Karlstorp sn. - G m KERSTIN PERSDOTTER, f 20/4 1748.(5)(6)(7)(8)(9)
Barn:
II.a) ANNIKA SAMUELSDOTTER, f 1/10 1768 i Ingatorp sn, dotter av bonden i Nyboda, Karlstorp sn, Samuel Andersson(f 1741) och Kerstin Persdotter(f 1748). Där bor även Inh. Enkan Kjerstin Pehrsdotter, f 20/4 1748. - G 1788 m SVEN SVENSSON, f 25/3 1760 i Mellby sn, bonde i Holm, Virserum sn från 1800, då han inflyttade från Karlstorp sn med familjen.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Annika Samuelsdotter i Holm, Virserum (1768- )
|
Sara Svensdotter i Holm, Virserum (1789-1876)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/6a (1826-1834), bildid: C0029076_00121.
(2) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/5a (1816-1825), bildid: C0029072_00150.
(3) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/4a (1806-1810), bildid: C0029070_00126.
(4) = Alexandras farmors farfars mormors mor.
(5) = Karlstorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00180/C/3 (1776-1844), bildid: C0022183_00039.
(6) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/3 (1784-1798), bildid: C0022164_00190.
(7) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/4 (1798-1807), bildid: C0022165_00024.
(8) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/2 (1763-1783), bildid: C0022163_00182.
(9) = Alexandras farmors farfars mormors morfar.
SAMUELSDOTTER4. Tillbaka till toppen »
I.1) VENDLA SAMUELSDOTTER, d 1682. - G 13/9 1657 i Målilla m LARS NILSSON THORN, f ca 1630 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 10/11 1712 i Mörlunda sn. Frälsefogde i Hagelsrum, Målilla sn. Omgift med länsmansänkan ELISABET PERSDOTTER FALCK.(1)(2)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Johan Larsson Thorn, länsman och hejderidare (f 1674)
|
Katarina Johansdotter Thorn (1722-1786)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Noteringar Blev 27/2 1682 föreslagen som länsman efter den avlidne Johan Ersson, med upplysningen att han skulle gifta sig med länsmansänkan Elisabet Persdotter som varit gift med två länsmän förut. Fullmakt utfärdades 20/1 1683. Då L inte ville bosätta sig i häradet bad han att få överlåta tjänsten på sin blivande måg Olof Månsson vilket också skedde enligt fullmakt 8/3 samma år. i Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och sonen Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m fl. Gift två gånger Familj med Vendla Samuelsdotter Vigsel: 13-9-1657 Målilla sn (H) Barn: Johan Larsson Thorn (1671 - 1739) Anna Larsdotter Nils Thorn Familj med Elisabet Persdotter Falck (1630 - 1709) Vigsel: omkring 1682 Frälsefogde i Hagelsrum Målilla Blev 27/2 1682 föreslagen som länsman efter den avlidne Johan Ersson, med upplysningen att han skulle gifta sig med länsmansänkan Elisabet Persdotter som varit gift med två länsmän förut. Fullmakt utfärdades 20/1 1683. Då L inte ville bosätta sig i häradet bad han att få överlåta tjänsten på sin blivande måg Olof Månsson vilket också skedde enligt fullmakt 8/3 samma år. i Drakeska arkivet (X 257, UUB) finns en volym innehållande brev från Lars Nilsson och sonen Johan Larsson Thorn till Gustaf Drake m fl. Noteringar Länsman i Aspelands härad. Inskriven i Kalmar skola 1683 och kallas då Johannes Laurentii, 12 år "en fogdes son" i Mörlunda. Johan antogs som länsman i Aspelands härads östra distrikt via fullmakt 19/4 1698 och uppbar lön från 1699 års ingång. 1709 begärde han och fick avsked; detta under åberopande av sin ålder, men i själva verket p g a missämja med kronofogden Nils Berg. Sedan efterträdaren Gabriel Hallonberg avlidit 1713 blev han dock åter insatt i tjänsten vilken han innehade ännu 9/3 1716. Fullmakt som skogvaktare och hejdridare, under kapten och jägmästare Meyers frånvaro, i Aspeland och Tunalän 1716 (fullmakt 24/8 s å upplästes vid Tunaläns häradsrätt 1717 Vt 16) och tjänstgjorde som tillförordnad jägmästare under kommendering i Skåne i november 1716. 1717 kallas han hejdridare då han instämmer fem bönder till Tunaläns ting för försummad skallgång ( Tunaläns häradsrätt VT 16). Fick avsked som hejdridare i slutet av 1737. Testamente skrivet 4/1 1737, omtalas (Aspelands häradsrätt 1744 HT 20). Är belagd i mantalslängd 1738, saknas -39. Källa: Humlenäsboken.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farmor.
AV SAVONA. Tillbaka till toppen »
I.1) MANFREDO I AV SAVONA, markgreve.(1)
Dotter:
II.a) ADELAIDE AV SAVONA, d 1118. - G 1090 m ROGER I AV SICILIEN, greve, f 1031, d 15/7 1101.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SCHAUNBERG. Tillbaka till toppen »
I.1) HEDWIG AV SCHAUNBERG. - G m WOK I AV ROSENBERG, d 3/6 1262 i Graz.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SCHEELE. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) CATHARINA SCHEELE. - G m PETER GRUBBE, d 1563.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Anna Grubbe ( -1569)
|
Joachim Braun ( -1606)
|
Peter von Braun ( -1657)
|
Margareta von Braun (1616-1683)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farfars mormor.
AV SCHLADEN. Tillbaka till toppen »
I.1) MEINHER AV SCHLADEN, greve, nämnd 1240-1302. – G m ADELHEID AV WERNBERG.(1)
Dotter:
II.a) ADELHEID AV SCHLADEN, d 1322. - G m ULRICH I AV LINDAU-RUPPIN, greve, d 1316.(1)
Tillhör släkten:
I.1) LUITGARD AV SCHLADEN, nämnd 1295-1323. – G m OTTO AV EVERSTEIN, greve, nämnd 1260-1313.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SCHLAWE. Tillbaka till toppen »
I.1) BOGISLAW AV SCHLAWE, furste.(1)
Dotter:
II.a) MARGARETA AV SCHLAWE. - G m HEINRICH I AV SCHWERIN, greve, d 17/2 1228.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SCHLÜSSELBURG. Tillbaka till toppen »
I.1) AGNES AV SCHLÜSSELBURG. - G m GEBHARD VI AV LEUCHTENBERG, lantgreve, d 1293.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SCHRAPELAU. Tillbaka till toppen »
I.1) NN AV SCHRAPELAU. - G m VOLRAD AV FALKENSTEIN, greve, d 1306/1312.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SCHULOW. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) KUNEKE SCHULOW. - G m NIKOLAUS VON DER LIPPE.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Sophia von der Lippe ( -1495)
|
Bertram von Lübeck
|
Gesa von Lübeck (gift 1498)
|
Bertram Smiterlow ( -1572)
|
Emerentia Smiterlow (gift 1578)
|
Christian Schwartz (1581-1648)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors farmors farmors mor.
SCHULTZ. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) ANNA SCHULTZ. - G m PAUL BRAUN, f 1397, d 1465, köksmästare.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Martin Braun
|
Baltzar Braun
|
Joachim Braun ( -1606)
|
Peter von Braun ( -1657)
|
Margareta von Braun (1616-1683)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farfars farfars mor.
AV SCHWABEN. Tillbaka till toppen »
Schwaben. Under medeltiden ett av de tyska stamhertigdömena på bägge sidor om Rhen, mellan Pfalz och Franken i norr, Lech i öster, Alperna i söder och Vogeserna i Väster.(4)
I.1) GOTTFRIED AV SCHWABEN.(1)
Dotter:
II.a) HILDEGARD AV SCHWABEN, Karl den stores(Karolingiska ätten) andra(eller tredje) gemål, d 783, härstammade från Schwabiska hertighuset och förmäldes vid tretton års ålder, antagligen 771, med Karl, åt vilken hon födde nio barn, bland dem sönerna Karl, Pippin och Ludvig(den fromme).(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band.
(2) = Nordisk Familjebok, band XI, spalt 685.
SCHWARTE. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) HENNE SCHWARTE.(1)(2)
Dotter:
II.a) GESA(GERTRUD) SCHWARTE, d ?/4 1584. - G m MATTIAS HAGEMEISTER.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gesa(Gertrud) Schwarte ( - 1584)
|
Gertrud Hagemeister
|
Peter von Braun ( -1657)
|
Margareta von Braun (1616-1683)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farmors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors farmors mor.
AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG. Tillbaka till toppen »
Schwartzburg, suveränt furstehus i Thüringen, ett av tysklands äldsta, härstammar från Sizzo, greve av Schwarzburg och Käfernburg(d 1160), vars söner bildade linjerna Schwarzburg och Käfernburg.(2)
I.1) GÜNTHER II AV SCHWARZBURG, greve, f 1135, d 1197. - G m GERTRUD AV MEISSEN.(1)
Son:
II.a) HEINRICH II AV SCHWARZBURG, greve, d 20/2 1236. - G m IRMGARD AV ORLAMÜNDE(SACHSEN-LAUENBURG).(1)
Son:
III.1) GÜNTHER VII AV SCHWARZBURG, greve, d 1274. - G m SOFIA.(1)
Barn:
IV.a) SOFIA AV SCHWARZBURG, d 13/2 1279. – G m BERTHOLD V AV HENNEBERG-SCHLEUSINGEN, greve, f 1248, d 13/2 1284.(1)
IV.b) HEINRICH V AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve. - G m SOFIA AV GALIZIEN.(1)
Son:
V.1) HEINRICH VII AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, d 11/11 1324. – G ca 1295 m KRISTINA AV GLEICHEN-TONNA.(1)
Son:
VI.a) HEINRICH X AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, d 1336. – G m ELISABET AV ORLAMÜNDE(SACHSEN-LAUENBURG), levde 1363.(1)
Barn:
VII.1) JUTTA AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, d 30/6 1361. – G m ALBRECHT II AV MANSFELD, greve, f 1328, d 1361/1362.(1)
VII.2) GÜNTHER XXV AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, d 6/6 1368. – G m ELISABET AV HOHNSTEIN, levde 1381.(1)
Son:
VIII.a) GÜNTHER XXIX AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, f 1352, d 17/6 1416. – G 1375 m ANNA AV LEUCHTENBERG, f 1354, d 24/1 1423.(1)
Son:
IX.1) HEINRICH XXIV AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, greve, f 1388, d 7/10 1444. – G 1413 m KATARINA AV BRAUNSCHWEIG, f ca 1395, d 1439.(1)
Dotter:
X.a) ANNA AV SCHWARZBURG-BLANKENBURG, f 26/1 1416, d 24/12 1481. - G 17/6 1431 m BOTHO I AV STOLBERG(Se HOHNSTEIN), greve, f ca 1390, d 15/3 1455.(1)
Tillhör släkten:
I.1) MECHTILD AV SCHWARTZBURG. - G 1158 m ADOLF II AV HOLSTEIN, greve, d 6/11 1164.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIV, sp 1245-1247.
AV SCHWARZENBURG. Tillbaka till toppen »
I.1) ELISABET AV SCHWARZENBURG. - G m MEINHARD I AV GÖRZ, greve, d 1142, nämnd 1090-1142.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
VON SCHWARZER. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) HENNING SCHWARTZ. - G m METTEKE WOXMER.(2)(3)
Son:
II.a) CARSTEN CHRISTIAN SCHWARTZ, d 1539. - G 1495 m MAGDALENA QUANT.(2)(4)
Son:
III.1) CARSTEN CHRISTIAN SCHWARTZ. - G m CATARINA GRÖNENBERG.(2)(5)
Son:
IV.a) JURGEN SCHWARTZ, d 1596. - G 2/11 1578 m EMERENTIA SMITERLOW.(2)(6)
Son:
V.1) CHRISTIAN SCHWARTZ, f 17/12 1581, d 18/7 1648. - G 1606 m REGINA VÖLSCHOW.(2)(7)
Son:
VI.a) CHRISTIAN SCHWARTZ, f 9/2 1610, d 8/10 1679. - G 1/11 1636 m MARGARETA VON BRAUN, f 1616, d 1683.(2)(8)
Son:
VII.1) JOHAN FREDRIK VON SCHWARZER, f 1643, d 1716. Godsägare i Cransdorf och ägare av godset Drigge, Rügen. - G m MARGARETA VON ROSMAN.(1)(2)(9)(12)
Dotter:
VIII.a) MARGARETA ELEONORA VON SCHWARZER, f 1685 i Drigge, Rügen, d 1720 i Drigge. - G 1711 m kaptenen PRIBBERT ACHATES VON PLATEN i hans 1:a gifte(G 2) m Eleonora Christiana von Usedom), f 1680, d 1759, son av Baltzar von Platen o Dorotea Maria von Bohlen.(1)(2)(10)(11)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Carsten Christian Schwartz ( -1539)
|
Carsten Christian Schwartz
|
Jurgen Schwartz ( -1596)
|
Christian Schwartz (1581-1648)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfars farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfars farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfars far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars far.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfar.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors far.
(10) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormor.
(11) = von Schwarzer,nr 1742, Margaret Eleonora. Född 1685 i Drigge, Rügen. Död 1720 i Drigge. (Barn V:32, s , Far VII:127, s , Mor VII:128, s ) Gift 1711 med föregående ana.
(12) = von Schwarzer, nr 1742, Johan Fredrik. Godsägare på Rügen. Godsägare i Cransdorf och ägare av godset Drigge på Rügen. (Barn VI:64, s ) Gift med efterföljande ana. VII:128 mm mm mm m von Rosman, Margareta. (Barn VI:64, s ) Gift med föregående ana.
AV SCHWEINFURT. Tillbaka till toppen »
Schweinfurt, var på 900-talet en borg och säte för markgrevarna av Schweinfurt.(2)
I.1) GISELA AV SCHWEINFURT. - G m BERTHOLD III AV ANDECHS, greve, levde 1095.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIV, sp 1258.
AV SCHWERIN-WITTENBERG. Tillbaka till toppen »
I.1) GÜNZEL I AV SCHWERIN, greve, d 18/6 1185. - G m ODA AV WÖLPE.(1)
Son:
II.a) HEINRICH I AV SCHWERIN, greve, d 17/2 1228. - G m MARGARETA AV SCHLAWE.(1)
Son:
III.1) GÜNZEL III AV SCHWERIN, greve, d 1274. – G 1230 m MARGARETA AV MECKLENBURG.(1)
Son:
IV.a) NIKLOT I AV SCHWERIN-WITTENBERG, greve, f ca 1250, d 1323. – G 1285 m MIROSLAWA AV POMMERN, f ca 1270, d 1328.(1)
Dotter:
V.1) MIROSLAWA AV SCHWERIN-WITTENBERG, f ca 1300, levde 1368. - G 9/8 1327 m JOHANN III AV HOLSTEIN, greve, f ca 1297, d 27/9 1359.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SCHÖNHERING. Tillbaka till toppen »
I.1) KUNIGUNDA AV SCHÖNHERING. - G m WITEK III AV PLANKENBERG(Se ROSENBERG), nämnd 1231-1243.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SEGEBERG. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) GERTRUD SEGEBERG. - G m JOACHIM ENGELBRECHT, d 1544.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Regina Engelbrecht
|
Joachim Völschow ( -1597)
|
Regina Völschow (1582-1630)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars morfars mormor.
SEGEFELD. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) ANNA SEGEFELD. - G m JOHAN APPELMAN.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gertrud Appelman
|
Thomas Mevius (1524-1580)
|
Sibylle Mevia
|
Regina Völschow (1582-1630)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars mormors farmors mor.
AV SERBIEN. Tillbaka till toppen »
I.1) UROS I AV SERBIEN, furste, f ca 1080, levde 1130. - G m ANNA DIOGENA.(1)
Dotter:
II.a) JELENA AV SERBIEN, levde 1146. - G 28/4 1127 m BELA II "DER BLINDE" AV UNGERN, konung, f 1109, d 12/2 1141.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SICILIEN. Tillbaka till toppen »
I.1) RAMON BERENGUER III AV BARCELONA, greve, f 11/11 1082, d 19/7 1131. - G 3/2 1112 m DULCIA I AV PROVENCE, f ca 1095, d 28/11 1130.(1)
Son:
II.a) RAMON BERENGUER IV AV BARCELONA, greve, f 1113, d 6/8 1162. Till följd av greve Berengar IV:s giftermål med en konungadotter från Aragonien förenades grevskapet Barcelona 1137 med nämnda rike. - G 11/8 1137 m PETRONILLA I AV ARAGONIEN, drottning av Aragonien, f 1135, d 17/10 1174 i Barcelona.(1)(11)
Barn:
III.1) DULCIA AV BARCELONA, f 1160, d 1/9 1198 i Coimbra. - G m SANCHO I MARTINO "O POBLADOR" AV PORTUGAL, konung, f 11/11 1154 i Coimbra, d 26/3 1212 i Coimbra.(1)
III.2) ALFONS(ALFONSO) II AV ARAGONIEN, konung, f 25/3 1157 i Huesca, d 25/4 1195 i Perpignan. - G 18/1 1174 i Saragossa m SANCHA AV KASTILIEN, f 1156, d 9/11 1208 i Sijena.(1)
Barn:
IV.a) KONSTANTIA AV ARAGONIEN, drottning av Sicilien, d 23/6 1222 i Catania, dotter till konung Alfons II av Aragonien, äktade 1198 konung Emerik av Ungern, som dog 1204, och därpå 1209 Innocentius III:s skyddsling, sedermera kejsar Fredrik II. Hon blev i detta gifte moder till tyske konungen Henrik(VII, f 1211, d 1242).(5)
IV.b) ALFONS(ALFONSO) II AV PROVENCE(Se PROVENCE), greve, f 1180, d ?/2 1209 i Palermo. - G 1193 i Aix-en-Provence m GERSINDA DE SABRAN, grevinna av Forcalquier, nämnd 1193-1222.(1)
IV.c) PETER(PEDRO) II AV ARAGONIEN, konung, f 1174, d 14/9 1213 i Moret, efterträdde 1196 sin fader, Alfons II. Som sträng renlärighetsivrare började han sin regering med ett edikt emot valdenserna och kastade sig sedan med brinnande iver in i striden emot de otrogna. I förbund med de andra kristna konungarna på halvön företog han det stora korståg, som 1212 på Tolosas slagfält för alltid bröt morernas makt. Han inblandade sig sedan i striden mellan greven av Toulouse och albigenserna samt stupade i slaget vid Muret, 13/9 1213. Peter var vän av trubadurernas skaldekonst, en tapper och ståtlig, men utsvävande man. Hans gemål var Maria av Montpellier. - G 15/6 1204 i Montpellier m MARIE DE MONTPELLIER, d 21/1 1213 i Rom.(1)(9)
Son:
V.1) JAKOB(JAIME) I "EL CONQUISTADOR(ERÖVRAREN)" AV ARAGONIEN, konung, f 1/2 1207 i Montpellier, d 27/7 1276 i Valencia, Peter II:s son, efterträdde sin fader 1213 och var en av medeltidens ridderligaste furstar. Från morerna erövrade han Baleariska öarna(1229-1235) och Valencia(1238). Han lät utarbeta en om ovanlig hunanitet vittnande lagbok, ordnade författningen och skrev själv på spanska en krönika om sin tid(eng. öv. av Forster, "The chronicle of James I", 2 bd, 1883). - G 8/9 1235 i Barcelona m JOLANTA AV UNGERN, d 12/10 1251 i Huesca.(1)(9)(10)
Son:
VI.a) PETER(PEDRO) III "EL GRANDE(DEN STORE)" AV ARAGONIEN & SICILIEN, konung, f 1239(enligt källa (12) 1236), d 2/11 1285 i Villafranca del Penedes, sonson till Peter II, övertog vid sin faders, Jakob Erövrarens, död, 1276, regeringen i Aragonien, Katalonien och Valencia. Strax efter Sicilianska aftonsången(1282) skyndade Peter, som sedan 1262 var förmäld med den sicilianske konungen Manfreds dotter Konstantia, med sin nyrustade flotta till Palermo och utropades där till konung av Sicilien. Ett försök emot Neapel lyckades honom icke, men sitt sicilianska rike försvarade han trots fransmännens vapen och påvens bannstrålar. Striden flyttades till sist inom Aragoniens egna gränser, som anfölls av Karl av Valois, åt vilken påven skänkt den bannlystes fädernerike. Faran tvang Peter till tvångsåtgärder, som kränkte aragoniernas stolta sinne. De ingick en "frihetsförening", avtvang konungen 1283 det berömda "Privilegeio general", "Aragoniens Magna Charta", men hjälpte honom sedan att jaga fienden undan. – G 13/6 1262 i Montpellier m CONSTANTIA AV SICILIEN(Se HOHENSTAUFEN), f 1249, d 1302 i Barcelona.(1)(9)
Söner:
VII.1) ALFONS III, konung av Aragonien.(10)
VII.2) JAKOB(JAIME) II DEN RÄTTVISE, konung av Sicilien och Aragonien, Peter III:s son, d 1327, efterträdde sin fader som konung av Sicilien 1285 och blev 1291, efter sin äldre broder Alfons III, konung av Aragonien. 1295 avträdde han Sicilien till sin blivande svärfader, konung Karl II av Neapel, men sicilianerna valde i stället till konung Jakobs yngre broder, Fredrik II. Från Genua och Pisa erövrade Jakob Sardinien(1322-1326). Gentemot adelns övermakt stödde han sig på prästerskapet och borgarståndet och tryggade genom konstitutionen i Tarragona 1319 Aragoniens, Kataloniens och Valencias förening under en konung, men med skilda lagar och författningar.(10)
VII.3) FEDERICO II AV SICILIEN, konung, f 1272, d 25/6 1337 i Palermo. – G 1302 m ELEONORA AV NEAPEL, f 1289, d 9/8 1341 i Catania.(1)(10)
Dotter:
VIII.a) ELISABETTA AV SICILIEN, f 1310, d 31/3 1349. - G 27/6 1328 m STEFAN II AV BAYERN(Se BAYERN-LANDSHUT), hertig, f 22/12 1316, d 10/5 1375.(1)
Tillhör släkten:
Hauteville la Guichard, by i franska dep. Manche, 13 km n. ö. från Coutances. Omkr. 1.400 inv. Historiskt bekant såsom Tancrède de Hautevilles födelseort.(8)
I.1) TANKRED AV HAUTEVILLE, d 1041, normandisk ädling på 1000-talet, är ryktbar som stamfader för den ätt, vilken skapade det normandiska herraväldet i Syd-Italien. Av hans söner märkas Vilhelm Järnarm, Drogo och Humfrid, som erövrade Apulien, Robert Guiscard, som vann Kalabrien, och Roger, som lade grunden till konungariket Sicilien. - G m FREDEGUNDA AV NORMANDIE, d 1057.(1)(2)(7)
Söner:
II.a) ROBERT GUISCARD, hertig av Apulien och Kalabrien, sjätte son till Tankred av Hauteville, den mest berömde av de normandiska krigare, som på 1000-talet erövrade södra Italien, f ca 1015 i Normandie, d 17/6 1085, följde sina äldre bröders exempel och drog ca 1047 till Italien för att där söka ära och land. Till en början fick han pröva sin lycka i andra herrars tjänst. Men snart blev han sin egen herre, slog sig ned med ett krigarfölje på borgen San Marco, i de kalabriska bergen, plundrande och rövande i nejden. Han var djärv och hänsynslös som alla sina landsmän, men förslagnare och klokare än de. Enligt en skildring av en samtida skall han ha haft en jättelik gestalt; hans karaktär var också härskarens. Efter sin broder Omfroi(Humfrid), som dog 1057, valdes Robert till greve av Apulien. Han fortsatte sina bröders erövringar: 1071 togs den sista staden från grekerna, 1076 bortdrevs den siste lombardiske fursten. Under tiden vann hans broder Roger Sicilien. Dels omedelbart, dels som de övriga normandiska furstarnas erkände ledare och överhuvud härskade Robert slutligen över hela södra Italien. Påvarna hade i början motarbetat de normandiska barbarerna, men Nikolaus II insåg, att de i stället kunde bli ett stöd för påvestolen; han erkände(1059) Robert som hertig av Apulien och Kalabrien, mot det att denne erkände honom som sin länsherre samt lovade betala en årlig tribut och skydda den heliga stolen mot dess fiender. Under Gregorius VII(påve 1073-1085), som med oro såg den alltjämt växande normandiska makten, inträdde en brytning, och Robert blev exkommunicerad. Men för att vinna ett stöd i kampen mot Henrik IV måste Gregorius slutligen falla till föga; förbundet förnyades 1080. Roberts huvudsakliga intresse under hans sista år var riktat mot öster. Han begagnade den förvirring, som uppstod i Konstantinopel efter kejsar Mikaels avsättning(1078). Under sken att försvara dennes rättigheter(en son till Mikael var trolovad med Roberts dotter), men i själva verket i hopp att kunna sätta kejsarkronan på sitt eget huvud begav han sig i spetsen för en här till Illyrien och slog kejsar Alexios Komnenos utanför Durazzo(1081). Vägen till Konstantinopel hade nu stått öppen för Robert, om han ej av förvecklingar i Italien hade tvingats att återvända(1082). Rom hotades av Henrik IV, och i Syd-Italien jäste det bland hans egna undersåtar. Robert kuvade upproret, bortdrev Henrik IV, som redan intagit Rom, och befriade Gregorius, som belägrades i San Angelo, men lät också staden undergå en fruktansvärd plundring(1084). Han kunde därpå åter rikta sina blickar mot öster, där under hans frånvaro hans äldste son Bohemund med växlande framgång fortsatt striden. Hösten 1084 slog han de med grekerna förbundne venezianernas flotta vid Korfu. Kort efteråt avbröts hans bana av döden: på ön Kefalonia föll han offer för pesten. Apulien o0ch Kalabrien tillföll efter Roberts död hans andre son, Roger, medan Bohemund måste nöja sig med Tarent. - G m SIKELGAITA AV SALERENO.(2)(4)
Söner:
III.1) BOHEMUND I AV ANTIOKIA(Se ANTIOKIA).(4)
III.2) ROGER(it. Ruggiero), kallad BURSA, d 1111, son till Robert Guiscard och Sikelgaita av Salerno, ärvde efter faderns död(1085) hertigdömet Apulien. Han var gift med Alaine(Edel), dotter till Robert Frisern av Flandern och änka efter Knut den helige av Danmark. Med deras son Vilhelm utslocknade 1127 den apuliska hertigätten, och landet förenades med Sicilien.(2)
II.b) ROGER I AV SICILIEN, storgreve av Sicilien, f 1031, d 15/7 1101, Tankreds av Hauteville yngste son, kom till Italien kort efter 1057 och sändes av sin broder Robert Guiscard att kämpa emot sarasenerna på Sicilien. Under mer än trettio års strider(1060-1091) lyckades Roger med krafter, som troligen var vida underlägsna hans motståndares, steg för steg utbreda sitt herravälde och till sist göra sig till ensam härskare över ön. Brodern förlänade honom 1072 titeln greve av Sicilien; fastän nominellt hertigens av Apulien vasall, blev Roger efter Robert Guiscards död(1085) normandernas egentlige ledare och lade även delar av det italienska fastlandet till sitt välde. Roger förde i Sicilien en kraftfull styrelse. Särskilt lade han vikt på sitt herravälde över kyrkan; han utövade trots påvens motstånd utnämningsrätten till de biskopsdömen han upprättade och vann till sist påvens godkännande härav, då han 1098 utnämndes till den heliga stolens legat i sina besittningar. Trots detta visade han tolerans mot sina undersåtar av grekisk och muhammedansk tro; många omvända muhammedaner kämpade i hans här. - G 1090 m ADELAIDE AV SAVONA, d 1118.(1)(2)
Son:
III.1) ROGER II AV SICILIEN, konung av Sicilien, f 1097, d 27/1 1154, ärvde efter sin äldre broder Simons död(1105) faderns grevskap. Omkring 1112 övertog han själv regeringen, som under hans minderårighet förts av hans moder, Adelaide. Rogers strävanden var tidigt riktade på att förena alla de normandiska besittningarna i Italien till ett rike. Trots motstånd från påvestolen och från missnöjda vasaller lyckades han efter den siste apuliske hertigens död 1127 sätta sig i besittning av dennes hertigdöme. Anacletus II, som med Rogers hjälp upphöjts på påvestolen, gav honom 1130 titeln konung av Sicilien; s å blev han krönt i Palermo. Men nya uppror utbröt, och Rogers missnöjda vasaller fick stöd av alla, som ogärna såg det normandiska väldets stora makttillväxt. Eggad av Anacletus medtävlare Innocentius II, ryckte kejsar Lothar, i samförstånd med bl a östromerske kejsaren, med en stark här mot Roger(1137). Han erövrade Bari och belänade Rogers hätskaste motståndare, Ranulf av Alife, med Apulien. Sedan Lothar återvänt till Tyskland, vann Roger småningom tillbaka det förlorade. Innocentius, som efter Anacletus död(1138) allmänt erkändes som påve, ryckte i spetsen för en här mot Roger, men tillfångatogs och nödgades erkänna honom som "Rex Siciliae, ducatus Apuliae et principatus Capuae"(1139). Efter nya erövringar fastslogs rikets gränser i ett fördrag med påven 1144; det sträckte sig då i öster till Terracina och Ceprano, i norr till Tronto. Roger skapade en stark flotta och lade med hjälp av denna delar av norra Afrika(bl a Tripolis) under sitt välde. Däremot ledde hans anfall på Östromerska riket(Konstantinopel besköts 1149) ej till varaktiga resultat. Rogers hov i Palermo blev brännpunkten för olikartade kulturinflytanden; i sin tjänst tog han hellre greker och muhammedaner än de självrådige normanderna. Under inflytande av bysantinska idéer genomförde han i sitt rike en strängt centraliserad förvaltning; "assiserna" av 1140 lade nästan all makt i konungens hansd. Roger efterlämnade en son(med Elvira av Kastilien), Vilhelm, som efterträdde honom. Hans dotter i tredje giftet(med Beatrice av Rethel) Konstantia blev gift med kejsar Henrik VI. - G 1151 m BEATRIX AV RETHEL, f ca 1130, d 31/3 1185.(1)(2)(3)
Barn:
IV.a) VILHELM(GUILLAUME) I AV SICILIEN, d 7/5 1166, hertig av Capua 1144 och av Apulien 1149, efterträdde sin fader, Roger II, 1154 som konung av Sicilien och kallades "den dålige". Under hans strider med påven Hadrianus IV, som vägrade erkänna honom, gjorde baronerna uppror. Stödd av sin favorit, amiralen Maione, segrade Vilhelm över baronerna och deras bundsförvanter, grekerna, varefter påven gav investitur på Sicilien. Under schismen mellan påvarna Alexander III och Viktor ställde sig Vilhelm på Alexanders sida. Muhammedanska eunucker intog en högst inflytelserik ställning inom den sicilianska administrationen, särskilt inom flottan. Vilhelm var förmäld med Margareta av Navarra, dotter till konung Garcia.(6)
Son:
V.1) VILHELM II AV SICILIEN, son av Vilhelm I av Sicilien, d 16/11 1189, konung av Sicilien 1166, tillvann sig i motsats mot fadern namnet "den gode". Vilhelm var allierad med lombardiska stadsförbundet, på vars sida han stred mot tyske kejsaren Fredrik Barbarossa. Han avslog den separatfred, som kejsaren bjöd 1173, men 1177 ingicks ett stillestånd på 15 år. Vilhelm var förmäld med Johanna av England, dotter till Henrik II.(6)
IV.b) ROGER, hertig av Apulien.(7)
Son:
V.1) TANKRED AV SICILIEN, konung av Sicilien, naturlig son till hertig Roger av Apulien och sonson till konung Roger II, kröntes efter Vilhelm den godes död(1189) till konung av Sicilien. Sin krona måste han emellertid försvara mot kejsar Henrik VI, som stödd på sin släktskap med konungaätten gjorde anspråk på densamma och som däri understöddes av den normandiska adeln. Kriget fördes med växlande framgång, tills Tankred plötsligt avled(20/2 1194). Hans äldste son Roger, som redan upptagits till faderns medregent, hade dött några dagar tidigare. Tankreds änka, Sibylla, sökte förgäves bevara kronan åt en yngre son, Vilhelm. Kejsaren intog hela landet(s å), och Vilhelm, den siste av den normandiska konungaätten, synes ha dött i tysk fångenskap.(7)
Son:
VI.a) VILHELM III AV SICILIEN, d 1198, efterträdde sin fader, Tankred, som konung av Sicilien 1194. Emedan han var minderårig, styrdes riket av hans moder, Sibylla. Kejsar Henrik VI, som var förmäld med konung Rogers dotter Konstantia, gjorde anspråk på konungakronan och erövrade riket. Henrik erbjöd till en början Vilhelm grevskapet Lecce och Tarent, men efter Palermos erövring svek han sitt löfte. Vilhelm tillfångatogs och dog i fångenskap, troligen i Tyskland.(6)
IV.c KONSTANTIA(CONSTANTIA) AV SICILIEN, f 2/11 1154, d 27/11 1198, drottning av Sicilien, dotter till konung Roger II av Sicilien, förmäldes 1186 med sedermera kejsar Henrik VI, som på detta giftermål stödde sitt besittningstagande av konungariket Sicilien(1194), enär Konstantia vid sin brorson Vilhelm II:s död(1189) var närmaste legitima arvinge till dess krona. Efter sin gemåls död(1197) övertog Konstantia styrelsen över riket. - G 27/1 1186 m HEINRICH VI AV SICILIEN(Se HOHENSTAUFEN), konung, Tysk-Romersk kejsare, f ?/11 1165, d 28/9 1197.(1)(5)
Tillhör släkten:
I.1) BERENGUELA AV BARCELONA, f ca 1115, d ?/12 1149 i Palencia. - G ?/11 1128 i Saldana m ALFONSO VII AV KASTILIEN & LEON, konung.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 615-616.
(3) = Litt.: Caspar, "Roger II und die gründung der normannisch-sicilischen monarchie"(1904), Chandalon, "Histoire de la domination normandie en Italie et en Sicile"(2 bd, 1907), Curtis, "Roger of Sicily and the normans in Lower Italy"(1912), och Jamison, "The norman administration af Apulia and Capua1127- 1160"(1913).(2)
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 527-528. Litt.: von Heinemann, "Geschichte der normannen in Unteritalien und Sicilien"(I, 1894), och Chalandon, "Histoire de la domination normande en Italie et en Sicile"(2 bd, 1907).
(5) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 830.
(6) = Nordisk Familjebok, bd XXXII, sp 470-471.
(7) = Nordisk Familjebok, bd XXVIII, sp 436.
(8) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 114.
(9) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 636-638.
(10) = Nordisk Familjebok, bd XII, sp 1180. Litt.: Tourtoulon, "Jayme I le conquérant"(2 bd, 1863-1867), Beazley, "James I of Aragon"(1890), Swift, "Life and times of James I the conqueror"(1894). Jmfr. Finke, "Acta Aragonensia"(2 bd, 1908).
(11) = Nordisk Familjebok, bd II, sp 904-906.
SIGGESDOTTER1. Tillbaka till toppen »
I.1) SIGGE DJÄKN, häradshövding i Frökind, levde 1389. – G m MARGARETA TOMASDOTTER(GRIP), d 1334/1342.(1)(3)
Dotter:
II.a) KRISTINA SIGGESDOTTER, levde 1350. - G m OLOF KASE, d 1348/1350. Biskopsfogde.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Kristina Siggesdotter (levde 1350)
|
Magnus Olofsson Kase, fogde
|
Märta Magnusdotter Kase
|
Karl Magnusson
|
Magnus Karlsson, riddare, riksråd ( ? -1484)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars farmors farmor.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars morfars farmors farmors far.
SIGGESDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) SIGGE GUTTORMSSON, bosatt i Ljuna, Hogstad sn. - G m KRISTINA BIRGERSDOTTER(FOLKUNGA-ÄTTEN).(1)(2)
Dotter:
II.a) HELENA SIGGESDOTTER. - G 1284 m ULV HOLMGERSSON(HAMA), riddare, riksråd, nämnd 1276-1290.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Helena Siggesdotter
|
NN Ulvsdotter(Hama)
|
NN Torkelsdotter
|
Sten Haraldsson Gren
|
Harald Stensson Gren
|
Cecilia Haraldsdotter Gren
|
Sigrid Eskilsdotter ( ? -1527)
|
Cecilia Månsdotter(Eka-Ätten) (1400/1500-talet)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farmors mormors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors morfars farmors mormor.
SIGGESDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) CATHRINA SIGGESDOTTER. - G m ANDERS JONSSON, rusthållare i Synnerby sn.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(9)(10)(11)(12)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Maria Andersdotter, i Synnerby(1757-1824)
|
Anders Andersson, hemmansägare (1791-1838)
|
Bengt Andersson, byggmästare (1823- )
|
Birger Stagh, överlantmätare (1857-1939)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Skaraborg Synnerby Födde (Births) 1784 - 1839 (C:3).
(2) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/6 (1809-1819), bildid: C0052151_00042.
(3) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/7 (1819-1825), bildid: C0052152_00031.
(4) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/7 (1819-1825), bildid: C0052152_00056.
(5) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/10 (1835-1844), bildid: C0052155_00132.
(6) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/10 (1835-1844), bildid: C0052155_00062.
(7) = Saleby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13450/C/2 (1741-1790), bildid: C0052165_00131.
(8) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/3 (1784-1839), bildid: C0052697_00020.
(9) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/2 (1737-1784), bildid: C0052696_00235.
(10) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/2 (1737-1784), bildid: C0052696_00129 Vigselbok 1788.
(11) = Soldatregistret.se.
(12) = Alexandras farfars morfars farfars mormor.
SIGMUNDSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) KRISTINA SIGMUNDSDOTTER, levde 1326. - G före 1317 m ULV ABJÖRNSSON(TOFTA-ÄTTEN), d 1347/1348. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1317-1347.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SIGRIDSKA ÄTTEN. Tillbaka till toppen »
I.1) SKOGLAR-TOSTE(SKAGULS-TOSTE), mäktig bonde i Svithjod, fader till Sigrid Storråda, levde på 900-talet.(1)
Dotter:
II.a) SIGRID STORRÅDA, var enligt den isländska sagotraditionen dotter till den mäktige bonden och vikingen Skoglar-Toste i Sverige. Hon gifte sig med konung Erik Segersäll och fick med honom sonen Olof, som blev faderns efterträdare under namn av Olof Skötkonung. Hennes giftermål med Erik upplöstes dock genom skilsmässa. Efter Eriks död gifte hon sig med Sven Tveskägg i Dan- mark. Före detta giftermål hade emellertid konung Olof Tryggvesson i Norge uppträtt som hennes gynnade friare, men förbindelsen hade avbrutits, enligt en sagoversion av Olof, plötsligt och på ett för Sigrid skymfligt sätt. Harmen däröver jäste alltjämt i hennes sinne, och driven av begär att hämnas skymfen, begagnade hon sig av sin inflytelserika ställning att bringa till stånd den mot Olof Tryggvesson riktade liga, i vilken hennes son och hennes man voro de förnämste. I kampen mot dessa allierade dukade den norske konungen under, i det han år 1000 förlorade liv och drabbning vid Svolder. Namnet Storråda uppges Sigrid ha fått på grund av sitt yttrande vid ett tillfälle, då hon innebrände Harald Grenske, att hon ville vänja småkonungar av med att fria till sig. Även Saxo uppger, att danske konungen Sven äktat Erik Segersälls änka Sigrid, som tidigare svarat ja på Olof Tryggvessons frieri, men han låter Sigrid ej spela den roll, som hon utför i den isländska littera- turen. - Den senare forskningen synes emellertid ha visat, att sagornas Sigrid Storråda aldrig existerat. Likaså är det antagligen, att Olof Tryggvesson icke föll i ett slag vid Svolder, utan i Öresund i en strid, där han ej var angripen, utan själv den angripande.(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band XXV, spalt 861.
(2) = Nordisk Familjebok, band XXV, spalt 449.
SIXTENSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) SIXTEN MARTINSSON(en bjälke), häradshövding i Vartofta.(1)(3)
Dotter:
II.a) MARGARETA SIXTENSDOTTER(en bjälke), d före 1407. - G m LINDORM JÖNSSON(sparre över ett blad), väpnare.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Margareta Sixtensdotter
|
Elin Lindormsdotter, 1400-talet
|
Hans Svensson, häradshövding
|
Ragnhild Hansdotter (1500-talet)
|
Joen Svensson(Lindelöf af Kedom), ryttmästare
|
Hans Joensson ( ? -1652)
|
Anna Hansdotter Lindelöf (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farfars morfars mormor.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors farfars morfars mormors far.
AV SKOTTLAND. Tillbaka till toppen »
I.1) ALPIN AV DABRIADA, skotisk konung, d 834.(8)
Söner:
II.a) KENNETH MAC ALPIN, d 860, son till den skotiske konungen Alpin av Dabriada, blev vid dennes död 834 konung i Galloway och svingade sig 846 efter en seger över pikterna upp till konung över skoternas och pikternas av honom förenade rike, Alban, med Scone som residens. Han betraktades i senare tid som en skotsk motbild till Alfred den store och firades som den skotska konungaättens grundläggare. En dotter till honom var gift med nordmannakonungen Olof Hvite i Dublin.(Jmfr. Skene, "Celtic Scotland").(3)(8)
Son:
III.1) KONSTANTIN I.(5)
Son:
IV.a) DONALD IV, son till Kenneth Mac Alpins son Konstantin I, d 900, var den anglosaxiske konungen Alfreds samtida och liksom denne en tid hårt ansatt av nordiska vikingar.(5)
II.b) DONALD I(eller V) MAC ALPIN, efterträdde 860 sin broder Kenneth Mac Alpin, vilken 844 förenat skoternas och pikternas riken till konungariket Alban. Han dog 864 i sitt residens i Scone.(3)(5)
Son:
III.1) MALKOLM I, son till Kenneth Mac Alpins broder Donald I(eller V), konung av Alban, regerade 943-954, förstorade 945 sitt rike med Strathclyde, som han möjligen mottog i län av konung Edmund I(av Wessex och Mercia), och stupade under striden om Northumberland med angelsaxer och danskar.(3)
Söner:
IV.a) NN.(3)(8)
Son:
V.1) KENNETH III, brorson till Kenneth II, blev konung 997, härjade i Cumberland och torde ha stupat i ett inbördeskrig ca 1005.(3)(8)
IV.b) KENNETH II, son till Malkolm I, blev skotsk konung 971, företog flera framgångsrika erövringståg inåt Northumberland och uppges ha blivit mördad 995.(3)(8)
Son:
V.1) MALKOLM II, sonson till Malkolm I, son till Kenneth II, störtade 1005 sin kusin Kenneth III och regerade till sin död, 25/11 1034. Han var den förste av Albans konungar, som i krönikorna kallas konung av Skottland(Scotia). Malkolm vann 1018 Lothian, men besegrades 1031 av Knut den store, vars överherrskap han för kort tid erkände. Malkolm var den siste av Kenneth Mac Alpins ätt på manssidan. Hans dotterson var Duncan I.(3)(4)
Tillhör släkten:
I.1) HENRY AV SKOTTLAND, earl av Huntingdon, f 1115, d 12/6 1152. - G 1139 m ADA DE WARENNE, d 1178.(1)
Dotter:
II.a) ADA AV SKOTTLAND. - G 1162 m FLORIS III AV HOLLAND, greve, d 1/8 1190 i Tyrus.(1)
Tillhör släkten:
I.1) DUNCAN I AV SKOTTLAND, konung av Skottland, dotterson till Malkolm II, vilken han efterträdde 1034. Han var invecklad i strid med den northumbriske jarlen Eadulf och den norske jarlen Torfinn på Orkneyöarna. Under ett fälttåg mot den senare dräptes han av sin fältherre Maelbaethe eller Macbeth, hövding över Moray, 1040. de sägner om denna händelse, som fanns upptecknade i Holinsheds krönika, ligga till grund för Shakesperes tradgedi "Macbeth".(4)
Söner:
II.a) MALCOLM III CANMORE("MED STORA HUVUDET") AV SKOTTLAND, konung av Skottland, dottersons son till Malcolm II av Skottland, var son till den av Macbeth störtade Duncan I och kröntes 1057, efter sin seger över denne vid Lumphanan, till Skottlands konung vid Scone. I sitt andra äktenskap gift med Margareta, syster till engelske tronpretendenten Edgar the Aetheling, bistod han 1070 denne mot Vilhelm Erövraren, men utsattes fördenskull 1072 för en engelsk invasion och måste "bli Vilhelms man". Efter nya strider måste han 1091 även hylla Vilhelm II Rufus som länsherre, om för hela sitt rike är omtvistat. Malcolm stupade 13/11 1093 under ett infall i Northumberland nära Alnwick vid en plats, som sedan fick namnet Malcolm´s cross. Han var en tapper, högsint och duglig regent. Fyra av hans söner blev konungar i Skottland(Duncan II, Edgar, Alexander I och David); en dotter, Mathilda, förmäldes med Henrik I av England.(3)
Barn:
III.1) DUNCAN II AV SKOTTLAND, sonson till Duncan I, skotsk konung, hölls under sin uppväxt som gisslan i förvar hos Vilhelm Erövraren och erhöll därvid en anglonormannisk uppfostran. Efter sin faders, Malcolm III:s, död, 1093, bemäktigade han sig med engelsk hjälp Skottlands tron, sedan han besegrat sin troninkräktande farbroder Donald Bane, men blev på dennes anstiftan mördad följande år. Högskottarnas misstro mot hans engelska sedvänjor påskyndade hans fall.(4)
III.2) EDGAR AV SKOTTLAND, konung av Skottland 1097-1107, som gav sin syster Eadgyth(Mathilda) till äkta åt engelske konungen Henrik I och sökte förebygga tronstrider efter sin död genom att förordna om rikets delning mellan bröderna Alexander, som fick konungatiteln och landet norr om Forth med en del av Lothian ned till Edinburgh, och David, vilken med jarltitel erhöll Strathclyde och större delen av Lothian.(4)(5)(7)
III.3) ALEXANDER I AV SKOTTLAND, son av Malcolm III, konung av Skottland 1107-1124. Alexanders död(1124) utan arvingar räddade rikets enhet.(4)(6)(7)
III.4) DAVID I AV SKOTTLAND, konung av Skottland 1124-1153. Äran av att ha skapat ett trots nationella motsatser dock fast konsoliderat skotskt rike ungefär inom Skottlands nuvarande gränser tillkommer David, landets mest betydande härskare i äldre tider. Under Davids regering genomfördes i lågländerna samhällsskickets fullständiga omgestaltning med fullt utbildat länsväsen efter anglonormandiskt mönster, medan man uppe i högländerna troget höll fast vid det keltiska klanväsendet. Städernas utveckling och inre organisation främjades, och till dem utfärdades i stor utsträckning kungliga privilegiebrev. Nya biskops- och abbotstift upprättades, och den skotska kyrkan, vars inlemmande i det romersk-katolska kyrkosystemet vid denna tid blev fullständigt, tryggades mot överhöghetsanspråk från ärkestiftet York. Med hjälp av anglonormandiska baroner fulländade David det skotska rikets enhet genom att kuva de bångstyrige keltiske stamhövdingarna i det förut nästan självständiga Moray. Han hade förvärvat engelsk earlvärdighet av Huntingdon och gjorde anspråk på hela Northumberland. I de engelska tronstriderna mellan Stefan av Blois och kejsarinnan Matilda inblandade han sig i samband därmed, men utan varaktig framgång.(4)(7)
III.5) EADGITH(EADGYTH;MATHILDA) AV SKOTTLAND, f 1079 i Dunfermline, d 1/5 1118 i Westminster Palace, dotter till konung Malcolm Canmore av Skottland och sondotters dotter till den anglosaxiske konungen Edmund Järnsida. - G 11/11 1100 i Westminster m HENRY I AV ENGLAND, konung, f 1068 i Selby, Yorkshire, d 1/12 1135 i Lyons-la-Foret, Normandie, yngste son till Vilhelm Erövraren och Mathilda av Flandern.(1)(2)
II.b) DONALD BANE("DEN VITE"), konung av Skottland, son till konung Duncan I, undanträngde efter sin halvbroder Malcolm III:s död 1093 sin medtävlare Duncan II, Malcolms son, från tronen och torde även ha anstiftat dennes död. En farligare motståndare fick han i Duncans broder Edgar, vilken 1097 med engelske konungen Vilhelm Rufus hjälp bemäktigade sig Skottlands tron samt lät blända Donald och insätta honom i fängelse, döär han inom kort avled. Donald hade stött sig på det keltisk-nationella partiet, som var missnöjt med Duncan II:s och Edgars böjelse för engelska sedvänjor. Måhända var det på hans och hans vänners anstiftan som Magnus barfot 1098 företog sitt härnadståg till Skottland.(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XI, sp 431.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XVII, sp 632-633.
(4) = Nordisk Familjebok, bd VI, sp 1062.
(5) = Nordisk Familjebok, bd VI, sp 697-698.
(6) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 535.
(7) = Nordisk Familjebok, bd XXV, sp 1167-1168.
(8) = Nordisk Familjebok, bd XIII, sp 1418-1419.
SKRAM. Tillbaka till toppen »
Skram, gammal dansk adelsätt.(3)
I.1) SIDSEL PEDERSDOTTER(SKRAM), levde 1397. - G m SEGEBOD KRUMMEDIGE, levde 1380.(1)(2)
Tillhör släkten:
I.1) PEDER SKRAM, dansk sjöhjälte, f ca 1500, av gammal dansk adel, d 11/7 1581, följde som väpnare Henrik Göye i kriget mot Sverige 1518-1520 och räddade i sistnämnda år i slaget vid Uppsala Mogens Gyldenstierne och danska huvudbaneret från att falla i fiendens händer. 1523 var Skram en bland dem, som uppsade Kristian II tro och lydnad, och deltog s å i Köpenhamns belägring i strid mot sin forne husbonde Göye. Han begav sig därefter till Tyskland, kämpade under bondekriget i adelns led och vistades sedan ett par år vid Fredrik I:s hov. Våren 1532 lyckades det för honom och en liten hanseatisk eskader att bringa Akershus någon undsättning mot den till Norge återkomne Kristian II; han deltog sedan i den stora expeditionen mot denne längre fram på våren, liksom i de därpå följande förhandlingarna, men beseglade ej den överenskommelse, som med den förre konungen ingicks för att snart brytas. 1534 slöt sig Skram till Kristian III och gjorde god tjänst i grevefelden. Han medföljde 1535 den svenska flotta, som Gustav Vasa sände till sin svåger Kristian III:s hjälp mot lybeckarna. Med anledning av hans hustrus 1560 nedskrivna framställning har man förr trott, att Skram var denna flottas överbefälhavare, men detta är knappt sannolikt, och de äldsta svenska källorna veta ingenting därom. Måhända var han sidoordnad den svenske amiralen Måns Svensson Some, först som krigsknektarnas befälhavare, senare som anförare för de danska fartygen. Den förenade flottan förstörde den lybska i Svendborg sund och satte därigenom Kristian III:s trupper i stånd att komma över till Själland; senare blockerade den Köpenhamn och Malmö. Hur stor del av äran för den vunna segern, som bröt hanseaternas makt i Norden, bör tillskrivas de enskilde anförarna, är nu omöjligt att avgöra. Men Skram måste säkerligen ha gjort god tjänst, eftersom hans landsmän gav honom tillnamnet "Danmarks våghals"(eg. "våghals för Danmark"), och Kristian III utnämnde honom till riksråd 1537 samt till länsman på Hälsingborg efter hans svärfar, marsken Tyge Krabbe. Skram behöll denna post till 1555, var tillika länsman i Landskrona 1548-1555(där uppförde han slottet och de nya fästningsverken) och sedan 1558 på Laholm, som han tappert försvarade mot svenskarna 1565 och 1568. Han hade 1555 lämnat flottan, men måste 1563 ånyo gå i tjänst och anförde flottan i det oavgjorda sjöslaget vid Gotland. - G m ELSEBE KRABBE, f 1514, d 1578, hon var psalmist. (3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE: :
|
Erik Krummedige, riksråd, rikshovmästare, drots ( ? -1439)
|
Margareta Eriksdotter Krummedige ( ? -1451)
|
Johan Kristiernsson(Vasa), riddare, riksråd (ca1430-1477)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Vid framställ ningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farfars morfars mor.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XXV, sp 1186-1187.
SKULESDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) GUTTORM ÅSOLFSSON, bosatt i Rein. - G m SIGRID TORKELSDOTTER.(1)
Son:
II.a) BAARD(BÅRD) GUTTORMSSON, d 1194, norsk storman, till Rein. - G m RAGNHILD ERLINGSDOTTER.(1)(2)
Son:
III.1) SKULE BAARDSSON(BÅRDSSON), konung av Norge, Skule jarl, f 1188, d 24/5 1240, var son till stormannen Bård Guttormsson till Rein och hans andra hustru Ragnhild, halvbror till konung Inge Bårdsson, av vilken han fick jarlvärdigheten. Skules förhoppning att bli Inges efterträdare gick om intet därigenom, att birkebeinarna, det härskande partiet i Norge, gav den 13-årige Håkan Håkansson, konung Sverres sonson, konunganamn, under det att Skule med bibehållande av jarltiteln blev ett slags riksföreståndare under konungens minderårighet. Förgäves smidde Skule ränker mot den unge tronkrävaren. Sedan konungen 1223 själv övertagit regeringen, sökte han på allt sätt vinna Skule. Detta eggade blott Skules äregirighet, han höjde upprorsfanan, men blev besegrad och dödad. Håkan ingick äktenskap med hans dotter Margareta och gav honom hertigtitel. Skule lät 1239 utropa sig till konung på Öreting i Nidaros, slog vid Laaka i Romerike Håkans här, som anfördes av Knut jarl, men blev någon tid därefter på staden Oslos gator slagen av Håkan samt måste fly till Nidaros, där han(1240) dräptes av birkebeinarna(Håkans anhängare). Med Skules fall slutade de inbördes krig, som i mer än hundra år hade sönderslitit Norge. Skules maktlystna, stridbara härskargestalt är en av huvudpersonerna i Ibsens drama "Kongsemnerne". - G m RAGNHILD.(1)(2)(3)
Barn:
IV.a) PETER SKULESSON, norsk storman, oäkta son till tronpretendenten hertig Skule, deltog i faderns uppror mot Håkan Håkansson. Då Skule 1239 lät hylla sig som konung på Öreting utanför Nidaros, begick Peter helgerånet att till tingsstället med våld bortföra Olof den heliges skrin från dess plats på högaltaret i helgonets domkyrka. Jämte fadern blev han dräpt vid erövringen av Helgeseter kloster vid Nidaros 24/5 1240.(4)
IV.b) MARGARETA SKULESDOTTER, d 1270, dotter till hertig Skule Baardsson och Ragnhild, trolovades 1219 i Bergen med den 15-årige norske konungen Håkan Håkansson och blev 25/5 1225 hans gemål. Ehuru detta äktenskap ingåtts av statsskäl, uppstod dock snart emellan de bägge makarna en innerlig kärlek, som under många år sattes på hårda och allvarliga prov. Ty Margaretas ränkfulle fader, Skule, gjorde uppror mot hennes gemål och antog 1239 konunganamn på Öreting. Margareta var inte med på det tåg till Skottland, varunder Håkan dog(1263), men mottog hans lik i Bergen och förde det 22/3 1264 till dess vilorum i Bergens Kristkirke. Sedermera drog hon sig tillbaka till Reins kloster. - G 25/5 1225 m HÅKON "DEN GAMLE" AV NORGE, konung, f 1204, d 1263.(1)(3)(5)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXV, sp 1238-1239.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XII, sp 42-43.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXI, sp 674.
(5) = Nordisk Familjebok, bd XVII, sp 902.
SKUTHE. Tillbaka till toppen »
I.1) PEDER ERIKSSON(SKUTHE). Borgmästare i Linköping och domhavande i Valkebo härad. - G m KARIN OLOFSDOTTER.(1)(2)
Dotter:
II.a) MARGARETA PEHRSDOTTER(PEDERSDOTTER) SKUTHE, från Linköping, f i februari 1560 i Linköping, d 1657 20/2 i Stockholm. - G m LORENS HARTMAN D Ä, d 1617(1619?). Inkom 1582 från Mecklenburg. Guld-smed i Stockholm.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Margareta Pehrsdotter(Pedersdotter) Skuthe (1560-1657)
|
Margareta Hartman
|
Katarina Crusia (gift 1645)
|
Margaretha Möller ( ? -1694)
|
Charlotta Polus (1689-1751)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mormors mormors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors mormors mormors mor.
SKÅRMAN. Tillbaka till toppen »
Se släkten Skårman i huvudmenyn ovan!
SLAVEKA. Tillbaka till toppen »
I.1) KLAUS KLAUSSON SLAVEKA. - G m BENGTA JOHANSDOTTER (SCHACK).(1)(2)
Dotter:
II.a) KATARINA KLAUSDOTTER(SLAVEKA). - G 26/1 1450, då hon fick Norrnäs i morgongåva, m HANS PEDERSSON(STIERNSKIÖLD).(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Katarina Klausdotter(Slaveka) (gift 1450)
|
Göran Hansson(Stiernsköld), väpnare, hövidsman, ( ? -1517)
|
Claes Göransson, ståthållare ( ? -1583)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farfars morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farfars mor.
SMITERLOW. Tillbaka till toppen »
Adliga ätten Schmiterlöw, N:o 1768. Tysk patriciersläkt från Pommern med namnet Smiterlow. Den introducerade grenen framträdde i Greifswald 1394. Introducerad 1723 utan föregånget adlande, sannolikt emedan släkten räknades jämbördig med den pommerska lantadeln; adelsbrev, retroaktivt daterat 1723, utfärdades dock 1778. Yngre grenar leva i Tyskland, vilka liksom den här redovisade dem tillhörande yngre grenen skriva sig von Schmiterlöw.(1)(7) embed HP.PrecisionScanLT.1 Object1 Den Schmiterlöwska vapenbilden.(7)
I.1) DIETRICH SMYTERLOWE, d 1446.(1)(2)
Son:
II.a) NIKOLAUS SMITERLOW, d 1485. - G m CATHARINA LOTZE.(1)(3)
Son:
III.1) NIKOLAUS SMITERLOW. - G 1498 m GESA VON LÜBECK.(1)(4)
Son:
IV.a) BERTRAM SMITERLOW, d 1572. - G 1548 m ANNA BÜNSOW.(1)(5)
Dotter:
V.1) EMERENTIA SMITERLOW. - G 2/11 1578 m JURGEN SCHWARTZ(VON SCHWARTZER), d 1596.(1)(6)
Tillhör släkten:
I.1) GEORG CHRISTIAN SCHMITERLÖW, löjtnant.(7)
Söner:
II.a) HENNING CHRISTIAN SCHMITERLÖW, major.(7)
Son:
III.1) GUSTAF ADOLF SCHMITERLÖW, överstelöjtnant.(7)
Söner:
IV.a) HENNING CHRISTIAN SCHMITERLÖW, landshövding, f 1754, d 1813, blev vid 13 års ålder livdrabant, erhöll 1793 överstelöjtnants rang och s å avsked från livdrabantkåren, varefter han levde som jordbrukare på sin gård i Östergötland. Han erhöll 1812 landshövdings n. h. o. v. Schmiterlöw är bekant som författare till bl. a. några i "Stockholmsposten" och Giörwells tidningar intagna tillfällighetsdikter.(7)(8)
Son:
V.1) GUSTAF AXEL SCHMITERLÖW, kammarherre.(7)
Son:
VI.a) HENNING WILHELM SCMITERLÖW, kapten.(7)
Barn:
VII.1) JOHAN GUSTAF HENNING SCHMITERLÖW, överste, d 1952. - G 1925 m S O N J A VALBORG DERKERT, f 22/12 1895, änka 1952. (Hässelby villastad).(7)
Barn:
VIII.a) JEANNE SCHMITERLÖW, f 24/6 1926, barnträdgårdslärarinna. - G 21/3 1953 m LARS R U N E INGVAR MALMBERG, f 22/1 1925, kamrer, fänrik i Älvsborgs reg reserv, SkytteSM. (Stockholm).(7)
VIII.b) ANNE-CHARLOTTE SCHMITERLÖW, f 27/12 1928.(7)
VIII.c) JOHAN DIDRIK SCMITERLÖW, f 3/5 1930. (Hässelby villastad).(7)
VIII.d) A N N E - S O P H I E CAROLINE SCHMITERLÖW, f 21/2 1937.(7)
VII.2) A X E L WILHELM NIKOLAUS SCHMITERLÖW, f 10/1 1883. (Rosendal, Mariefred). - G 1914-1927 m MARIA DEL CARMEN GIMÉNEZ-AMO.(7)
Döttrar:
VIII.a) C A R M E N MARIA PAZ NICOLINA SCMITERLÖW, f 24/1 1916. - G 1939 m B E N G T GUSTAF NYSTRÖM, f 21/8 1914, avdelningschef hos Tage Wiberg ab. (Göteborg).(7)
VIII.b) MARIE-LOUISE SCHMITERLÖW, f 9/4 1917. - G 7/2 1943 m CARL-GUSTAF WALLENQVIST, f 28/1 1919, källarmästare. (Anderslöv).(7)
VIII.c) MERCEDES SCHMITERLÖW, f 30/9 1920. - G 27/11 1941 m JOSÉ MUÑIZ-GIL, f 1921, advokat. (Cabra, Spanien).(7)
VII.3) C A R L ERHARD SCHMITERLÖW, f 15/12 1883, ingenjör. (Stockholm).(7)
VII.4) HANS F R E D R I K CHRISTIAN SCHMITERLÖW, f 18/4 1885, ingenjör, fd kapten i ingenjörtruppernas reserv. (Stockholm). - G 7/12 1920 m I R M A EMMA DERKERT, f 9/1 1887.(7)
Barn:
VIII.a) H A N S HENNING EDVARD SCHMITERLÖW, f 4/10 1921, ingenjör, anställd vid ab Stockholms spårvägar. (Enskede). - G 18/8 1951 m MÄRTHA W I V I LINDAHL, f 17/3 1920.(7)
VIII.b) CARL F R E D R I K NICOLAUS SCHMITERLÖW, f 21/12 1922, ingenjör, anställd vid Svenska aeroplan ab. (Linköping). - G 1947 m S Y L V I E GERD INGA-MAJ CLAËSSON, f 21/9 1923.(7)
Son:
IX.1) CARL G E O R G EDVARD SCHMITERLÖW, f 8/6 1948.(7)
VIII.c) BERTRAM GEORG C H R I S T I A N SCHMITERLÖW, f 30/4 1924, lantmästare, befallningsman på Valskogs gård. (Valskog). - G 14/4 1954 m ANNA B I R G I T T A TROLLE, f 20/11 1930.(7)
VIII.d) IRMA A N N - C A T H E R I N E CHARLOTTA SCMITERLÖW, f 24/2 1927. (Stockholm).(7)
VII.5) SIXTUS B E R T R A M SCHMITERLÖW, f 24/5 1888, kapten i Svea livgardes reserv, RVO. Äger o beb Mörby(Rånäs). - G 7/7 1948 m S U S A N N E MARIA JAUT från Ungern, f 14/6 1919.(7)
Son:
VIII.a) HENNING RUDOLF B E R T R A M SCHMITERLÖW, f 31/5 1949.(7)
VII.6) S I G R I D LOUISE AUGUSTA SCHMITERLÖW, f 27/2 1890. Fru Klöfverskjöld. (Rosendal, Mariefred).(7)
V.2) CARL JOHAN FREDRIK SCHMITERLÖW, överstelöjtnant, d 1866.(7)
Söner:
VI.a) FREDRIK GEORG SCHMITERLÖW, kammarherre, d 1887. - G m ELISABETH FREDRIKA AUGUSTA VON SCHMITERLÖW-GRAPOW, d 1923.(7)
Barn:
VII.1) BERTRAM GEORG SCHMITERLÖW, överste, d 1953. - G m M A R G A R E T E JOHANNA SOPHIE SCHÄDEL, f 13/3 1891. (Norrköping).(7)
Son:
VIII.a) B E R T R A M HANS OTTO SCHMITERLÖW, f 31/10 1913, fd major vid tyska 14. artillerireg, försäkringsinspektör i försäkringsab Hansa, TGK, TyskJrk1o2kl, TKrFtjK2klmsv, 2TMM, TVerwAbz, TOstM, TFtjM4kl. (Norrköping). - G 7/8 1943 m DORA B R I G I T T A DIETRICH, f 25/11 1917.(7)
Dotter:
IX.1) C H R I S T I N E DORA MARGARETE SCHMITERLÖW, f 29/8 1946, stiftsjungfru.(7)
VII.2) FREDRIK GUSTAF SCHMITERLÖW, löjtnant, d 1914. - G 1913 m E L S E ALINE HÉLÈNE MARIE GERTRUD GEHLE, f 17/6 1892. (Heidelberg, Tyskland).(7)
Dotter:
VIII.a) I R M G A R D ANNIE ELISABETH CHARLOTTE ILSE SCHMITERLÖW, f 7/8 1914, änka 1945. (Heidelberg, Tyskland). - G m KARL HANS YORK DYCKERHOFF, ryttmästare, d 1945.(7)
VII.3) G E R T R U D MATHILDA ELISABETH SCHMITERLÖW, f 17/1 1883, änka 1945. (Lybeck, Tyskland). - G m HERMAN FRIEDRICH CARL FLEISCHER, preussiskt regeringsråd, d 1945.(7)
VI.b) CARL CHRISTOFFER SCHMITERLÖW, major, d 1926. - G m ANNA HENRIKA PHILIPINA BERCH, d 1932.(7)
Dotter:
VII.1) EVA MATILDA A U G U S T A SCHMITERLÖW, f 2/12 1879, stiftsjungfru. (Kristianstad).(7)
IV.b) NN SCHMITERLÖW.(7)
Son:
V.1) AXEL FREDRIK SCHMITERLÖW, vice häradshövding, d 1825.(7)
Son:
VI.a) CARL AUGUST FERDINAND SCHMITERLÖW, intendent, d 1877. - G m AMANDA CHARLOTTA TILLBERG, d 1904.(7)
Barn:
VII.1) E S T E R CHARLOTTA SCHMITERLÖW, f 11/7 1864, änka 1924. (Stockholm). - G m KNUT ALRIK ÅKERBLOM, civilingenjör, d 1924.(7)
VII.2) W I L H E L M SAMUEL AXEL SCHMITERLÖW, f 2/6 1867, fd major vid förutv Karlskrona grenadjärreg, RSO. (Stockholm). - G 12/12 1904 m JENNY CAROLINA V I R G I N I A BERGENDAHL, f 10/12 1871.(7)
Dotter:
VIII.a) M A R G I T ELLEN RUSALKA SCHMITERLÖW, f 16/9 1908. - G 12/12 1941 m L E I F OLOV BECKMAN i hans 2:a gifte, f 31/5 1901, fil mag, författare. (Mariefred).(7)
VII.3) CARL AXEL EDVARD SCHMITERLÖW, major, d 1929. - G 1:o m ALICE VERA BARBRO LAETITIA MAGDALENA BEXELL. - G 2:o 1919 m C H R I S T I N E MARIE MOHN THRAP-OLSEN, f 9/9 1893. (Juyjuy, Argentina).(7)
Barn i 1:a giftet:
VIII.a) ALICE V E R A CECILIA CHARLOTTA SCHMITERLÖW, f 19/7 1904, skådespelerska. (Bromma).(7)
VIII.b) C A R L A X E L GEORG KRISTIAN SCHMITERLÖW, f 19/3 1906, tjänsteman i Svenska dagbladets ab. (Stockholm).(7)
Barn i 2:a giftet:
VIII.c) B E R T R A M HENNING CHRISTEN EDWARD SCHMITERLÖW, f 20/1 1920, konstnär(målare). (Buenos Aires). - G 6/8 1949 m BRITA S Y N N Ö V E BERGLUND, f 26/4 1926.(7)
VIII.d) C H R I S T E R FREDRIK WILHELM EDWARD SCHMITERLÖW, f 17/4 1926, konstnär(målare). (Juyjuy, Argentina).(7)
VII.4) AXEL G E O R G SCHMITERLÖW, f 17/11 1873, fd major i armén o kapten vid Upplands reg, gymnastikdirektör, fd lärare vid gymnastiska centralinstitutet, RSO, RNO, RFrHL, OffRumSO, JHSO5kl. (Stockholm). - G 1912 m EDITH BARKANDER, d 1950.(7)
Barn:
VIII.a) ESTER M A R G A R E T A SCHMITERLÖW, f 28/6 1913, tjänsteman. (Stockholm).(7)
VIII.b) C A R L GEORG SCHMITERLÖW, f 23/9 1916, med d:r, professor vid veterinärhögskolan. (Stockholm). - G 1:o 1941-1951 m NINA ELISABETH MARGARETA CARLBERG. - G 2:o 18/12 1951 m B I R G I T MARGARETA GREDBORN, f 15/6 1925.(7)
Döttrar i 1:a giftet:
IX.1) G U N I L L A MARGARETA SCHMITERLÖW, f 19/7 1943.(7)
IX.2) E V A CHRISTINA ELSA SCHMITERLÖW, f 24/5 1946.(7)
IX.3) NINA B I R G I T T A EDITH SCHMITERLÖW, f 18/7 1948.(7)
II.b) CARL PHILIP SCHMITERLÖW, löjtnant.(7)
Son:
III.1) GEORG CHRISTIAN SCHMITERLÖW, lantråd.(7)
Son:
IV.a) CARL WILHELM FREDRIK SCHMITERLÖW, kapten.(7)
Son:
V.1) WILHELM CARL RUDOLF OTTOMAR VON SCHMITERLÖW, major, d 1884. Yngre grenen överflyttad från Tyskland under 1800-talets senare del. - G m friherrinnan SIGNHILD RAPPE, d 1903.(7)
Dotter:
VI.a) A D E L H E I D EMMA OTBURGIS VON SCHMITERLÖW, f 15/8 1875. Äger o beb Tagel(Mistelås).(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Nikolaus Smiterlow ( -1485)
|
Nikolaus Smiterlow (gift 1498)
|
Bertram Smiterlow ( -1572)
|
Emerentia Smiterlow (gift 1578)
|
Christian Schwartz (1581-1648)
|
Christian Schwartz (1610-1679)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors farfars farfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmors far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farfars farmor.
(7) = Sveriges Adelskalender 1955, s 897-900.
(8) = Nordisk Familjebok, bd XXIV, sp 1129.
AV SMOLENSK. Tillbaka till toppen »
I.1) VSEVOLOD AV SMOLENSK.(1)
Dotter:
II.a) OLGA VSEVOLODOVNA AV SMOLENSK, f ca 1275, d ca 1344. - G m GEDYMIN AV LITAUEN, storfurste, f 1257, d 1341/1342.(1)
Tillhör släkten:
I.1) ROSTISLAV I MICHAJL AV KIEV, storfurste, f ca 1100, d 14/3 1168. - G m NN.(1)
Dotter:
II.a) AGRAFINA ROSTISLAVNA AV SMOLENSK, f ca 1150, d ?/12 1237. - G 29/6 1165 m IGOR GLEBOVITJ AV RJASAN, furste, d 1194.(1)
Tillhör släkten:
I.1) NN AV SMOLENSK, d 24/1 1222. - G 15/10 1195 m KONSTANTIN I VSEVOLODVITJ AV VLADIMIR(Se ROSTOV), f 18/5 1186, d 2/2 1218.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SNAKENBORG. Tillbaka till toppen »
En Mecklenburgisk adlig ätt, känd sedan år 1218. Släktvapnet visar en blå sköld med en gul balk belagd med en röd orm. Under 1200- och 1300-talen var många släktmedlemmar vasaller i furstendömena Mecklenburg, Rostock och Werle.(3)
I.1) GERHARD GEORGSSON SNAKENBORG(SCHNAKENBURG), omtalas i Mecklenburg 1333 och 1336.(3)(4)
Söner:
II.a) GERHARD (GERT) SNAKENBORG. Känd 1366. Väpnare år 1370 och riddare senast år 1374, d ca 1413. - G 1) m ? NILSDOTTER(RÖDE), d senast 1386, dtr t riddaren och lagmannen Nils Magnusson(Röde). - G senast 1386 2) m KRISTINA BENGTSDOTTER(BIELKE), dtr t riksrådet Bengt Turesson(Bielke) och Ingeborg Magnusdotter(Lejon), tillhörde en av landets förnämsta ätter, var släkt med den heliga Birgitta, hennes styvfader var jarlen av Orkneyöarna Erengisle Sunesson(Bååt), levde ännu 1413.(3)(5)(11)
Barn:
III.1) HENRIK GERHARDSSON SNAKENBORG, riddare, d senast år 1413. Känd 1402-1413.(1)(3)(6)
Dotter:
IV.a) ELIN HENRIKSDOTTER SNAKENBORG, d 1433. - G 1) m Johan Erengislesson Gädda(tre sjöblad). - G 2) m PETER JONSSON(BÅÅT). Deras ättlingar upptog namnet Snakenborg i slutet av 1400-talet. Den Snakenborgska grenen av ätten Bååt utslocknade år 1629.(1)(3)(7)
III.2) SOFIA GERHARDSDOTTER SNAKENBORG, d 1420. - G m väpnaren och häradshövdingen KNUT BENGTSSON(ASPENÄSÄTTEN).(2)(3)(8)
II.b) HEYNE SNAKENBORG. Dubbad till riddare på 1380-talet. Känd 1373-1417. - G 1) m Bengta(Benedikta) Gustafsdotter, d 1378 eller 1379, dtr t riksrådet Gustaf Tunasson(Vingätten). - G 2) m Birgitta Laurensdotter(Lars Björnssons ätt/bjälke).(3)
Barn:
III.1) HENRIK SNAKENBORG. Känd 1396-1434. Väpnare, häradshövding.(3)
Dotter:
IV.a) BIRGITTA HENRIKSDOTTER SNAKENBORG. Levde år 1500. - G m Svarte Ture Jönsson.(3)
III.2) BERTHOLD SNAKENBORG. Känd 1396-1402. Väpnare.(3)
III.3) LAURENS SNAKENBORG. Riksråd, känd 1433-71, d tidigast år 1471, då ätten i Sverige utslocknade. - G 1) m Kristina Gustafsdotter(Ros av Horshaga). - G 2) m Katarina Larsdotter(Aspenässläkten). - G 3) m Ingegärd Jonsdotter.(3)
III.4) Flera döttrar SNAKENBORG.(3)
II.c) ANNA GERHARDSDOTTER SNAKENBORG. Gift och bosatt på Bjärsjöholm i Skåne. Känd 1376, d 1414. - G 1) m Åke Ingvarsen(båt). - G 2) m Peder Munk(sparre).(3)
Tillhör släkten:
I.1) BIRGITTA ULFSDOTTER(SNAKENBORG), f 1544, d 1603. - G m LARS ÅKESSON(SOOP), f 1559, d 1607, son av Åke Haraldsson(Soop) och Birgitta Axelsdotter Posse. Därifrån grenar av adliga ätterna Slatte och Kafle, m fl släkter.(9)
Tillhör släkten:
I.1) GÖRVEL JÖNSDOTTER(SNAKENBORG), d 1635. - G m NILS GYLLENSTIERNA, till Fogelvik, f 1585, d 1622, son av Nils Gyllenstierna till Lundholm och Fogelvik och Ebba Axelsdotter Bielke. Därifrån friherrliga och grevliga ätterna Gyllenstierna af Lundholm och Fogelvik, m fl släkter.(9)
Tillhör släkten:
I.1) CATHARINA SNAKENBORG. - G m PHILIP BONDE, d 1588.(10)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Gerhard Georgsson Snakenborg(Schnakenburg) (levde 1336) | Gerhard (Gert) Snakenborg, riddare (död ca 1413) | __________________________________________________________________________________ Henrik Gerhardsson Snakenborg, Sofia Gerhardsdotter Snakenborg riddare (död ca1413) ( ? -1420) | | Brita Petersdotter (död före 1490) Kristina Knutsdotter(Aspenäs-släkten) (1400-talet) | | Kerstin Gustafsdotter (levde 1526) Arvid Birgersson Trolle, riksråd (ca1440-1505) | | ______________________________________________ ______________________ Sven Ribbing, mönst- Nils Ribbing, ståt- Anna Arvidsdotter Trolle ringsherre ( ? -1577) hållare ( ? -1580) (1400/1500-talet) | | | Metta Ribbing (1545- ? ) Anna Ribbing ( ? -1561) Marina Grip (1500-talet) | | | Margareta Kafle Carin Andersdotter(Lilliehöök) Göran Claesson, ståthållare, (1583-1658) ( ? -ca1623) riksråd, marskalk (1552-före 1622) | | | Anna Lindelöf af Kedom Anders Stierna, överste - gifta - Maria Stiernsköld (levde 1676) ( ? -1641(5)) (1600-talet) ______________________ ____________________________________________________ | | Bengt Hierta, ryttmäs- Göran Stierna, assessor tare (1638-1696) (161(1)-1652) | | Margareta Hierta Christina Stierna (före 1687-1743) (död före 1687) | | Lars Stierngranat, se- Margareta Hierta kundmajor (1715-1787) (före 1687-1743) | | Gustav Stierngranat, Lars Stierngranat, se- löjtnant (1749-1793) kundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat Gustav Stierngranat, (1785-1845) löjtnant (1749-1793) | | Amalia Mellin Ulrika Stierngranat (1812-1848(50)) (1785-1845) | | Sofia Wennerbom Amalia Mellin (1838-1904) (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman Sofia Wennerbom (1861-1951) (1838-1904) | | Astrid Stagh Lisa Skårman (1895-1952) (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäk- Astrid Stagh ringsdirektör (1924-1996) (1895-1952) | | Peter Liliequist, musiker, genealog Gunnar Liliequist, försäk- (1952- ) ringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist Peter Liliequist, musiker, genealog (1989- ) (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok.
(3) = Släkt och hävd, Nr 3, 1996.
(4) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farfars far. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmors morfars far.
(5) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors farfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars mormors farmors morfar.
(6) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormors far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farmors mor.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars mormor.
(9) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(10) = Svenska Ättartal 1889, s 70-71.
(11) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.
AV SOMMERSCHENBURG. Tillbaka till toppen »
I.1) FRIEDRICH AV SOMMERSCHENBURG. Pfalzgreve av Sachsen, d 1162.(1)
Döttrar:
II.a) ALEDIS AV SOMMERSCHENBURG. - G m GOSWIN II AV HEINSBERG, greve, d 1167/1170, nämnd 1117-1167.(1)
II.b) SOFIA AV SOMMERSCHENBURG, d 1189/1190. - G ca 1182 m HERMANN I AV THÜRINGEN, lantgreve, 25/4 1217.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SPARRE AF ROSSVIK. Tillbaka till toppen »
Adliga ätten Sparre af Rossvik, nr 7. Frälsesläkt från Västergötland, känd sedan 1396. Introducerad 1625. Utgrenad i friherrliga ätten Sparre nr 11. Skotsk baronvärdighet 1583, svensk friherrlig 1647, introducerad 1649. Utgrenad i grevliga ätten Sparre af Söfdeborg nr 66, grevlig 1719, introducerad 1720. En i fransk grevlig värdighet upphöjd gren lever i Frankrike, en annan gren med badensiskt erkänd grevlig värdighet och namnet von Sparre-Croneberg lever i Tyskland.(2) Adliga ätten Sparre af Rossvik, N:o 7.(2) Grevliga ätten Sparre af Söfdeborg, N:o 66.(2) Friherrliga ätten Sparre, N:o 11.(2)
I.1) SIGGE LARSSON, erhöll av drottning Margareta gården Götene i likan. sn(Skarab.) 1396 och var bo- satt därstädes, köpte ytterligare jord i Götene sn 24/2 1401 och Brännebol i Götene sn 1/6 1402, nämnes väpnare 1401-1414, var "nästa arvinge" till Nils Petersson(kluven sköld, högra fältet schackrutat), som till honom överlät sina gårdar Yllestad och Näs i Vartofta härad, vilka han ärvt efter sina föräldrar 1/8 1403, tillbytte sig Simonstorp i Grolanda sn(Skarab.) 2/7 1410, konungs- domhavande vid räfsteting i Skara 5/7 1414, uppgives hava levat ännu 1442. - G m MARGARETA BENGTS- DOTTER FÄRLA, dtr t Bengt Karlsson Färla o Brita Björnsdotter(tre vingar).(1)(3)
Son:
II.a) LARS SIGGESSON DEN ÄLDRE, till Simonstorp i Grolanda sn(Skarab.) och till Bysta i Askers sn(Ör.), som hans 2:a hustru ärvde 1452, väpnare, var häradshövding i Frökinds härad 1464, riksråd, d 1473 om hösten i Vadstena. - G 2) 21/1 1442 på Simonstorp m INGEBORG BENGTSDOTTER i hennes 2:a gifte, levde änka 1486, dtr t Bengt Larsson(rödbjälke) o Margit Clausdotter Dowt.(1)(4)
Son:
III.1) SIGGE LARSSON DEN YNGRE, till Bysta i Askers sn(Ör.) samt Skofteby i Härene sn(Skarab.), som han erhöll med sin 1:a fru, och Ågården i Råda sn(Skarab.), som han 1492 bebyggde till sätesgård, f 1442, väpnare, riksråd 1477-1496, deltog i tronföljarvalet 1499, men icke som rådsherre, bevistade dock sedan ett rådsmöte 1505, d 1509 mellan den 6 och 10 maj. "Han förde i vapnet en röd sparre i gyllene fält och på hjälmen en krona av guld med fem röda flaggor på vardera sidan". - G 2) 6/9 1486 (morgongåvobrev) på Göksholm i Stora Mellösa sn(Ör.) m KERSTIN MÅNSDOTTER(NATT & DAG), som levde änka 1519, dtr t lagmannen, riddaren och riksrådet Måns Bengtsson(Natt och Dag) o hans 3:e fru Ermegård Fikkesdotter Bülow.(1)(5)
Barn:
IV.a) INGEBORG SIGGESDOTTER, till Bysta, efter henne hölls arvsskifte 1544. - G 1) m hövidsmannen GÖRAN HANSSON(STIERNSKIÖLD), d 1517.(1)(6)
IV.b) LARS SIGGESSON, riksråd, till Sundby, (födelseåret okänt), d 12/1 1554 i Örebro, framstod under större delen av Gustaf I:s regering som en av hans verksammaste och mest dugande medhjälpare bland den tidens högadel. Jämte den då unge Gustaf Vasa var han en av de sex svenske herrar, som av Sten Sture d y 1518 lämnades som gisslan åt Kristian II och av honom mot tro och loven fördes bort i fångenskap. Efter sin återkomst till Sverige ställde han sig snart på Gustaf Vasas sida i folkresningen mot Kristian och stod jämte Berent von Mehlen i spetsen för den lübska undsättningsflottan 1522. Efter ett misslyckat tåg till Skåne för att indraga detta land i resningen och lägga det under svenska kronan deltog han med Ture Jönsson(Tre rosor) i en expedition mot södra Norge, men man lyckades taga i besittning endast större delen av Viken(utom Bohus fäste), som dock sedermera gick förlorad. Redan vid konungavalet 1523 var han riksråd och nämnes s å som riksmarsk. Vid konungens kröning var han den förste, som erhöll riddarslaget; 1524 hade han varit i konungens följe till mötet i Malmö, vilket dock fick en för Sverige ofördelaktig utgång. 1531 var han en bland dem, som till riket hemförde Gustafs första brud, prinsessan Katarina av Sachsen-Lauenburg, och 1536 den främste i en beskickning till Danmark, som bl a skulle utverka ratifikation av 1534 års under Grevefejden avslutade fördrag. Då Kristian II 1531 hotade att från Norge bryta in i Västergötland, var han en av dem, som förde befäl över den svenska styrkan vid gränsen, vars ansenlighet och goda utrustning avskräckte inkräktaren från företagets fullföljande. Den hårdhet, varmed han 1537 utförde sitt uppdrag att jämte Holger Karlsson Gera och Johan Turesson(Tre rosor) hålla konungsräfst i det oroliga Småland och därvid "förhöra alla saker och klagomål för rätta, hjälpandes till att straffa skalkar och ogärningsmän och hålla dannemän vid makt", drev den hårt betryckta allmogen till förtvivlan och var en av de största orsakerna till Dackefejden. Den del han sedan som hövitsman tog i denna väldiga kamp mellan bondefrihet och konungamakt tyckes ej ha varit synnerligen lysande, ehuru underrättelserna dörom flyta tämligen sparsamt. Lars Siggesson hade som län innehaft landskapet Närke, där han 1525 blev utnämnd till lagman. - G 1549 m BIRGITTA TROLLE, d 1566, dtr t Thure Arvidsson Trolle till Bergkvara och Magdalena Gyllenstierna.(7)(18)
Barn:
V.1) GÖRAN LARSSON SPARRE AF ROSSVIK, furstligt råd, hertig Karls trogne anhängare, f 1530, d 1590, var den förste, som skrev sig till Rossvik.(7)
V.2) ERIK LARSSON SPARRE, statsman, f 13/7 1550, d 1600, utan all gensägelse ättens mest överlägsna personlighet och en typisk representant för den svenska aristokratien i alla tider. Han fick en utmärkt uppfostran samt blev en av sin tids lärdaste män och en framstående skriftställare, som med lika stor skicklighet betjänade sig av det latinska som det svenska språket. Redan 1575 eller 1576 var han riksråd, tjänstgjorde tidtals som vicekansler eller hovkansler och lär särskilt ha intresserat sig för det dåvarande riksarkivets ordnande. Samtidigt blev han lagman i Västmanland och Dalarna och 1582 ståthållare över dessa landskap. Som statsrättslig auktoritet var han tvivelsutan den främste i Sverige på sin tid, och under 1580-talets strider mellan Johan III och hertig Karl, då han avgjort ställde sig på konungens sida, fick han tillfälle att utveckla sina teorier. Det skedde bl a i skriften "Pro lege, rege et grege"(förf. 1585, delvis tr. av J.H. Schröder 1854), närmast ett försvar för 1582 års stadga om kunglig och furstlig rättighet. I andra skrifter från samma tid, i vilka han bevisligen haft del, diskuterades bl a frågan om valrikes eller arvrikes företräde. Han uttalade sig för arvrike, men önskade ett lagbundet sådant. Härmed förenade sig emellertid en högaristokratisk ståndpunkt. Det var "de förnämsta ständerna", som skulle begränsa konungamakten, och medeltidens adelsvälde tedde sig även för honom som eftersträvansvärt. Hans stora egenskaper togs snart i anspråk på ett annat område, då han(jämte Erik Brahe) 1587 avsändes till Polen för att genomdriva Sigismunds val till konung. Han visade sig vara en skicklig diplomat, höll ett lysande valtal(tr. s å), men nödgades för sakens genomdrivande avge ett svävande och villkorligt löfte om Estlands återlämnande till Polen, som senare skulle bereda honom åtskilligt obehag. Den kinkiga frågan om de statsrättsliga förhållandena mellan de svenska och polska rikena hade Johan III redan före valet sökt ordna genom en särskild stadga(känd under namnet Kalmare stadgar), enligt vilken bl a under Sigismunds frånvaro ett sjumannaråd skulle styra Sverige. Man har tillskrivit Sparre redigeringen av densamma; att han medverkat därvid, är obestridligt, men till god del var stadgan Johan III:s eget verk. Det är dock att förmoda, att Sparre icke varit främmande för paragrafen om detta sjumannaråd. I början av hösten 1589 begav sig Johan III, åtföljd av några riksråd, bland dem Sparre, till Reval och sammanträffade där med Sigismund. Det visade sig snart, att Johan, som redan ångrat sitt samtycke till Sigismunds val till polsk konung, ämnade föra honom med sig tillbaka till Sverige. Det var endast de mest energiska(av Sparre uppsatta) föreställningar av riksråden och krigsbefälet samt krigsfolkets missnöje, som hindrade planens verkställande. Johan måste ensam återvända, med harm i hjärtat, och hans vrede, underblåst av hertig Karl, vände sig mot riksråden. Sparre och några andra avsattes, förvisades till sina gårdar och anklagades därefter inför ständerna, som i början av 1590 sammankallades till en riksdag. De beskylldes, i främsta rummet Sparre, för stämplingar mot konungahuset och arvsrätten, de hade skyndat Sigismund ur riket för att själva få regera, de hade i Reval uppträtt otillbörligt mot konungen och annat mera. Men några verkliga bevis mot deras bestridande av beskyllningarna kunde ej framläggas och någon ständerdom ej utverkas. Konungens förbittring fortfor emellertid, han sökte förgäves förmå dem till en förödmjukande bekännelse, och först på dödsbädden återgav han dem sin nåd. Johans död förändrade hela ställningen. En försoning mellan hertig Karl och riksråden ingicks, och de övertog samfällt regeringen, tills Sigismund kunde infinna sig. Under tiden sammanträdde Uppsala möte. Sparre, som under den liturgiska tiden haft förbindelser med Possevino, var jämte flera andra riksråd närvarande och undertecknade mötets beslut. Efter Sigismunds ankomst nödgade snart omständigheterna riksråden att ännu mer närma sig hertig Karl. Denne och Sparre torde ha haft största andelen i, att vid kröningen konungaeden för första gången under nyare tiden avlades i huvudsaklig överensstämmelse med landslagens ryktbara formulär. Därjämte överlämnades till konungen en av Sparres märkligaste statsskrifter, "Riksens råds, ridderskaps och menige adels oration och und. skriftlig begäran" (tr. s å, även i "Svenska riksdagsakter", III), som innehöll en vältalig protest mot den gångna tidens missregering och en kraftig bevisföring för, att även ett arvkonungadöme borde vara lagbundet. Den fick emellertid tjäna som inledning till en annan skrift, i vilken Sparre hade väsentlig del, nämligen "Postulata nobilium"(tr. i "Svenska riksdagsakter", III), som gick ut på intet mindre än att adeln skulle återfå sin gamla maktställning från unionstiden. Slutligen lade Sparre hand även vid frågan om regeringens ordnande i Sverige under Sigismunds vistelse i Polen. Från honom härleder sig ett i rådets namn uppgjort förslag till regerings-ordning, ett märkligt aktstycke, som för första gången sökte ordna statsförvaltningen, om man bortser från von Pyhys misslyckade försök i den vägen. Men Sigismund avreste, utan att lämna efter sig någon tillfredställande regeringsordning, och riksråden nödgades på hösten 1594 med hertigen träffa en överenskommelse om att samfällt föra regeringen med den sistnämnda som förman. Motsträvigt nödgades därefter riksråden infinna sig vid Söderköpings riksdag 1595, där hertigen erkändes som riksföreståndare och vars beslut även Sparre undertecknat. Men när hertigen med vapenmakt ville genomföra beslutets tillämpning i Finland, skildes hans och Sparres vägar. På mötet i Stockholm 1596 kom det till en brytning, som hertigens våldsamma tillvägagående snart gjorde obotlig. Sparre lämnade Sverige 1597, snart följd av andra riksråd, och det sista skedet i hans liv tog sin början. Hans inflytande gjorde sig snart gällande hos Sigismund, och han styrkte konungen i dennes avsikt att med vapen i hand återvinna sitt fädernerike. På en beskickning till Danmark i början av 1598 sökte han förgäves förmå den danske konungen till väpnat inskridande mot hertig Karl, och i en mot denne riktad stridsskrift hade han del. Jämte de övrige landsflyktige rådsherrarna följde han Sigismund till Sverige(1598) och blev även jämte dem av konungen efter Stångebro slag utlämnad till hertig Karl. De fångne herrarna hade burit avog sköld mot sitt land, och deras undergång var beseglad, då den av hertigen ansågs nödvändig för fullföljandet av hans med oböjlig kraft genomförda storverk till värn för Sveriges religiösa och politiska frihet. Sparre anklagades jämte sina olyckskamrater inför riksdagen i Linköping för högfärräderi, blev i trots av ett lysande försvar och oaktat sin protest mot domstolens befogenhet jämte dem dömd till döden och gick med värdighet och manlig ståndaktighet att lägga sitt huvud under bilan på Linköpings torg 20/3 1600. - G 1578 m EBBA PERSDOTTER BRAHE, f 1555, d 1634. Därifrån friherrliga och grevliga ätterna Sparre, m fl släkter.(7)(18)
Barn:
VI.a) JOHAN ERIKSSON SPARRE, lantmarskalk, f 1587, d 1632, blev guvernör över kopparhandelskompaniet 1625, ridderskapets och adelns förste lantmarskalk 1627 och förordnad att övervara traktaten i Lübeck 1629. Han utnämndes 1632 till ståthållare i Mainz.(7)
VI.b) LARS ERIKSSON SPARRE, riksråd, f 1590, d 1644, var lantmarskalk vid riksdagarna 1633-40 samt utnämndes 1641 till riksråd och assessor i Svea hovrätt.(7)
Barn:
VII.1) SVANTE LARSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, lantmarskalk, f 1623, d 1652, blev efter hemkomsten från sina utrikes resor kammarherre hos drottning Kristina, hos vilken han liksom systern Ebba synes ha stått i gunst. Ett uttryck av drottningens förtroende var förvisso också den 26-årige mannens utnämning till lant-marskalk vid den viktiga riksdagen i början av 1649, då Karl Gustaf utsågs till tronföljare. Troligen var Sparres omedelbart efter riksdagen följande utnämning till landshövding i Stockholms och Uppsala län en belöning för hans tjänster vid riksdagen liksom också att han s å av drottningen erhöll egen borgrätt över sitt gods Bergkvara. Också under den följande stormiga riksdagen 1650 och vid utskottsmötet hösten 1651 förnyades förtroendeuppdraget för Sparre att vara lantmarskalk.(7)
VII.2) GUSTAF LARSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, riksråd, f 1625, d 1689, envoyé i Haag 1655, landshövding i Västmanland 1660, riksråd och hovrättsråd i Svea hovrätt 1666. Han protesterade som riksråd efter 1680 års riksdag förgäves mot den handling, varigenom rådet godkände ständernas förklaring för konunga- och mot rådsmakten, och fann sig omsider själv tvungen att underteckna den. Detta hindrade honom dock inte att fortfarande framstå som avgjord motståndare till det kungliga enväldet och att lika förgäves protestera mot utsträckandet till rådet av räfsten mot riksförmyndarna. I början av 1682 måste Sparre liksom flertalet kvarstående riksråd från förmyndartiden nedlägga sitt rådsämbete.(7)
VII.3) EBBA LARSDOTTER SPARRE AF KRONOBERG, friherrinna, f 1626, d 1662, var en av de mest firade skönheterna vid drottning Kristinas lysande hov. Hon gick allmänt i och utom hovet under namnet La belle comtesse("vackra grevinnan"). Hon var jämnårig med drottningen, stod högt i hennes ynnest och var hennes enda kvinnliga gunstling. Ebba Sparre fick dock icke mycken glädje av hennes vänskap. Hon hade varit förlovad med Bengt Oxenstierna(den sedermera, under Karl XI:s tid, så bekante statsmannen), men under dennes frånvaro utrikes föll det drottningen in att bryta denna förbindelse och gifta sin gunstling med den några år yngre Jakob Kasimir De la Gardie, en broder till den allsmäktige Magnus Gabriel, vars släkt Kristina nu på allt sätt ville gynna, helst då hon på samma gång kunde få det nöjet att förarga Oxenstierna. Ebba Sparre, som oaktat sin äldre förbindelse mottagit De la Gardies hyllning, var dock ej villig till detta giftermål, när det kom till allvar. Men Kristina visste att driva sin nyck igenom; förlovningen firades vid hovet under julen 1651 och giftermålet i början av följande år, båda under stora lustbarheter. Huru lyckligt ett under sådana omständigheter knutet äktenskap skulle bli, är lätt att tänka sig. Det upplöstes dock snart av döden, då De la Gardie stupade vid Köpenhamns belägring 1658; och inom fyra år därefter följde honom hans änka i graven. Det förtroliga förhållandet till hennes annars så ostadiga kungliga väninna bibehöll sig dock, även sedan denna lämnat sitt fädernesland, intill Ebbas död.(7)
VII.4) KARL LARSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, krigare, f 1627, d 1699, förordnades 1659 till guvernör på Ösel och deltog som generalmajor och överste vid livgardet 1664 i stävjandet av hertig Adolf Johans försök att vinna säte i förmyndarregeringen. 1664 blev han guvernör över Västernorrland, Jämtland och Härjedalen samt 1675 general. S å övertog han befälet över den omkr 2.000 man starka här, som sammandrogs i Jämtland. Ett par försök till infall i Norge 1676 misslyckades. Sedan Sparre för den norska här, som i augusti 1677 inföll i Jämtland, gjort en snöplig reträtt till Borgsjö, utnämndes fältmarskalken H. Horn till högste befälhavare. I november s å utrymde norrmännen oförmodat Jämtland, och landet besattes åter av svenskarna. Sedan Horn i januari 1678 lämnat armén, blev Sparre åter dess ledare och företog i juli s å ett infall i Norge, varunder Rörås stacks i brand. På hösten s å entledigades Sparre från befälet, som övertogs av Anders Planting. Han utnämndes till president i trolldomskommissionen 1674 samt till lagman i Västernorrland, Jämtland och Härjedalen 1681.(7)
Barn:
VIII.a) TURE KARLSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, krigare, f 1654, d 1683, ingick arton år gammal i holländska republikens tjänst och kämpade under prinsen av Oranien(sedermera konung Vilhelm III av England) i dennes stora krig med Frankrike, där han flerfaldiga gånger utmärkte sig för den mest lysande, att ej säga överdådiga tapperhet. Utnämnd till överste 1679, återkom han 1681 till fäderneslandet, höljd av ära, men också med hela kroppen övertäckt av ärr efter en mängd blessyrer, som väl även torde ha påskyndat hans tidiga död.(7)
VIII.b) NN KARLSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre.(7)
IX.1) KARL GUSTAF SPARRE AF KRONOBERG, friherre, krigare, diplomat, riksråd, f 1688, d 24/4 1741 i Stockholm, deltog i större delen av Karl XII:s krig och blev tillfångatagen vid Poltava 1709, men löstes ur fångenskapen redan följande år. Sparre befordrades på den militära banan till major 1716, generaladjutant 1717, överste 1719 och generalmajor 1732. I september 1719 blev han av drottning Ulrika Eleonora utan rådets hörande förordnad till envoyé i London. I början höll sig Sparre troget till konung Fredrik och Horn och gjorde dem och engelska regeringen viktiga tjänster vid tidpunkten för underhandlingarna om hannoverska alliansen. Gift med Karl Gyllenborgs styvdotter, en infödd engelska, stod han på grund av arvstvister i öppen fejd med sin svärfader, men omkring 1734 närmade han sig Gyllenborg och det kotteri, som bedrev opposition mot Horn. Han trädde nu även i så nära förbindelse med oppositionen i England, att engelska kabinettet icke dolde sin önskan att bli honom kvitt. Han hemkallades dock på egen begäran 1736. Efter hemkomsten kastade sig Sparre med iver in i det unga hattpartiets våldsamma agitation mot Horn, men förstod på samma gång att genom sitt lätta och glada umgängessätt bibehålla konung Fredriks bevågenhet. 1737 utnämndes han till landshövding i Nyköpings län. Vid riksdagen 1738 var Sparre en av hattpartiets mest framträdande ledare och belönades 1739 med upphöjelse till riksrådsämbetet. I rådet blev Sparre en av de främste förespråkarna för krigspolitiken och var upphovsman till den olyckliga truppsändningen till Finland på hösten 1739. Sparre hann dock icke uppleva utbrottet av ryska kriget och det elände, vartill hattpartiets krigspolitik förde landet. Sparre karakteriseras av frihetstidens historieskrivare K.G. Malmström som "en ränklysten, nitisk och hätsk partiman, med mera mod och framfusighet än omdöme och besinning".(7)
VII.5) PER LARSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, krigare, diplomat, f 12/3 1628, d 4/4 1692 i Stockholm, hade fått sin egentliga uppfostran vid drottning Kristinas hov, utmärkte sig vid flera tillfällen i Karl X Gustafs krig och beklädde sedermera åtskilliga högre civila och militära poster, intill dess han 1674 blev rikstygmästare. Han användes även i diplomatiska värv, i det han 1672 jämte Ehrensteen och Klas Tott fick i uppdrag att vid kongressen i Köln medla mellan Ludvig XIV och dennes fiender och 1672-76 var svensk ambassadör dels vid engelska, dels vid franska hovet. Som sådan lyckades han till den grad förvärva sig Ludvig XIV:s ynnest, att han vart upphöjd till fransk greve(1675). Efter hemkomsten från Frankrike tog han del i Karl XI:s krig mot Danmark och var nära att bli tillfångatagen i nederlaget vid Uddevalla(1677). I de strider om enväldet och reduktionen, som fyllde de följande åren av Karl XI:s regering, tog han en verksam och framstående del. Vid 1678, 1680 och 1682 års riksmöten förde han med kraft och vältalighet högadelns och rådspartiets talan mot reduktionsplanerna och förmyndarräfsten; men ehuru en av sitt partis bäste talare, synes han dock ha saknat partihövdingens förmåga att ordna och leda motståndet och måste omsider med bruten kraft ge vika för övermakten. Medan han sålunda i flera viktiga fall bekämpade konungens och hans anhängares planer, synes han dock samtidigt i en stark eller t o m ökad konungamakt ha sett ett skydd för adeln mot de ofrälse, törhända också för högadelns ställning gentemot lågadeln.(7)
VI.c) PER ERIKSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherrliga ätten Sparre till Kronoberg, friherre till Kronoberg, riksråd, f 1592, d 1647, blev president i Dorpats hovrätt 1631, riksråd 1633, kansliråd 1634 emot sin egen önskan, lagman i Kalmar län och på Öland 1643 ävensom på Gottland 1646 samt president i Göta hovrätt s å. Han var efter återkomsten från Livland såsom en av de få tillstädesvarande ledamöterna i Kanslikollrgium under Kristinas förmyndarregering företrädesvis sysselsatt med utländska ärenden och värv. 1634 framförde han som svenskt sändebud i Köpenhamn i en skrivelse till rådet Kristian IV:s anspråk på det då lediga tyska ärkestiftet Bremen för dennes andre son, sedermera konung Fredrik III, varöver rådet utlät sig, att Sverige borde antingen behålla stiftet för egen räkning eller ock hellre därmed förstärka en pålitlig vän än en tävlande granne. Han skildras i övrigt som en enkel och sparsam man, den där kunde "handtera både lechte och lärde" ; i hans matsal fanns inga tapeter på väggarna, utan endast en blå himmel över bordet "till att hindra spindlarna att falla i maten". 1636-40 var han mycket sjuklig, så att han merendels var hindrad att sköta sin tjänst eller deltaga i rådets sammanträden. Sparre upphöjdes jämte brodern Ture Eriksson Sparre och sina brorsbarn eller alla då levande sparreska ättlingar av riksrådet Erik Larsson Sparre i friherrligt stånd 1647 med Kronoberg till friherrskap.(7)
Barn:
VII.1) PER PERSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre till Kronoberg, , f 1633, d 1669 i Verden, blev 1658 vice president i Svea hovrätt, 1660 guvernör i Livland, 1664 riksråd och kansliråd. 1660 och 1664 var han lantmarskalk samt 1662 plenipotentiär vid kejserliga hovet i Wien. Sparre var en mycket lärd man och uppträdde bl a som lyclig översättare av Curtius.(7)
VI.d) TURE ERIKSSON SPARRE AF KRONOBERG, f 1593, d 1664, hovmarskalk 1639, riksråd 1645, lagman över Gottland och Öland 1648-61. Upphöjdes jämte brodern Per Eriksson Sparre och alla då levande sparreska ättlingar av riksrådet Erik Larsson Sparre i friherrligt stånd 1647 med Kronoberg till friherrskap.(7)
VI.e) KARL ERIKSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre.(7)
Barn:
VII.1) AXEL KARLSSON SPARRE AF KRONOBERG, friherre, riksråd, f 12/6 1620, d 16/4 1679 på Sundby, blev landshövding 1650 på Gottland och 1654 i Östergötland samt 1655 riksråd. Han beklädde tre gånger riksjägmästarämbetet, blev 1664 president i Wismarska tribunalet, var 1665-73 överståthållare i Stockholm och därefter åter president i Wismarska tribunalet.(7)
Barn:
VIII.a) AXEL SPARRE AF KRONOBERG, friherre.(7)
Barn:
IX.1) KONRAD SPARRE AF KRONOBERG, friherre, krigare, f 4/12 1680 i Stockholm, d 15/4 1744 på sin gård Malma i Skaraborgs län, var en av dessa karoliner, vilka var och en med sin äventyrliga levnadssaga kunde ge ämne till en fängslande roman. Från 1698 var han i fransk krigstjänst, där han sedermera under sin farbror Erik Sparre kämpade i Spanska tronföljdskriget. Men Karl XII:s bragder lockade honom åter till hans hemlands fanor. I Polen stötte han 1708 till svenska hären, som han följde till Holowczin och Poltava. Sårad under en skärmytsling kort före slaget vid Poltava, måste han under själva striden liksom konungen bäras på en bår, men lyckades ändock rädda sig till Turkiet. Han deltog i major C. Loos av konungen anbefallda expedition 1710-11 till Egypten och Syrien. Kapten vid livgardet 1711, deltog han med konungen i kalabaliken vid Bender i februari 1713, blev fången och utplundrad och efter nio dygns lidande utlöst. 1714 följde han polske konungen Stanislaus Leszczýnski på dennes resa från Turkiet till Zweibrücken, men slöt sig åter till Karl XII, då denne återkommit till Stralsund s å, och sårades åter i den skarpa striden vid Stresow(1715) på Rügen. Efter Stralsunds kapitulation s å fördes han som fånge till Spandau, men rymde och kom till Sverige 1717, blev överstelöjtnant vid Halländska regementet, deltog i 1718 års norska fälttåg och fick 1719 överstes avsked.(7)
Barn:
X.a) NN SPARRE AF KRONOBERG, friherre.(7)
Barn:
XI.1) NN SPARRE AF KRONOBERG, friherre.(7)
Barn:
XII.a) GUSTAF ADOLF VIVE SPARRE, greve, justitiestatsminister, riksmarskalk, f 4/9 1802 på Trolleholm i Skåne, d 26/4 1886 i Stockholm, blev student i Uppsala 1816 och avlade hovrättsexamen 1823. Assessor i Svea hovrätt 1835, blev Sparre 1840 justitieråd och 1847 president i Kammarkollegium. Lantmarskalk vid 1847-48 års riksdag, ställdes han av Oskar I under riksdagens lopp som justitiestatsminister i spetsen för den konservativ-liberala ministär, vars mest framstående ledamöter var Sandströmer och Gripenstedt. Skrämd av 1848 års revolutionära rörelser, framlade denna regering inför riksdagen s å ett halvliberalt representations-förslag, som den emellertid vid följande riksdag, då reaktionen åter fått överhand i Europa, utan vidare lät falla. Efter det dess flesta liberala element blivit utsöndrade, följde en kortare tid av öppet reaktionär politik, som bäst kännetecknas genom det av Sparre kontrasignerade förslaget vid 1853-54 års riksdag att utesluta tryckfrihetsförordningen från grundlagarna. Med Krimkriget började åter friskare vindar att blåsa, och då motståndet mot den friare rörelsen försvagades med konungens tilltagande kraftlöshet, nedlade Sparre 1856 sitt ämbete som justitiestatsminister. Därefter var han president i Svea hovrätt till 1867 och kansler för båda universiteten 1859-71. Han var medlem av alla ståndsriksdagar 1834-66 och därunder åter lantmarskalk vid 1859-60 års riksdag. 1867-75 satt han i Första kammaren som ledamot för Kopparbergs län, under vilka riksdagar han var medlem av talmanskonferensen, men ej intog någon vidare framskjuten ställning inom det politiska livet. Sedan 1864 var han riksmarskalk. Sparre deltog i flera kommittéer; så insattes han 1841 i lagberedningskommittén, 1845 i Nya lagberedningen, 1865 i svensk-norska unionskommittén, blev 1858 orföranden i Serafimerordensgillet, 1861 i Riddarhusderektionen och var 1857-65 ordförande bland Riksgälds-kontorets fullmäktige. Han var ledamot av Vetenskaps akademien(1855) samt hedersledamot av Vitt. hist. och ant. akademien(1848), Vet. soc. i Uppsala(s å), Lantbruksakademien(1853) och Fysiogr. sällskapet i Lund(1860). Han sysselsatte sig mycket med historiska och framför allt med genealogiska forskningar samt promoverades till juris hedersdoktor i Lund 1868 och till filos. hedersdoktor i Köpenhamn 1879.(7)
Barn:
XIII.1) NILS GUSTAF ALEXANDER SPARRE, greve, politiker, talman, f 31/5 1834 på Almnäs i Skaraborgs län, d 4/9 1914 på Mariedal i samma län, genomgick Karlbergs krigsakademi, blev 1852 underlöjtnant vid Livgardet till häst samt 1855 löjtnant och 1859 ryttmästare. 1861 tog han avsked från regementet. Sedan 1859 ägnade sig Sparre huvudsakligen åt skötseln av sin fädernegård, som han ägde till 1885, och sedan 1888 av det av honom då inköpta Mariedal, ävensom åt kommunala värv. Sålunda var han 1863-72, 1876-83 och 1897-1904 ledamot av Skaraborgs läns landsting och under denna tid 1870, 1872, 1876-83 dess vice ordförande. Som ledamot av ridderskapet och adeln deltog han i ståndsriksdagarna 1862-63 och 1865-66. Sedan 1870 var han ledamot av Första kammaren, först som representant för Skaraborgs län, men från och med 1888, då han på grund av sin frihandelsvänlighet uteslöts av sina gamla valmän, till och med 1908 som representant för Västernorrlands län. 1872-74 var han ledamot av bevillningsutskottet, och under 21 riksdagar, 1875-95, hade han plats i statsutskottet, vars vice ordförande han var 1881-82 och ordförande 1883-95 och där han utförde ett stort verk genom sin förmåga att medla mellan partierna och förlika stridiga meningar samt sålunda åstadkomma positiva resultat. Bland kammarens åt honom lämnade förtroendeuppdrag märkes f ö medlemskap av talmanskonferensen 1889-91, av särskilda utskottet 1892 och av hemliga utskottet 1895. Regeringen kallade honom till Första kammarens vice talman 1891(mars)-95 och talman 1896-1908. Under de många år han ledde kammarens förhandlingar behöll han utan minskning de sympatier, som hans förmåga att klart framlägga frågorna och hans flärdfria personlighet redan från början förskaffat honom. Som riksdagsman ägnade sig Sparre i främsta rummet åt statsfinansiella frågor, skattefrågor och försvarsfrågan. Därvid alltid framträdande som sparsamhetsvän och i gott förstånd med lantmannapartiet, ehuru livligt övertygad om, att tidsenligt ordnande av försvaret var villkoret för bevarandet av vår tillvaro som nation, deltog han i 1883 års kompromiss. Även för kommunikationsväsendets främjande, särskilt för järnvägsnätets utveckling, var Sparre synnerligen intresserad. I tullfrågor tillhörde han frihandelspartiet. Sparre arbetade som ledamot i kommittén för ordnandet av väghållningsbesväret på landet(1876-80), i skatteregleringskommittén(1879-83), i lantför-svarskommittén(1880-83) och i överskottsplaceringskommittén(1888-90) samt ledde som ordförande förhandlingarna i järnvägstaxekommittén(1887-88) och kommittén för utredning av Civilstatens pensionsinrättnings ställning och behov(1889-91). Han var ock ledamot av 1895-98 års unionskommitté. På grund av sin duglighet, sin inflytelsefulla ställning i riksdagen ävensom sitt personliga anseende lär han vid ett par tillfällen ha fått erbjudande att bli statsminister, men undanbett sig förtroendet. Sparre blev 1882 ledamot och 1893 hedersledamot av Lantbruksakademien.(7)
X.b) NN SPARRE.(7)
Barn:
XI.1) NN SPARRE.(7)
Barn:
XII.a) ERIK JOSIAS SPARRE, greve, ämbetsman, politiker, f 2/3 1816 i Gävle, d 17/6 1886 genom följderna av en olyckshändelse, blev student i Uppsala 1833 och filos. magister 1836 samt juris kandidat 1840. Han utnämndes till assessor i Svea hovrätt 1850 samt hade gjort sig ett namn som jurist och politiker, då han 1858 kallades till landshövding i Älvsborgs län. Där utvecklade han ända till sin död en verksamhet, som med skäl kan kallas enastående och som ställer honom långt framom alla sina samtida bland rikets landshövdingar. Under sitt rastlösa och med hänsynslös energi drivna arbete för sitt läns förkovran i alla riktningar hade han företrädesvis blicken riktad på samfärdsmedlens tidsenliga utveckling, och Älvsborgs län har honom att tacka för, att det är nästan mera överspunnet med enskilda järnbanor än någon annan bygd i riket. Även Dalslands kanal räknar i honom sin upphovsman, och han bidrog genom sin kredit företrädesvis till, att Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg kom till stånd. Han bevistade alla ståndsriksdagar 1844-66, var ledamot av Första kammaren för Älvsborgs län 1866-69 och av Andra för Vänersborg-Åmål 1870-86. Från 1848 till 1877 (med undantag av 1873) ordförande i lagutskottet, verkade han såväl där som inom riksdagen i allmänhet i konservativ anda, ehuru han själv i frispråkig ton ofta gjorde anspråk på en demokratisk syn på samhälls-förhållandena. Särskilt var han ivrig hävdare av protektionismens principer. Han skall länge ihågkommas som en av de mest utpräglade politiska personligheter vårt land på senare tider ägt. Inom Andra kammaren var han ålderspresident alltifrån J. A. Gripenstedts död 1874 till sitt eget frånfälle.(7)
IX.2) NN SPARRE, friherre.(7)
Barn:
X.a) KARL SPARRE, friherre(halvbroders son till Konrad Sparre), ämbetsman, militär, riksråd, f 6/12 1723, d 28/6 1791, var i yngre år anställd dels i fransk, dels i preussisk krigstjänst och deltog under Fredrik II i Andra schlesiska kriget. Som svensk militär var han även med i frihetstidens båda krig, det finska 1741-43 och det pommerska 1757-62, samt utnämndes 1760 till överste och 1773 till generalmajor. Sparre deltog från 1755 med iver i det politiska livet och var under slutet av frihetstiden en av hattarnas främsta och mest ansedda ledare. Sin främsta berömmelse skulle han finna på förvaltningens område, där han visade sig vara en ovanlig förmåga, alltsedan han under Pommerska kriget 1760 övertagit chefsskapet för krigskommissariatet. 1763 blev han landshövding i Gävleborgs län och förvärvade sig på denna post ett varaktigt minne i Norrlands odlings historia. Genom förbättrade och nyanlagda vägar, avtappning av vattensjuka marker, främjande av nybyggesanläggningar och stävjandet av skogsförödelsen verkade han med kraft och nit för det vidsträckta länets förvandling från obygd till bygd. 1773 kallas Sparre av Gustaf III till överståthållare i Stockholm. Där visade Sparre sig som en organisatör av första rangen och lade i dagen ett nit och en skicklighet, som huvudstaden ej sett på denna plats alltsedan Klas Flemmings dagar. I enig samverkan med magistraten och borgerskapet, vilkas gamla stridigheter han lyckats undanröja, och kraftigt understödd av den för alla försköningar nitälskande konungen, sökte han under sin artonåriga ämbetstid med framgång ge Stockholm ett storstadsskick, värdigt dess egenskap av huvudstad och dess härliga läge, men som det dittills över huvud saknat. Gustaf I:s stod restes, börsbyggnaden fullbordades, Gustaf Adolfs torg med omgivningar anordnades, operahuset och flera andra offentliga byggnader uppfördes, nya gator och hamnar anlades, Riddarholmsbron byggdes(sådan den var före sammanbindningsbanans anläggning), Norrbro påbörjades, Brunkeberg planerades och började bebyggas. Även tillkomsten av den första diligensinrättningen i Sverige var Sparres verk. Sparres prövade duglighet som ämbetsman kom till en ännu vidsträcktare användning, då han i december 1775 inkallades i riksrådet, där han stod kvar till dess upplösning 1789 och där han med bibehållande av sitt ämbete som överståthållare fick i uppdrag att även förestå krigsväsendet. I denna egenskap förenade han på visst sätt en krigsministers och en sjöministers myndighet. Sparre har främsta andelen i de betydande förbättringar, som försvarsväsendet till lands undergick under senare delen av 1770-talet, särskilt begynnelsen till en generalstab, införandet av tätare övningar, förbättrade gevärsmodeller, nya exercisreglementen, fyllandet av vakanser och framför allt införandet av passevolansavgifter vid kavalleri-regementena genom underhandling med rusthållarna m m. På 1780-talet började Sparre undanträngas av sin medhjälpare, den alltmera framträdande konungagunstlingen J. K. Toll. För att bereda rum åt denne fick Sparre åtfölja konungen på hans utländska resa 1783-84. Från denna tid är Sparres politiska inflytande väsentligen slut. Sparre var en sällsynt mångsidig och rörlig man, användbar och använd snart sagt på alla områden. Han hade dock även åtskilliga svagheter, som bidrog till hans undanträngande; så var han icke fri från en viss ytlighet och älskade ett braskande uppträdande samt ansågs icke vara alldeles oegennyttig i förvaltningen av allmänna medel. Sparre bevarades i tacksamt minne av Stockholms borgerskap, som reste hans byst i marmor på börsen och lät över honom prägla en minnespenning. Sparre blev ledamot av Vetenskaps akademien 1774 och var 1776 akademiens preses. 1783 blev han kansler för Åbo universitet.(7)
X.b) FREDRIK SPARRE, greve till Åkerö, ämbetsman, (Grevliga ätten Sparre Nr 111), f 2/2 1731, d 30/1 1803 på Åkerö, ingick efter slutade studier och utrikes resor i kansliet, där han befordrades till kansliråd och 1773 till hovkansler. 1781 utnämndes Sparre till riksråd och samtidigt till guvernör för kronprinsen(sedermera konung Gustaf IV Adolf). 1788 entledigades han på egen begäran från sistnämnda befattning, men kvarstod i rådet till dess upplösning 1789, varefter han förordnades till ledamot av Högsta domstolen. Under den efter Gustaf III:s mord följande förmyndarregeringen ställdes Sparre med den återupplivade titeln av rikskansler 1792 i spetsen för kansliet och utrikesärendena. I själva verket blev han ett tämligen viljelöst verktyg i händerna på hertig Karls allsmäktige gunstling Reuterholm. Under slutet av förmyndarregeringen synes Sparre dock ha något frigjort sig från detta beroende. Sparre fick behålla sitt ämbete, även sedan konungen blivit myndig och upphöjdes 1797 till greve, men något inflytande hade han icke vidare och nedlade sin höga värdighet i december 1797. - Sparres roll under förmyndarregeringen utsatte honom för de ogynnsamma omdömen, som drabbat dess mer framträdande personer över huvud. I själva verket var han vida bättre än sitt rykte. Han var en rättrådig, plikttrogen och arbetsam man, något pedantisk och omständlig, men kunnig och erfaren. Dock saknade han nödig självständighet och skarpare omdöme. Hans olycka var, att han ställdes på högre poster, än hans förmåga berättigade till. Han hade ärvt sin morbroder K. G. Tessins litterära intresse och ägde grundlig bildning, ehuru hans stil var tung och otymplig. Hans bästa eftermäle är dock hans intresse för lärdomen och vetenskapernas förkovran samt för den allmänna folkbildningens höjande. Sparre efterlämnade en vidlyftig och detaljerad dagbok, varav blott en del blivit utgiven. Den finnes numera i Eriksbergs arkiv. Han var ledamot av Vetenskaps akademien(1779).(7)
VIII.b) AXEL SPARRE, greve, krigare, målare, (Grevliga ätten Sparre Nr 74), f 9/1 1652 i Visby, d barnlös 31/5 1728 på Brokind, Östergötland, gjorde sina krigiska lärospån i holländsk tjänst 1672-75 i kriget mot Frankrike, deltog i danska kriget 1676-79 samt avancerade 1676 till kapten vid gardet och 1677 till överstelöjtnant vid Närke-Värmlands regemente. Konungskt sinnad, medverkade han 1697 kraftigt till riksdagens beslut att förklara Karl XII myndig i förtid. Han utnämndes 1699 till överste och chef för Västmanlands regemente, stötte med detta omedelbart efter Narvaslaget(1700) till kungliga armén och deltog sedan i kriget, utmärkande sig vid Düna, Klissov och Fraustadt och 1705 befordrad till generalmajor, ända till slaget vid Poltava(1709), där han anförde en av infanteriets fyra kolonner. Han var med i truppen, som följde konungen på flykten från Perevolotjna till Turkiet, utnämndes 1710 till generallöjtnant, blev under kalabaliken(februari 1713) turkarnas fånge för några dagar och fick av konungen vid dennes avresa från Bender(s m) högsta befälet över de där kvarlämnade svenskarna, över 1.000 personer. Det blev hans ytterst svåra uppgift att lösa dem ur fången-skapen och skaffa dem underhåll, vartill kom, att han måste sörja för konung Stanislaus, som anlände till Bender några veckor efter kalabaliken. I slutet av 1713 utnämndes Sparre till general av infanteriet. I september 1714 uppbröt han med sitt folk och förenade sig i oktober i Pitesci(Valakiet) med den på hemresa stadde konungen. Han förde befälet över de därifrån i 5 "indelningar" tågande trupperna på marschen genom Siebenbürgen, Ungern och Tyskland. I Hessen lämnade han i februari 1715 befälet åt general Hårdh och stannade en tid som gäst, men 1716-17 som envoyé hos lantgreven och vistades 1717-18 hos konung Stanislaus i Zweibrücken samt hemkom 1719. Han verkade för arvprins Fredriks av Hessen val till konung, blev 1720 greve och 1721 fältmarskalk. Sparre var "persona grata" hos Karl XII på grund av sitt goda humör och skämtsamma lynne. Han var som porträttmålare en framstående dilettant(hans "porträtt af Karl XII", 1712, finnes på Gripsholm).(7)
VIII.c) ERIK SPARRE, greve till Sundby(grevliga ätten Sparre till Sundby), krigare, f 15/7 1665, d 4/8 1726, gick, endast arton år gammal, 1683 i fransk krigstjänst, där han snart kom i stor gunst hos Ludvig XIV och blev överste vid 29 års ålder. 1703 infann han sig hos Karl XII i Polen, blev överste för ett infanteriregemente och deltog med utmärkelse i Thorns belägring. Sedermera återvände han dock till Frankrike och blev där 1707 generallöjtnant. Redan året förut hade han rest hem till Sverige, men vägrade i början att låta bruka sig i svensk krigstjänst, fast Stenbock erbjöd honom att bli sin närmaste man under skånska fälttåget. I stället sändes Sparre 1712 av rådet till Frankrike för att utverka penninghjälp åt Sverige, vilket också lyckades.Karl XII, som varit ganska missnöjd med hans återvändande till fransk tjänst, blidkades härav och utnämde honom 1712 till svensk generallöjtnant. Det blev dock fortfarande som diplomat han kom att användas. 1714 skickades han till Berlin för att försöka vinna Preussen för Sverige, och senare på året blev han av Karl sänd till freds-kongressen i Baden, dock utan att kunna uträtta något. Efter Karls hemkomst sändes han med instruktion av 19-30/12 1714 som ambassadör till Paris, där han lyckades avsluta en för Sverige förmånlig subsidietraktat med Frankrike i april 1715. Strax därpå dog Ludvig XIV, och den nya franska styrelsen slog in på en för Sverige ogynnsam politik. Hos den var Sparre ej heller persona grata, och så kunde han föga uträtta. Han hade emellertid sedan gammalt förbindelser med jakobiterna, och förhandlingarna med dem under Karl XII:s sista år gick till stor del genom Sparre och fortsattes, även sedan han återvänt till Sverige. 1717 hemkallades han nämligen, delvis på grund av en del misshälligheter med Goertz. Han föll dock ej i onåd, utan blev vid hemkomsten general och fick befälet över armén i Värmland, vilket han dock ej tillträdde. Strax efter konungens död blev Sparre, som sedan gammalt stod i stor gunst hos Ulrika Eleonora och arvprins Fredrik, riks- och kansliråd och stod i denna egenskap 1719 en tid i spetsen för den svenska utrikespolitiken. Från kanslirådsämbetet tog han snart avsked, men skickades i stället i slutet av 1719 - s å greve och fältmarskalk - ut på en rundresa till Wien, Paris, Hannover och Dresden för att söka åstadkomma ett stort förbund till Sveriges bistånd mot Ryssland - en förespegling, varmed England förmått Sverige att gå in på de oförmånliga frederna med de övriga motståndarna. Planen strandade emellertid, i främsta rummet på Preussens obenägenhet. Sparre återvände därpå hem och deltog i rådet i de tunga överläggningar, som förde till freden i Nystad, men drog sig sedan till följd av tilltagande sjuklighet alltmer från det politiska livet och vistades mest på sitt stamgods, Sundby, fast han bibehöll sin plats i rådet. I tillkomsten av ännu ett förbund med Frankrike, hannoverska alliansen 1726, tog han dock en viss verksam del. Dödssjuk lät han till sist föra sig till Stockholm, där han inlämnade ett skriftligt votum för alliansen, som beslöts med 9 röster mot 8. Innan den riksdag hann sammanträda, som skulle bekräfta detta beslut, var Sparre redan död. - G m SOPHIA WREDE.(7)(28)
Barn:
IX.1) AXEL SPARRE, greve, ämbetsman, upptog sin moders namn och kallade sig Wrede-Sparre, f 1/12 1708 i Stockholm, d där 29/1 1772. Han inträdde 1728 som volontär vid Livregementet till häst samt avancerade till överste för Västgöta kavalleri 1749, generalmajor av kavalleriet 1760 och president i Krigskollegium 1768. Han utnämndes 1770 till överståthållare i Stockholm. Med honom utgick grevliga ätten Sparre till Sundby på svärdssidan. - G m CHRISTINA MARGARETA AUGUSTA TÖRNFLYCHT, dtr t Olof Törnflycht och Hedvig Ulrica Posse.(7)(28)
Dotter:
X.a) ULRICA SOPHIA SPARRE, f 1736, d 1765. - G 1762 m CARL ADLERFELT, f 1719, d 1769, son av Per Adlerfelt och Catharina Juliana von Bautzen.(28)
VIII.d) NN SPARRE.(7)
Barn:
IX.1) KLAS SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, sjömilitär, riksråd, (Grevliga ätten Sparre till Söfdeborg), f 6/1 1673, d 25/4 1733, blev schoutbynacht 1700 och deltog s å som chef å linjeskeppet "Wenden" i expeditionen till Öresund samt 1705 i expeditionen till Retusaari. Han blev amiral 1712 och förde befälet 1715 i en skarp träffning med danska flottan utanför Rügen. 1719 utnämndes han till överamiral, riksråd, president i Amiralitetskollegiet och greve. Kort därefter lämnade han rådet för att i Karlskrona övervaka den illa försedda örlogsflottans utrustning. När en del av denna efter otroliga svårigheter äntligen kunde löpa ut, förde Sparre högsta befälet över densamma, förenade sig vid Ölands norra udde med en engelsk linjeskeppsflotta under amiral Norris och seglade upp till Stockholms skärgård. Vid underrättelsen om den förestående föreningen mellan flottorna hade emellertid de härjande ryska galärerna skyndsamt dragit sig tillbaka. Även 1720 och 1721 förde Sparre högsta befälet över svenska örlogsflottan, vilken då, jämväl i förening med en engelsk flotta, skyddade mellersta och södra Sverige för ryssarnas anfall. 1727 upphörde Sparre att vara president i Amiralitetskollegiet för att i Stockholm gå K. M:t till handa vid rådslagen rörande flottan. - G 1699 m SOPHIA LOVISA SOOP, f 1682, d 1745.(7)(27)(29)
Barn:
X.a) ERIK ARVID SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, amiral, president, f 1707, d 1775. - G 1733 m CHARLOTTA ELEONORA SJÖBLAD, d 1787, dtr t friherren och landshövdingen Carl Georg Sjöblad och Beata Elisabeth Stenbock.(2)(7)(27)
Barn:
XI.1) CLAES ERIK SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, överste.(2)
Barn:
XII.a) CLAES GUSTAF SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, major.(2)
Barn:
XIII.1) ERIC THEODOR SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, kammarherre, d 1908. - G m IDA FREDRIKA GADELLI, d 1907.(2)
Barn:
XIV.a) E B B A IDA ERIKA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 25/10 1865. Bosatt i Borås. - G m ryttmästaren NILS JOHAN ERIK STORCKENFELDT, d 1942, son av löjtnanten Carl Johan Storckenfeldt och friherrinnan Erika Lagerfelt.(2)(9)
XIII.2) SIGGE ALEXIS SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, godsägare. - G m grevinnan MARIANNE CHARLOTTA SPARRE AF SÖFDEBORG.(2)
Barn:
XIV.a) CLAES GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, godsägare, d 1921. - G 1905 m ESTER SVENSSON, f 11/9 1879. Änka 1921. Bosatt i Brämhult, Borås.(2)
Barn:
XV.1) SIGGE VICTOR G E O R G SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 14/4 1910, jägmästare i Pärlälvens revir, ryttmästare i kavalleriets reserv. Bosatt i Jokkmokk. - G 23/6 1936 m K A R I N INGEGÄRD OSKARSDOTTER NELSON, f 31/1 1909.(2)
Barn:
XVI.a) EBBA G U N I L L A GEORGSDOTTER SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 24/10 1940.(2)
XVI.b) ULLA M A R I A N N E GEORGSDOTTER SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 28/7 1942.(2)
XVI.c) S I G G E OSKAR GEORGSSON SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 31/7 1945.(2)
XVI.d) NILS L O U I S GEORGSSON SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 15/12 1951.(2)
XV.2) SIGGE C L A E S - E R I C SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, lantbrukare, f 4/4 1913. Äger och bebor Finnekumla, Vegby. - G 5/4 1939 m BIRGIT M A R G O T MORTANA ÖFVERSTRÖM, f 21/4 1911.(2)
Barn:
XVI.a) CLAES SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 18/9 1940.(2)
XVI.b) TURE SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 27/4 1942.(2)
XVI.c) MARGARETA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 4/8 1948.(2)
XIV.b) E B B A MARIANA AUGUSTA CHARLOTTA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 21/6 1856. Bosatt i Skogsnäs, Länghem.(2)
XIV.c) A N N A ELEONORA MATILDA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 11/2 1858. Änka 1930. Bosatt i Stockholm. - G m RUDOLF AUGUST SUNDIN, kanslisekreterare, d 1930.(2)
XIV.d) CARL-GUSTAF SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, kammarherre, d 1929. - G m grevinnan ALEXANDRA ANNA MARIA HAMILTON i hennes 2:a gifte, d 1933.(2)
Barn:
XV.1) E S K I L SIGGE LEON SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 20/7 1893, disponent vid Tyringe kaolinab, OffFrdeMagr. Bosatt i Malmö. - G 1:o 1928 m MARIE GERMAINE CAZEAU från Frankrike. - G 2:o 15/4 1944 m I L S E ROSE MATHILDE SCHOENICKE från Tyskland i hennes 2:a gifte, f 10/11 1898.(2)
Barn i 1:a giftet:
XVI.a) E R I K CARL JOHAN LOUIS SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 14/8 1929, jur stud vid universitetet i Lund. Äger tillsammans med brodern Bondrum, Kronovall och Kvighusa, alla i Skåne. Bosatt i Lund.(2)
XVI.b) A X E L GUSTAF RAOUL ARMAND SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 14/8 1929.(2)
XV.2) BIRGITTA MARIANNE (B R I T A) SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 5/9 1895, PåvlOPEetP, FMpbh. Änka 1940. Äger Frörum, Bärtofta och Bärtofta Nygård, alla i Såne. Bosatt i Åhagen, Hjulsbro. - G 1916 m greven, stallmästaren THURE GABRIEL BIELKE, son av underlöjtnanten, greven Nils Bielke och Edith Maria Clementina Carleson.(2)(10)
XII.b) ERIK SAMUEL SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, landshövding, d 1843.(2)
Barn:
XIII.1) CLAES ROBERT SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, major, d 1862.(2)
Barn:
XIV.a) CLAES ROBERT ERIK NILS SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, d 1884, sekreterare i utrikesdepar-tementet. - G m grevinnan ALEXANDRA ANNA MARIA HAMILTON i hennes 1:a gifte, d 1933.(2)
Barn:
XV.1) E B B A BRITA ALEXANDRA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 17/8 1881. Äger 1/2 Stora Herrestad i Skåne. Bosatt i Stockholm.(2)
XV.2) ADELAIDE MARIA (M A R Y) SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 23/12 1882. Äger S:t Olofs gård i Skåne och Riekenrode i Hannover i Tyskland. Bosatt i Stockholm. Änka 1941. - G m majoren, greven WOLFGANG KARL WILHELM EBERHARD BODO VON SCHLITZ-GÖRTZ-WRISBERG, påvlig kammarherre.(2)
XV.3) ANNA KATARINA (K A R I N) SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 23/12 1882, PåvlOPEetP. Äger 1/2 Stora Herrestad i Skåne. Bosatt i Stockholm.(2)
XII.c) FREDRIK WILHELM SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, major, d 1859.(2)
Barn:
XIII.1) CLAES OTTO SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, löjtnant, d 1861.(2)
Barn:
XIV.a) CARL ERIK CASIMIR SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, stationsinspektor, d 1905. - G m ELIN GERTRUD AMALIA ADELSKÖLD, d 1942.(2)
Barn:
XV.1) K E R S T I N MARIA SOPHIE SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 2/3 1892. - G 8/11 1919 m ERNST ANDERS C A R L - G U S T A F CHÖLER, f 9/12 1888, fil. kand., länsjägmästare och sekreterare hos skogsvårdsstyrelsen i Skaraborgs län, RVO, LandstGM. Bosatt i Mariestad.(2)
XV.2) U L F TURE CASIMIR SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 12/2 1895, överstelöjtnant i Dalregementets reserv, militärassistent vid länsstyrelsen i Hallands län, RSO. Bosatt i Halmstad. - G 7/4 1932 m MÄRTA ULRIKA ALEXANDRA (U L L A) FISCHERSTRÖM, f 21/4 1901.(2)
Barn:
XVI.a) B R I T A EBBA ULRIKA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 2/2 1933. - G 26/9 1953 m B E N G T GUSTAF BERTIL VON SEGEBADEN, f 29/7 1929, inspektor. Bosatt i Fjälldalen, Harplinge.(2)
XVI.b) C L A E S ULF CASIMIR SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 19/5 1936.(2)
XV.3) C L A E S - O T T O ROBERT SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 20/7 1897, major i flygvapnets reserv, anställd vid flygförvaltningen, RSO, RVO, KFinlLO, FFrK3kl. Bosatt i Stocksund. - G 22/8 1928 m U L L A INGEBORG VON HEDENBERG, f 18/10 1907.(2)
Barn:
XVI.a) E V A MARGARETA SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 31/12 1930, socionom. - G 28/11 1953 m H A N S - E R I C VALTER SJÖBERG, f 30/5 1928, med. kand. Bosatt i Stockholm.(2)
XVI.b) KERSTIN SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 19/8 1932.(2)
XVI.c) CLAES R O B E R T SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 21/3 1936.(2)
XII.d) CARL GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, justitieråd, d 1852.(2)
Barn:
XIII.1) CARL GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, häradshövding, d 1903. - G m grevinnan MARGARETHA LOVISA FREDERIKA SPARRE AF SÖFDEBORG, d 1863.(2)
Barn:
XIV.a) CARL GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, godsägare, d 1920. - G 1895 m S I G N E MARIA MAGDALENA THOMAEUS, f 15/4 1871. Bosatt i Åsundsholm, Vegby.(2)
XI.2) ERIK SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, ryttmästare.(2)(7)
Barn:
XII.a) PER GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, militär, romanförfattare, f 4/5 1790 på Lessebo bruk, d 23/7 1871 i Karlskrona. Tidigt faderlös, hindrades han av bristande tillgångar att ägna sig åt den juridiska banan och kunde endast med svårighet få utbilda sig för krigaryrket. Han blev emellertid 1807 fänrik vid Kronobergs regemente och deltog i striderna i Finland 1808, vintertåget till Åland och tåget till Västerbotten samt sårades vid Säfvar 1809. Som löjtnant deltog han i 1813-14 års krig på tysk botten. Efter kriget blev han 1816 kapten vid den nybildade generalstaben och 1820 major där, 1823 överstelöjtnant vid Sjöartillerikåren och var 1832-56 Sjöartilleriregementets(sedan 1845 kallat Marinregementet) förste överste och sekundchef. Som författare debuterade Sparre med ett större gotiskt skaldestycke, "Thora eller Grimsholms saga"(1829), närmast efterbildande Tegnérs stil. Större framgång vann han som prosaberättare närmast efter Ingemanns och Coopers mönster genom "Den siste friseglaren"(1832; 4:e uppl. 1892), vilken tilldrar sig i brytningstiden under Sigismund och hertig Karl; det är en intressant historisk roman med åtskilligt av "sjöromanens" karaktär; den mystiske "okände", som spelar en roll i romanen, är direkt efterbildad efter likartade figurer hos Cooper("The red rover" och "The water witch"). I "Adolf Findling eller tre år under drottning Kristinas regering" (1835; 3:e uppl. 1892) skildrar han drottningen som sammansatt av två olika naturer, en manhaftig, nyckfull kvinna, med överlägsna själsgåvor; det mystiska och gåtfulla i hennes karaktär har han dock icke lyckats pejla. Efter ett årtiondes tystnad framträdde Sparre med "Standaret"(1847; 3:e uppl. 1892), som upptar ett ämne från Karl XI:s tid, samt med "Sjökadetten i Gustaf III:s tid"(1850; 4:e uppl. 1893), där särskilt skildringen av sjölivet och av bataljerna vid Hogland och Svensksund lyckats särdeles väl. Som historisk romanförfattare var Sparre en av de tidigaste hos oss och en av dem, som rönte största erkännandet, liksom hans arbeten länge lyckats bevara popularitet, i synnerhet hos ungdomliga läsare. Sparre försökte sig även, ehuru med mindre framgång, som dramatisk författare med det historiska sorgespelet "Kungslenafärden"(1847) och samtidsskådespelet "Vid ett bad"(1847). Han erhöll 1870 av Svenska Akademien Karl Johans pris för litterära förtjänster och var hedersledamot av Örlogsmannasällskapet(1858).(7)
Barn:
XIII.1) LARS ERIK GEORG SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, underlöjtnant, d 1891. - G m HANNA JAKOBINA SCHUBERT, d 1902.(2)
Barn:
XIV.a) EMILIA AUGUSTA T E R E S I T A SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 28/1 1863. - G 1882 m underlöjtnanten CONRAD FERDINAND EDVARD REVENTLOW, d 1905.(2)(11)
XIII.2) PER AMBJÖRN SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, mekaniker, civilingenjör, f 10/6 1828 i Karlskrona, d 1921, inträdde efter avlagd studentexamen vid Motala mekaniska verkstad och har gjort flera sinnrika uppfinningar, såsom ett nytt slags sedeltryck, en maskin för tryckning av brevfrimärken, pneumatiska apparater m m. Sparre är sedan 1861 bosatt i Paris. - G m TERESITA ADÈLE JOSEPHA GAËTANA BARBAVARA, d 1867.(2)(7)
Barn:
XIV.a) L O U I S PER SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, artist(målare), f 3/8 1863 i Gravellona i Italien, studerade i Paris, begav sig 1890 till Finland, grundlade 1897 i Borgå AB Iris för konstindustriell verksamhet - huvudsakligen möbler och kruk-makeri - och var dess verkställande direktör intill 1901, hade sedan egen konstindustriell fabrik och flyttade 1905 till Helsingfors, där han upprättade en ritbyrå, varifrån utgick en mängd textila mönster, bl a för finska Handarbetets vänner. Sparres verksamhet på dessa områden blev av betydelse för utvecklingen av finsk konstflit. Själv gjorde han ritningar till möbler, bokomslag och bokband m m, illustrerade Runebergs "Elg-skyttarne" 1892 och var flitigt verksam som målare. Oberäknat en altartavla, "Herdarnas tillbedjan"(i Vasa kyrka), var hans område dels porträtt("Henri Marteau", greve, "K. M. Creutz", ärkebiskop, "Renvall" m fl.), dels motiv ur allmogelivet "Finsk bondflicka"(Göteborgs museum), "Skidlöpare", "Kyrkfolk", "Middagsmål"(Hel-singfors galleri), dels landskapsstämningar från olika delar av Finland och även från Italien, Spanien och England, dels stadsbilder från Borgå och Helsingfors. 1909 överflyttade Sparre till Stockholm. Bland de många porträtt han där ytfört är statsminister "Kr. Lundeberg", greve "Eugen von Rosen", fru "M. Key" och andra dambilder samt även barnporträtt. Till denna tid hör många bilder från Visby och från Stockholm - "Stadsgården", "Kornhamnstorg", "Strömmen", olika motiv från "gamla staden", Slusspartiet och Södermalm i olika årstid och växlande stämning. I teckning, etsning, pastell, litografi har Sparre behandlat ämnen av samma art, som han målat. I uppsatser(i "Ord och bild") har han behandlat gamla Stockholm och Visby. Fem stora litografier med motiv från "Visby ringmur" utkom 1911. 1898 hade han utgett "Det gamla Borgå"(text och teckningar), som bidrog till den gamla stadens räddning från hotande banalisering. KVO, RNO, KFinlVRO, FFrK4klmrk, RfrHL. Bosatt i Stockholm. - G 19/7 1893 m friherrinnan E V A HEDVIG WILHELMINA JOHANNA MANNERHEIM, f 30/6 1870, har utfört bokband och pärmar till adresser av utsökt smak och stilsinne. FFrK3o4klmrk.(2)(7)
Barn:
XV.1) P E H R GUSTAF AMBJÖRN SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 30/1 1895, NyaSvM. Bosatt i Essex, Connecticut, USA. - G 1:o 1920 m JULIE SUSANNE GARBEN BARTH från Norge. - G 2:o 4/10 1941 m E L I Z A - B E T H BALDWIN WHITNEY från Nordamerika, f 5/3 1911.(2)
Barn i 1:a giftet:
XVI.a) SUSIE CARLA T E R E S I T A SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 18/1 1922. - G 18/1 1944 m FRANCIS CURRIE, commander i Förenta staternas flottas reserv. Bosatt i New York City, New York, USA.(2)
Barn i 2:a giftet:
XVI.b) PEHR (P E D E R) LOUIS EDWARD WHITNEY SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 25/7 1942.(2)
XVI.c) E R I C GUSTAF JOHAN WHITNEY SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, f 23/8 1944.(2)
XV.2) CLAS ERIC SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, flygöverdirektör, d 1948. - G 1:o m friherrinnan ANNA EVA ELISABETH ADELSWÄRD i hennes 1:a gifte. - G 2:o 1948 m EVA RYTHÉN i hennes 2:a gifte, f 22/5 1911. Bosatta i Göteborg.(2)
Barn i 1:a giftet:
XVI.a) C H R I S T I N A LOUISE ASTRID EMMA SOPHIE SPARRE AF SÖFDEBORG, grevinna, f 20/10 1927. - G 11/6 1949 m friherren S T I G OVE WILHELM KLINGSPOR, f 29/5 1922, son av förste hovjägmästaren, friherren Carl Wilhelm Orozco Klingspor och friherrinnan B r i t a Ebba Sophia Elisabeth Ramel, fil. stud. vid universitetet i Uppsala. Bosatta i Uppsala.(2)(12)
XI.3) CHARLOTTA REGINA SPARRE, f 1737, d 1805. - G 1759 m ANTON JOHAN WRANGEL, f 1724, d 1799, son av greven, riksrådet Anton Johan Wrangel och Catharina Sophia Kruse, greve, amiral, Serafimerriddare.(27)
X.b) EVA CHARLOTTA SPARRE, f 1711, d 1799. - G 1725 m HANS GEORG MÖRNER, f 1686, d 1738, greve, överste.(27)
X.c) JOHAN SPARRE AF SÖFDEBORG, greve, krigare, f 1715, d 31/3 1791, tjänstgjorde i österrikiska och franska arméerna samt utnämndes 1759 till överste för ett svenskt regemente, 1772 till generalmajor och kommendant på Sveaborg och 1778 till generallöjtnant. Sparre ansågs som en av Sveriges bästa militärer på sin tid. I Pommerska kriget(1757-62) utmärkte han sig vid försvaret av Anklam samt i affärerna vid Friedland och Taschenberg. Vid statsvälvningen 1772 gick Sparre konungen till handa som generaladjutant. Ännu så sent som vid danskarnas infall i Bohuslän 1788 kallades den gamle Sparre från sitt hem i Skåne genom ett bevekande brev från Gustaf III till Göteborg och förordnades till överkommendant i stället för den svage landshövding Du Rietz.(7)
VII.2) ERIK KARLSSON SPARRE, friherre till Kronoberg, f 1628, d 1678, landshövding i Södermanland.(7)
Barn:
VIII.a) KARL VILHELM SPARRE, friherre, militär, f 19/7 1671, d 11/9 1709, överstelöjtnant vid överste Putbus tyska regemente i svensk tjänst 1688, gick sedermera i holländsk tjänst och var en av de bäste befälhavarna på Nederländernas sida i Spanska successionýÿÿÿ‚‘’“”•–— e franska magasinen där. I augusti 1705 kröntes med framgång hans anfall från Stats-Flandern på de franska trupperna. Vid belägringen av Ostende 1706 var Sparre en av de tre generaler, som under Ouwerkerk kommenderade de allierades läger i löpgravarna framför fästningen. I slaget vid Malplaquet 1709, där Sparre förde befäl på yttersta vänstra flygeln, blev han dödligt sårad.(7)
V.3) JOHAN LARSSON SPARRE, f 1551, d 1599, blev liksom denne ett offer för striden mellan Sigismund och hertig Karl. I yngre år hade han på andra sidan Östersjön kämpat under Pontus De la Gardie. 1592 sändes han att i Livland, Estland och Finland upptaga trohetsed åt den nye konungen, varvid han tillika skall ha haft det uppdraget att kräva lydnad för den i Sverige tillförordnade regeringen, endast för så vitt det ansågs hälsosamt och nyttigt - ett förbehåll, som i synnerhet den finske ståthållaren Klas Flemming väl visste att begagna sig av. Då Sigismund 1598 kom till Sverige i spetsen för sin polska här, satte han Johan Sparre till ståthållare på Kalmar slott, den tiden en av landets huvudfästningar och den punkt, varifrån förbindelsen med Polen och Danmark lättast kunde underhållas. På hösten s å, då konungen efter sitt nederlag återvände till Polen, i stället för att efter sitt avtal med hertig Karl bege sig till Stockholm, ålade han Sparre att manligen försvara staden och slottet till hans återkomst, då han året därpå ämnade sig tillbaka med en ny härsmakt. Men på våren 1599 började hertig Karl belägra staden, som togs med storm 2/3. Slottet höll sig däremot ända till 12/5, då dess tappre försvarare till följd av hungersnöd måste ge sig på nåd och onåd. Karl betraktade de fångne som förrädare, gripna med vapen i hand, och efter ett strängt tal av hertigen blev Sparre och två av hans underbefäl, utan dom och rannsakning, halshuggna(16/5 1599) och deras huvud uppsatta på Kalmar stadsport. Detta var den första av de blodsdomar, med vilka Karl betecknade sin väg till makten. - G m MARGARETA BRAHE, f 1559, d 1638.(7)(18)
Tillhör släkten:
KNUT JOHAN ULFSSON SPARRE, friherre, ämbetsman, f 7/4 1835 på Grimsberg i Solberga sn, Jönköpings län, var 1856-63 underlöjtnant vid Älvsborgs regemente, började redan därunder tjänstgöra vid statens järnvägsbyggnader och järnvägstrafik samt avancerade 1887 till överdirektör. 1895-1906 var han landshövding i Jämtlands län och från 1896 ordförande i länets hushållningssällskap. Han har varit ledamot i flera kommittéer, bl a i kommitén angående järnvägspersonalens pensionering(1870), angående militära hälsovården(1884), angående upphandlingar m m för statens räkning(1887) och järnvägskommittén 1893-95 samt deltog i utarbetandet av förslag angående järnvägarnas begagnade till militära ändamål(1878). Sparre är ledamot av Krigsvetenskapliga akademien(1883).(7)
KARL AXEL AMBJÖRN SPARRE, friherre, kapten, målare, f 1839, d 1910, den föregåendes syssling, skild 1891, studerade i Paris, utställde "I ro"(1882), "Trollbruden"(folksägen från Dalarna, 1887), "Modlös"(1890) samt porträtt, varibland "Konstnärinnans moder"(1885) samt en stor grupp av "familjen Wachtmeister" till Johanneshus(1896). - G 1870 m friherrinnan EMMA JOSEFA MUNKTELL, målarinna, f 29/6 1851 på Grycksbo bruk i Dalarna, d 8/9 1913 i Rättvik, skild 1891.(7)
Dotter:
MÄRTA AUGUSTA KAROLINA EMMA AXELSDOTTER SPARRE, konstnärinna, f 28/2 1871 i Wien. Hon studerade målning i Paris och utställde ett par hundstudier i Stockholm, slog sig sedan på skulptur och har väckt uppmärksamhet genom hästgrupper i litet format, utmärkta för god karakteristik och livlig rörelse. Hon har utställt sådana grupper i Stockholm och Paris sedan 1899. - G 1893 m löjtnant J. G. G. AMÈEN.(7)(8)
Tillhör släkten:
I.1) BENGT ERLAND FRANC-SPARRE, friherre(greve), i sjätte led härstammande från Lars Siggesson d y, ingenjörofficer, f 14/3 1774, d barnlös 20/8 1837 på Vegersberg, blev fänrik vid Södermanlands regemente 1785, konduktör vid Fortifikationen 1793, avancerade vid olika regementen samt blev överstelöjtnant vid Pommerska fortifikationsbrigaden 1806, överste vid Fortifikationen 1807, chef för Ingenjörkåren 1812, generalmajor 1813, friherre 1815, generallöjtnant 1826 och t f president i Krigskollegium 1832. Han upphöjdes i grevligt stånd 1833, men tog ej introduktion. Sparre hade under 1790-talet arbetat på Hangö befästningar och 1806 varit fortifikationsbefälhavare i Stralsund, tills fästningen utrymdes, 1808 deltagit i träffningen vid Lier samt 1813-14 tjänstgjort som ingenjörbefälhavare vid svenska armén i Tyskland och därunder återställt Stralsunds av fransmännen förstörda fästningsverk, befäst ställningen vid Rosslau och slagit broar över Elbe där och vid Boitzenburg. Insiktsfull och energisk, bidrog han under Karl XIV Johans ledning att väsentligen höja det svenska fortifikationsväsendet. 1818 inlämnade han "Anmärkningar över Sveriges närvarande ställning och behof af ett inre försvar", 1819 blev han ledamot av den då tillsatta kommittén "för rikets fasta försvar", men delade ej dennas flertals mening, att depåfästningen "i det inre" även skulle vara lägerfästning. Flertalets mening blev dock den bestämmande, och Sparre föreslog då Vanäs udde som plats för fästningen, till vilken förslag även inlämnades. Detta godkändes, och 1820 påbörjade Sparre anläggandet av Karlsborg. Samtidigt hade han inlämnat förslag till stärkandet av Karlskrona fasta försvar åt sjösidan, och 1822 lät han igångsätta arbetena härmed. I början av 1830-talet försänktes Oxdjupet enligt Sparres plan, och 1831-33 påbörjade han några arbeten i Solnaskogen för Stockholms befästande. Sparre var 1830-35 ordförande i Göta kanalbolag och direktion och den egentlige upphovsmannen till det 1837 stiftade Svenska nykterhetssäll-skapet. - Sedan 1836 var han ledamot av Vetenskaps akademien. Han hade 1814 av sin fasters man, majoren S. Fr. Franc, erhållit Vegersbergs fideikommiss och fick i anledning därav kungligt tillstånd att kalla sig Franc-Sparre.(7)
Tillhör släkten:
Friherrliga ätten Sparre, N:o 11. Utgrenad ur adliga ätten Sparre af Rossvik. Skotsk baronvärdighet 1583; svensk friherrlig 1647, introducerad 1649. Utgrenad i grevliga ätten Sparre af Söfdeborg. En i fransk grevlig värdighet upphöjd gren lever i Frankrike, en annan gren med badensiskt erkänd grevlig värdighet och namnet von Sparre-Croneberg lever i Tyskland.(2):
I.1) ERIK SPARRE, friherre, major.(2)
Barn:
II.a) CARL GUSTAF SPARRE, friherre, ryttmästare.(2)
Barn:
III.1) ULF CARL SPARRE, friherre, överstelöjtnant.(2)
Barn:
IV.a) C A R L HENRIK ULFSSON SPARRE, friherre, överdirektör. - G m friherrinnan EMELIE HENRIETTA ANTOINETTA CEDERSTRÖM.(2)
Barn:
V.1) PER SIXTEN CARLSON SPARRE, friherre, marindirektör. - G 2:o m fru EVA BEATA ÖDMANSSON.(2)
Barn i 2: a giftet:
VI.a) ULF E R I C SIXTENSSON SPARRE, friherre, f 1/8 1908, kommendörkapten av 2:a graden vid flottan, adjutant hos H M Konungen, RSO, RNS:tOO. Bosatt i Djursholm. - G 18/10 1933 m S I G N E MARIA LOVÉN, f 29/12 1910.(2)
Barn:
VII.1) EVA MÄRTHA C H R I S T I N A ERICSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 8/10 1934, stiftsjungfru.(2)
VII.2) P E R SIXTEN ERICSSON SPARRE, friherre, f 26/7 1936.(2)
VII.3) SIGNE EBBA M A R G A R E T H A ERICSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 30/12 1939, stiftsjungfru.(2)
VII.4) B E N G T ERIC ERICSSON SPARRE, friherre, f 29/4 1942.(2)
VII.5) ANNA BRITA U L R I C A ERICSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 7/2 1946, stiftsjungfru.(2)
VI.b) ANNA MÄRTHA M A R G A R E T H A SIXTENSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 7/11 1909. Bosatt i Stockholm. - G m NN LAURIN.(2)
VI.c) L A R S AMBJÖRN SIXTENSSON SPARRE, friherre, f 13/1 1912, jur. kand., förste byråsekreterare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Bosatt i Stockholm. - G 27/5 1939 m G U D R U N MÄRTA ELISABETH NORDÉN, f 22/2 1915.(2)
Barn:
VIII.1) N I L S LARS LARSSON SPARRE, friherre, f 2/6 1942.(2)
VIII.2) EVA MÄRTA G U N I L L A LARSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 9/1 1944.(2)
VIII.3) ULF E R I K SIXTEN LARSSON SPARRE, friherre, f 13/5 1945.(2)
VI.d) EVA EBBA ULRIKA SIXTENSDOTTER (U L L A) SPARRE, friherrinna, f 2/1 1914. - G 8/10 1938 m C U R T AUGUST CARL STREHLENERT, f 28/12 1916, chefsarkitekt i HSB:s riksförbund, kapten i ingenjörstruppernas reserv. Bosatt i Stockholm.(2)
VI.e) EVA M Ä R T H A INGEBORG SIXTENSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 24/4 1920. - G 7/9 1940 m S V E N LENNART LINDQUIST, f 4/9 1912, avd.-chef i AB Axel H. Ågren. Bosatt i Lidingö.(2)
V.2) S I G N E INGEBORG MARIANNE SPARRE, friherrinna, f 19/2 1866. Bosatt i Stockholm.(2)
IV.b) KNUT ULFSSON SPARRE, friherre, landshövding, d 1929. - G m JOHANNA JULIA SOFIA VON BAUMGARTEN, d 1912.(2)
Barn:
V.1) S I G R I D HANNA SPARRE, friherrinna, f 17/8 1862, GMsjv. Änka 1930. - G m SVEN HERMAN LUDVIG RYDIN, generaldirektör, d 1930. Bosatta i Djursholm.(2)
V.2) ULF CARL KNUTSSON SPARRE, friherre, konteramiral, d 1928. - G 1:o m MARIE LOUISE SJÖCRONA, d 1931. - G 2:o 1913 m M Ä R T A WILHELMINA ALMSTRÖM, f 17/2 1891. Bosatta i Stockholm.(2)
Barn i 1:a giftet:
VI.a) KERSTIN CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 10/6 1892. - G 17/11 1911 m greven HENNING A D O L F HAMILTON, f 19/9 1873, son av kammarherre Gustaf Axel Hamilton och grevinnan Marianne Wilhelmina Ulrika Charlotta Lewenhaupt, jur. kand., f d generaldirektör och chef för telegrafstyrelsen, ordförande i styrelsen för AB Standard radiofabrik, GV:sJmt, KmstkNO, KVO, GV:sPostJubM, StkDDO, StkIFO, KFinlVRO1kl, KNS:tOOmstj, RPKO. Bosatt i Stockholm.(2)(13)
VI.b) ULF CARLSSON SPARRE, friherre, f 11/10 1895, kamrer hos AB Elanco. Bosatt i Örebro. - G 3:o 21/10 1940 m K A R I N INGEGERD WIJK, f 15/3 1911.(2)
VI.c) EVA CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 11/10 1895, änka 1941. Bosatt i Balsberga, Mölnbo. - G m författaren CARL GUSTAF GRIMBERG, d 1941.(2)
Barn i 2:a giftet:
VI.d) MARGARETA CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 18/3 1914. - G 4/6 1938 m ERNST VON BORRIES, f 12/9 1905, vice verkställande direktör i AB Meropa. Bosatt i Mörby, Stocksund.(2)
VI.e) ULFHILD CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 12/9 1915. - G 4/11 1939 m U L F CARL JAKOB GLIMSTEDT, f 5/4 1915, civilingenjör, verkställande direktör i AB Skandinaviska elekricitetsverk. Bosatt i Stockholm.(2)
VI.f) KNUT CARLSSON SPARRE, friherre, f 16/1 1917, haveriinspektör i försäkringsbolaget Trafik. Bosatt i Lidingö. - G 19/1 1946 m U L L A MARIE-LOUISE WIKLUND, f 10/1 1921.(2)
Barn:
VII.1) MARGARETA KNUTSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 15/10 1946.(2)
VII.2) GUNILLA KNUTSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 4/5 1950.(2)
VI.g) CARL CARLSSON SPARRE, friherre, f 21/12 1918, kapten vid flottan. Bosatt i Stockholm. - G 15/5 1948 m ANNE M O N I C A MARIE HJORT, f 10/3 1927.(2)
Barn:
VIII.a) PEDER CARLSSON SPARRE, friherre, f 26/3 1949.(2)
VIII.b) CARL CARLSSON SPARRE, friherre, f 27/2 1952.(2)
II.b) HENRIK GEORG SPARRE, friherre, kapten.(2)
Barn:
III.1) DAVID BLECKERT CASIMIR SPARRE, friherre, kammarherre.(2)
Barn:
IV.a) ULF CLAES WILHELM SPARRE, friherre, överintendent, d 1922. - G m grevinnan MARIANNE DE LA GARDIE., d 1909.(2)
Barn:
V.1) CARIN ULFSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 10/8 1888. - G 23/10 1915 m friherre G Ö S T A MELCHER REINHOLD LAGERFELT, f 4/10 1884, son av friherre, löjtnant Adolf Israel Gustaf Lagerfelt och Ebba Fredrika Regina Grill, f d kapten vid livgrenadjärerna, RSO. Bosatt i Linköping.(2)(14)
V.2) ROBERT ULFSSON SPARRE, friherre, f 13/9 1895, ryttmästare i kavalleriets reserv. Bosatt i Saltsjö-Bo. - G 30/5 1926 m OLIVIA CONCORDIA (V I V I) NYSTRÖM i hennes 2:a gifte, f 4/11 1888.(2)
II.c) KNUT GUSTAF SPARRE, friherre, kapten, d 1837.(2)
Barn:
III.1) CARL JOHAN SPARRE, friherre, kapten, d 1841.(2)
Barn:
IV.a) KNUT ERIK SIXTEN SPARRE, friherre, d 1884.(2)
Barn:
V.1) CARL HENRIK SIXTEN SIXTENSSON SPARRE, friherre, godsägare, d 1923. - G m MÄRTHA FLOHR, d 1933(2)
Barn:
VI.a) INGRID SIXTENSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 27/5 1887, SMsjv, FMM, änka 1943. Bosatt på Smedsta gård, Röl-Smedsta. - G 1915 m översten CARL AXEL GEORG BRAUNERHIELM, son av överstelöjtnant Carl Gustaf Georg Braunerhielm och grevinnan Adelaide Emilia Ebba Ulrika Sparre af Söfdeborg.(2)(15)
VI.b) NILS SIXTENSSON SPARRE, friherre, major, d 1950. - G 1:o m LILIAN MARGARETA ENELL. - G 2:o 1928 m E V A MARIA BENNICH, f 29/3 1902. Äger och bebor Lindåsen, Högerud.(2)
Barn i 1:a giftet:
VII.1) EBBA M A R G A R E T A NILSDOTTER SPARRE, friherrinnna, f 14/1 1920. - G 12/7 1943 m GRIGORE GHIATZA, affärsman. Bosatta i Rio de Janeiro, Brasilien.(2)
VI.c) ERIC SIXTENSSON SPARRE, friherre, f 2/1 1895. Äger och bebor Trugudden, Ingels. - G 30/8 1924 m L I L I A N VICTORIA HELEN HAMILTON HARDING, f 12/5 1897.(2)
Barn:
VII.1) C A R L ERIC JOHAN SIXTEN ERICSSON SPARRE, friherre, f 12/8 1927.(2)
VI.d) MÄRTHA SIXTENSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 15/11 1908. Änka 1947. Bosatt i Stockholm. - G m CARL-GUSTAF EDVARD UDDENBERG, kapten.(2)
V.2) CARL AMBJÖRN GUSTAF SIXTENSSON SPARRE, friherre, godsdisponent, d 1917. - G m HILDA RACHEL MARIA DENNINGHOFF, d 1948.(2)
Barn:
VI.a) BRITTA CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 3/2 1890. - G 21/6 1911 m greve W E R N E R LUDVIG HANS ALEXANDER VITZTHUM VON ECKSTÄDT, f 25/7 1886, f d ryttmästare i kyrassiärregementet von Seijdlitz(Magd n:o 7), RPrJohO, PrJrk1o2kl. Äger och bebor Bodanäs, Nässjö.(2)
VI.b) MARGARETA CARLSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 26/6 1900. - G 4:o 18/12 1947 m S T E N RAGNAR LINDGRÉN, f 14/5 1903. Äger och bebor Björntorp, Rimbo.(2)
IV.b) CARL AXEL FREDRIK CARLSSON SPARRE, friherre, brukspatron, d 1900. - G m NANNY ELISABETH FREDERIKA ULFSPARRE AF BROXVIK, d 1923.(2)
Barn:
V.1) INGEBORG MARIA S O F I A AXELSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 31/1 1869. Bosatt i Stockholm.(2)
V.2) ULF CARL SIGGE AXELSSON SPARRE, friherre, ingenjör, d 1940. - G 1904 m N A T A L I A HEDVIG EMELIE RYMAN, f 26/4 1880. Bosatt i Lidingö.(2)
Barn:
VI.a) G Ö R V E L EBBA CECILIA ULFSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 27/3 1905. Bosatt i Stockholm. - G 1937 m hovjägmästare, greve STEN BIELKE i hans 3:e gifte, son av ryttmästaren greve Thure Bielke och Pauline Ernestine Fouché d´Otrante, d 1945.(2)(16)
VI.b) ULF AXEL S I X T E N ULFSSON SPARRE, friherre, f 17/11 1906, kontorschef hos firma Reklamadresser. Bosatt i Stockholm. - G 2:o 1942-48 m HARRIET VILHELMINA CHRISTINA JÄDERHOLM. - G 3:o m M A U D INGEBORG MÖLLERGREN, f 24/8 1927.(2)
Barn i 2:a giftet:
VII.1) GÖRVEL G U N I L L A CHRISTINA SIXTENSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 28/12 1943, stiftsjungfru.(2)
VII.2) U L F JOHAN SIXTEN SIXTENSSON SPARRE, friherre, f 5/1 1945.(2)
Barn i 3:e giftet:
VII.3) L A R S ERIC SIXTEN SIXTENSSON SPARRE, friherre, f 20/11 1948.(2)
VII.4) M A R G A R E T H A GÖRVEL NATALIA SPARRE, friherrinna, f 2/11 1949.(2)
VI.c) ULF VICTOR C A S I M I R ULFSSON SPARRE, friherre, f 27/4 1911. Bosatt i Stockholm.(2)
VI.d) CARL SIGGE B E N K T ULFSSON SPARRE, friherre, f 2/6 1918, professor vid Instituto de Botanica, Universidad de Concepción, FFrM2kl, FMMmsvosp. Bosatt i Concepción, Chile. - G 11/6 1952 m MARIA A D R I A N A LUXARDO från Chile, f 24/6 1919.(2)
V.3) SIXTEN KNUT BENJAMIN AXELSSON SPARRE, friherre, major, d 1931. - G 1916 m KARIN H E L G A AUGUSTA NILSON, f 3/4 1889. Bosatta i Stockholm.(2)
V.4) ANNA E B B A MARIA AXELSDOTTER SPARRE, friherrinna, f 18/9 1873. Bosatt i Lidingö. - G 1908 m majoren JOHN REINHOLD FREDRIK ULFSPARRE AF BROXVIK, d 1953, son av major John Axel Otto Ulfsparre af Broxvik och Hanna Ulrika Queckfeldt.(2)(17)
III.2) ERIK KNUTSSON SPARRE, friherre, överstekammarjunkare, d 1876.(2)
Barn:
IV.a) CARL GUSTAF KNUT ERIKSON SPARRE, friherre, ryttmästare, d 1913. - G m friherrinnan MARIANNE CAROLINA AURORA SPARRE, d 1920.(2)
Barn:
V.1) KNUT GUSTAF SIXTEN SPARRE, friherre, sjukgymnast, d 1913. - G 1905 m CHRISTINA MATILDA (I N A) MANNERSTRÅLE, f 8/8 1869. Bosatt i Göteborg.(2)
Tillhör släkten:
Adliga ätten Sparre af Rossvik, nr 7. Frälsesläkt från Västergötland, känd sedan 1396. Introducerad 1625. Utgrenad i friherrliga ätten Sparre.(2):
I.1) BENGT SPARRE AF ROSSVIK, assessor. - G m BEATA RIBBING.(2)(22)
Barn:
II.a) PER SPARRE AF ROSSVIK, generaladjutant, f 1685, d 1725. - G 1717 m SIGRID EBBA FLEMING, f 168?, d 1725, dtr t Jacob Fleming och Sopgia Bonde.(2)(22)
Barn:
III.1) F R E D R I K ULRIK SPARRE AF ROSSVIK, riksråd, f 1719, d 1777. - G 1742 m JULIANA BRITA SJÖBLAD, f 1728, d 1775, dtr t Carl Sjöblad och Ulrica Juliana von Berchner.(2)(22)
Barn:
IV.a) FREDRIK ADOLF ULRIK SPARRE AF ROSSVIK, ryttmästare, f 1746, d 1812. - G 1778 m EBBA MARGARETA DE GEER, f 1756, d 1814, dtr t Carl De Geer och Catharina Charlotta Ribbing.(2)(22)
Barn:
V.1) BENGT ERIK LUDVIG SPARRE AF ROSSVIK, löjtnant.(2)
Barn:
VI.a) VIKTOR LUDVIG EMANUEL SPARRE AF ROSSVIK, major, d 1895. - G m GERDA SKÖLDBERG, d 1871.(2)
Barn:
VII.1) ERIK SIXTEN VIKTOR SPARRE AF ROSSVIK, sjökapten, d 1950. - G 1899 m ANTIGONIA MARIA HILDEGARD (A N N A) ENGSTRÖM, f 20/12 1873. Bosatt i Stockholm.(2)
Barn:
VIII.a) ANNA GERDA M A R G A R E T A ERIKSDOTTER SPARRE AF ROSSVIK, f 6/12 1904. Innehar Arnö fideikommiss i Södermanland. Bosatt i Stockholm.(2)
VIII.b) GONNY GERDA M A R I A N N E ERIKSDOTTER SPARRE AF ROSSVIK, f 4/3 1913. Bosatt i Stockholm.(2)
VIII.c) U L L A GERDA MARIA ERIKSDOTTER SPARRE AF ROSSVIK, f 15/11 1914. - G 26/12 1939 m C A R L - Å K E ERNST EVANS, f 5/5 1911, vice verkställande direktör i Günther & Bäck annonsbyrå AB, kapten i intendenturkårens reserv. Bosatt i Stockholm.(2)
V.2) ULRICA CHARLOTTA J A C Q U E T T E SPARRE, f 1784, d 1858. - G 1808 m SEVED RIBBING, f 1766, d 1840, son av Lennart Ribbing och Ebba Margareta Ribbing.(22)
II.b) BENGT SPARRE AF ROSSVIK, major.(2)
Barn:
III.1) GABRIEL SPARRE AF ROSSVIK, kapten.(2)
Barn:
IV.a) FREDRIK SIGGE SPARRE AF ROSSVIK, krigsråd.(2)
Barn:
V.1) GABRIEL GERHARD SIGGE SPARRE AF ROSSVIK, kammarherre.(2)
Barn:
VI.a) BENGT EDVARD SIXTEN SPARRE AF ROSSVIK, löjtnant. - G m LUITGARD ENGEL AGDA DOROTEA ADLERCREUTZ.(2)
Barn:
VII.1) CARL E R I C AMBJÖRN SIXTENSSON SPARRE AF ROSSVIK, f 16/7 1881, f d kapten vid Norrlands artilleriregemente, RSO. Bosatt i Ramsgate, England. - G 1:o 1909-27 m SIGNE ALIDA SUNDBERG. - G 3:o 6/10 1948 m DORIS M A R J O R I E PARISH från England, f 10/7 1907.(2)
Barn:
VIII.a) ULF ERICSSON SPARRE AF ROSSVIK, f 17/1 1921, ingenjör. Bosatt i Lidingö. - G 3/4 1948 m K E R S T I N BIRGIT LARSEN, f 6/4 1925.(2)
Barn:
IX.1) TORSTEN ULFSSON SPARRE AF ROSSVIK, f 2/11 1949.(2)
IX.2) BIRGITTA ULFSDOTTER SPARRE AF ROSSVIK, f 7/9 1952.(2)
Tillhör släkten:
I.1) KNUT BENGTSSON(SPARRE), till Ängsö, d 1522. - G m CHRISTINA ERICSDOTTER(GYLLENSTIERNA) i hennes 1:a gifte(gift 2:o 1528 m Lars Thuresson(Tre Rosor) till Penningby, d 1560), d 1561, dtr t Eric Ericsson (Gyllenstierna) till Fogelvik och Anna Karlsdotter(Vinstorpa-ätten).(18)
Dotter:
II.a) HILLEVI KNUTSDOTTER(SPARRE), d 1547. - G 1538 m ARVID JOACHIMSSON TROLLE, till Ängsö, f 1503, d 1549.(18)
Tillhör släkten:
I.1) FADER NILSSON(SPARRE), till Hjulstad. - G 151(5) m BOTHILD KNUTSDOTTER(TRE ROSOR), dtr t Knut Alfsson(Tre Rosor) till Giske och Görvel Ericsdotter(Gyllenstierna).(18)
Dotter:
II.a) GÖRVEL FADERSDOTTER(SPARRE), till Hjulstad och Giske m m, f 1517, d barnlös 1605(ärvdes av sina 3-männingar Anna och Christina Trolle). - G 1:o 1532 m PEDER NILSSON GRIP till Follnäs, f 1507, d 1533. - G 2:o 1534 m TRUED GREGERSSON ULFSTAND, till Torup, f 1467, d 1545. - G 3:o 1546 m LAVE AXELSSON BRAHE, till Kragholm, d 1567.(18)
Tillhör släkten:
I.1) BRITA SPARRE. - G m BENGT SOOP.(19)
Tillhör släkten:
I.1) BENGT SPARRE. - G m CHRISTINA BÅÅT.(19)
Dotter:
II.a) BEATA SPARRE, f 1618, d 1664. - G 1636 m SCHERING ROSENHANE, f 1609, d 1663, son av Johan Rosenhane och Catharina Arp.(19)
Tillhör släkten:
I.1) CATHARINA SPARRE. - G m GUSTAF LEIJONHUFVUD.(19)
Tillhör släkten:
I.1) PER SPARRE. - G m ELSA POSSE.(19)
Dotter:
II.a) MARGARETA SPARRE, f 162(9), d 1686. - G 1649 m SVANTE BANÉR, f 1624, d 1674, son av Svante Banér och Ebba Grip.(19)
Tillhör släkten:
I.1) LARS SPARRE. - G m CHARLOTTA SOOP.(20)
Dotter:
II.a) BEATA MÄRTA SPARRE, f 1677, d 1742. - G 1697 m CLAES BONDE, f 1664, d 1726, son av Ulf Bonde och Christina Bielkenstierna.(20)
Tillhör släkten:
I.1) EBBA SPARRE. - G m CLAES BANÉR.(20)
Tillhör släkten:
I.1) CHARLOTTA SPARRE. - G m SALOMON CRONHJELM.(20)
Tillhör släkten:
I.1) CATHARINA NILSDOTTER(SPARRE). - G m PER THURESSON(BIELKE).(21)
Tillhör släkten:
I.1) CHRISTINA MARIA SPARRE. - G m CARL GUSTAF ROOS.(23)
Tillhör släkten:
I.1) ANNA MAGDALENA SPARRE. - G m CARL RUUTH.(23)
Tillhör släkten:
I.1) EMERENTIA SPARRE. - G m LARS HIERTA, f 1688, d 1732, son av generalmajor Lars Hierta och Magdalena Uggla, överste och kabinetskammarherre.(24)
Tillhör släkten:
I.1) MÄRETA GISLESDOTTER(SPARRE). - G m RÖRIK BONDE, 1340-64, riddare, son av riksrådet Tord Bonde och Margareta Röriksdotter(snedbielke).(25)
Tillhör släkten:
I.) JACOB CASIMIR SPARRE, f 1660, d 1701. - G 168(3) m BRITA LEIJONHUFVUD, f 1666, d 1702.(26)
Dotter:
II.a) CATHARINA CHARLOTTA SPARRE, f 1684, d 1759. - G 1715 m FABIAN WREDE, f 1694, d 1768, son av Fabian Wrede och Helena Gustaviana Duwall.(26)
Tillhör släkten:
I.1) CARL SPARRE. - G m ANNA EBBA HORN.(27)
Son:
II.a) F R E D R I C HENRIC SPARRE. - G m VIRGINIA CHRISTINA LILLIEHÖÖK, dtr t Gabriel Lilliehöök och Brita Christina Bonde.(27)
Son:
III.1) GABRIEL SPARRE, f 1726, d 1804. - G 1757 m HELENA JULIANA COYET, f 1724, d 1769, dtr t Sten Coyet och Magdalena Sophia Horn.(27)
Dotter:
IV.a) U L R I C A LOVISA MARIA SPARRE, f 1762, d 1848. - G 1780 m CARL AXEL TROLLE-WACHTMEISTER, f 1754, d 1810, son av F r e d r i c Georg Hans Carl Wachtmeister och Hilla Brita Trolle.(27)
Tillhör släkten:
I.1) GUSTAF SPARRE. - G m BEATA ÅKESDOTTER(NATT OCH DAG).(27)
Dotter:
II.a) ELSA BARBRO SPARRE. - G m GABRIEL OXENSTIERNA, son av Gabriel Oxenstierna och Brita Kurck.(27)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Lars Siggesson, häradshövding, riksråd ( ? -1473)
|
Sigge Larsson d y, riddare, riksråd ( ? -1509)
|
Ingeborg Siggesdotter(Sparre Af Rossvik) ( ? -1544)
|
Claes Göransson, ståthållare ( ? -1583)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 949-956.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmor.
(7) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 569-590.
(8) = Nordisk Familjebok, bd I, sp 776-777.
(9) = Sveriges Adelskalender 1955, s 990.
(10) = Sveriges Adelskalender 1955, s 77.
(11) = Sveriges Adelskalender 1955, s 810.
(12) = Sveriges Adelskalender 1955, s 496.
(13) = Sveriges Adelskalender 1955, s 390-391.
(14) = Sveriges Adelskalender 1955, s 551-552.
(15) = Sveriges Adelskalender 1955, s 114.
(16) = Sveriges Adelskalender 1955, s 77-78.
(17) = Sveriges Adelskalender 1955, s 1100.
(18) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(19) = Svenska Ättartal 1889, s 70-71.
(20) = Svenska Ättartal 1889, s 72-73.
(21) = Svenska Ättartal 1889, s 88-89.
(22) = Svenska Ättartal 1889, s 90-91.
(23) = Svenska Ättartal 1889, s 94-95.
(24) = Svenska Ättartal 1889, s 287.
(25) = Svenska Ättartal 1890, s 87.
(26) = Svenska Ättartal 1892, s 36-37.
(27) = Svenska Ättartal 1892, s 52-53.
(28) = Svenska Ättartal 1893, s 28-29.
(29) = Grevliga ätten Sparre af Söfdeborg, N:o 66. Utgrenad ur friherrliga ätten Sparre. Grevlig 1719, introducerad 1720. Genom adoption finnes även icke adlig person med namnet Sparre.(2)
SPARRE AF ASPNÄS. Tillbaka till toppen »
I.1) GISLE ELINESSON(SPARRE AV ASPNÄS), riddare, riksråd i Aspnäs, Östervåla sn, nämnd 1310-1350. – G m MARGARETA BENGTSDOTTER, d före 1335.(1)
Son:
II.a) MAGNUS GISLESSON(SPARRE AV ASPNÄS), d 1372/1373. Riddare, riksråd i Örby, Vendel sn, nämnd 1335-1372. - G 1335/1346 m BIRGITTA KNUTSDOTTER(GRIP), d 1373/1381.(1)
Dotter:
III.1) HELENA MAGNUSDOTTER(SPARRE AV ASPNÄS), d 1373/1380. - G före 1369 m ARVID GUSTAVSSON(SPARRE AV VIK), d 1379/1380. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1356-1379.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SPARRE AF VIK. Tillbaka till toppen »
I.1) ARVID GUSTAVSSON(SPARRE AV VIK), d 11/12 1317, dödad vid Nyköpings gästabud. Riddare, hertligt råd i Ekholmen, Veckholm sn, nämnd 1301-1317. - G 1301/1303 m RAMBORG ISRAELSDOTTER(AND), bosatt i Vik, Balingsta sn, levde 1331. Gravmonument i Västeråkers kyrka.(4)(7)
Son:
II.a) GUSTAV ARVIDSSON(SPARRE AV VIK), d 1366/1367, riddare, riksråd, lagman i Vik, Balingsta sn, nämnd 1334-1366. - G 22/8 1334 m KRISTINA PETERSDOTTER(TRE RUTOR), nämnd 1329-1351.(4)(6)
Son:
III.1) ARVID GUSTAVSSON(SPARRE AV VIK), d 1379/1380. Riddare, riksråd, lagman, nämnd 1356-1379. - G före 1369 m HELENA MAGNUSDOTTER(SPARRE AF ASPENÄS), d 1373/1380.(4)(5)
Dotter:
IV.a) MARGARETA ARVIDSDOTTER(SPARRE AV VIK), d 9/4 1415. - G före 1385 m riddaren, riksrådet, lagmannen i Uppland TURE BENGTSSON(BIELKE), d 20/11 1414(5), nämnd 1378-1414, erhöll genom sitt gifte gården Örby, år 1385, son av riddaren och riksrådet Bengt Turesson och Ingeborg Magnusdotter(lejon).(1)(2)(3)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gustav Arvidsson(Sparre av Vik), riddare, riksråd
|
Arvid Gustavsson(Sparre av Vik), riddare, riksråd (d ca 1380)
|
Margareta Arvidsdotter(sparre) (1300/1400-talet)
|
Sten Thuresson, riksråd, hövitsman ( ? -1431)
|
Birgitta Stensdotter(Bielke) (1400-talet)
|
Birgitta Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustav I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringstjänsteman (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 322.
(2) = Svenska Ättartal 1889, s 149-155.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars mor.
(4) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfars far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors morfars morfars farfar.
SPARRE ÖVER BLAD(ABJÖRN GISESSONS ÄTT). Tillbaka till toppen »
I.1) ANDERS(SPARRE ÖVER BLAD).(1)(2)(5)(6)
Barn:
II.a) GISE ANDERSSON(SPARRE ÖVER BLAD), d efter 1433, till Slätteryd, Södra Unnaryds sn, nämnd 1433.(1)(2)(4)(6)
Barn:
III.1) ABJÖRN GISESSON(SPARRE ÖVER BLAD), d 1465.(1)(2)
III.2) SIGRUN GISESDOTTER(SPARRE öVER BLAD), dtr av frälsemannen Gise Andersson(Sparre Över Blad)(d 1433). - G 26/7 1433 m ATTE TROTTESSON(EKA AF HINSEKIND-ÄTTEN), f 1432. Häradshövding i Ösbo härad.(1)(2)(3)(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gise Andersson(Sparre över blad), frälseman (d 1433)
|
Sigrun Gisesdotter(Sparre över blad)
|
Anders Attesson(Eka Af Hinsekind-Ätten), nämnd 1475
|
Anders Andersson(Eka Af Hinsekind-Ätten), nämnd 1500-1518
|
Anna Andersdotter(Eka Af Hinsekind-Ätten)
|
Estrid Gustafsdotter Stiernbielke (1525-1564)
|
Peder Nilsson(Silfversparre), grevskapsfogde 1598
|
Samuel Petri Drysenius, kontraktsprost (1600-1672)
|
Petrus Drysenius, kontraktsprost (1636-1693)
|
Helena Drysenia(1668-1719)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1826-1908)
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Geni.com. Christer Lyrholm. Svante Martin Julius. Myheritage.com. Rootsweb.ancestry.com.
(2) = Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmors morfars farmor.
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmors morfars farmors far.
(5) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmors morfars farmors farfar.
(6) = Humlenäsboken s.184.
(7) = Humlenäsboken s.182.
SPENGERMAN. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt.(1)
I.1) HEINRICH SPENGERMAN, d 1636.(1)(2)
Dotter:
II.a) MARGARETHA SPENGERMAN, d 1619. - G 1613 m PETER VON BRAUN, d 1657.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Margaretha Spengerman ( -1619)
|
Margareta von Braun (1616-1683)
|
Johan Fredrik von Schwarzer (1643-1716)
|
Margareta Eleonora von Schwarzer ( ? -1720)
|
Eleonora von Platen
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = HTML created by GED2HTML v3.1a-UNREGISTERED (8/20/97) on Tue Mar 10 22:11:55 1998.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormors mormors farmors mor.
AV STADE. Tillbaka till toppen »
I.1) ADELHEID AV STADE, f 1060, d 1110. - G 5/2 1088 m LUDWIG II "DER SPRINGER" AV THÜRINGEN, greve, f 1042, d 1123.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
VON STAFFELD. Tillbaka till toppen »
En gammal Mecklenburgisk adlig ätt. Von Staffeld är en urgammal tysk riddar- och adelssläkt, med sitt utsptung i Altmark vid Osterburg utanför Berlin. De flyttade omkring 1300 till landområdet Stargard i Mecklenburg där släkten är knuten till godsen Gädebehn och Genzkov. Grenar av släkten kom sedan till Vorpommern. Släkten skall enligt traditionen ha adlats 821 då stamfadern räddade Kejsaren från att bli dödad av ett vildsvin. Historiskt skall släkten kunna följas bak till 1208 då den innehade godset Staffelde, Osterburg i Altmark.Senare kom släkten till Mecklenburg där den ägde gods i Stargard. Släktens medlemmar i Danmark är knutna till officersyrket utan att äga några gods i Tyskland. Medlemmarna av släkten i Danmark och Norge införde namnformen Staffeldt.(1)(5)
I.1) ZABEL VON STAFFELDT, f i Gädebehn, Mecklenburg. Nämns som godsherre på Gädebehn vid Crivitz, Mecklenburg. Nämnd i källor 1654-1671.(11)(13)
Son:
II.a) JOACHIM VON STAFFELDT, f 1682. Nämnd i källor 1682-1708.(9)(10)(12)
Son:
III.1) DETLEF BEREND VON STAFFELDT, f 1700 i Zypke, Bart, Kentz, Sv. Pommern, d 1755 i Zopke, Kentz, Pommern, Preussen. Löjtnant. - G 1:o m NN. VON USEDOM. - G 2:o m ELEONORA CATHARINA VON PLATEN, f 1715 i Kenz, Bart, Sv. Pommern, d 1/12 1756, dtr t kaptenen Pribbert Achates von Platen o hans 1:a fru Margareta Eleonora von Schwarzer.(1)(2)(7)(8)(9)
Barn i 1:a giftet:
IV.a) AUGUST LUDWIG VON STAFFELDT, f 1734 i Zypke, Sv. Pommern, d 22/3 1780 i Köpenhamn, Danmark. Dansk officer.(7)
IV.b) FREDRICA VON STAFFELDT.(7)
IV.c) ULRIKA VON STAFFELDT.(7)
IV.d) CATHARINA MARIA VON STAFFELDT.(7)
IV.e) JOAKIM FREDRIK VON STAFFELDT.(7)
IV.f) DORTHES VON STAFFELDT. Död ogift i Svenska Pommern.(7)
Barn i 2:a giftet:
IV.g) BARBARA VON STAFFELDT, f 1737.(7)
IV.h) AUGUSTA ELEONORA VON STAFFELDT, f 1739, d 5/12 1803 i Stockholm.(7)
IV.i) MARIA VON STAFFELDT.(7)
IV.j) HEDWIG CHRISTIANIA AMALIA VON STAFFELDT.(7)
IV.k) MARIA M A R G A R E T A VON STAFFELD, f 22/1 1745(1749?)i Kenz, Pommern, d 31/10 1819 i Tvärredslund, Tvärred. - G 1:o m ERNST LUDVIG JAKOB REINHOLD VON NIEROTH(No 2274 och 372), f 23/10 1743 i Bergklase, d 1/11 1770 i Skebräcka i Kbille sn. - G 2:o 19/6 1781 m löjtnanten GUSTAF STIERNGRANAT, f 1749, d 1793, son t kaptenen Lars Stierngranat o Maria Hurtig eller Sandberg.(1)(3)(5)(6)(7)
IV.l) BERNHARD DITLEV VON STAFFELDT, norsk militär, f 23/10 1753 i Kentz, Bart, Svenska Pommern, d 11/1 1818 vid Larvik, Norge, uppfostrad och naturaliserad i Danmark, officer 1773, kom 1787 till Norge, blev 1788 major vid den nyupprättade norska jägarkåren("Norske jaegerkorps"), som han gjorde till en elittrupp och vars överste och chef han blev 1803. 1807 fick han befälet över den vid Larvik samlade brigaden, och då kriget med Sverige bröt ut våren 1808, anförtroddes honom försvaret av gränspassen mellan Elverum och Kongsvinger, och hans namn förknippas med träffningen vid Trangen 25/4 och angreppet på Jaren 12/5. 1814 blev Staffeld kommenderande general över en brigad på 4.000 man öster om Glommen, där han skulle möta svenskarnas första framstöt. Hans operationer präglades av obeslutsamhet och vankelmod, delvis en följd av Kristian Fredriks militära oduglighet; han blev emellertid syndabock för detta misslyckade fälttåg och anklagad inför en överkrigskommission. Denna frikände honom, men Höjesteret dömde honom, säkerligen av undfallenhet för allmänna opinionen, 1816 till döden. Karl XIII mildrade domen till fästningsarrest "af kunglig nåd", d v s tills vidare, och 1817 försattes Staffeld i frihet.(4)(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Joachim von Staffeld, nämnd 1682-1708
|
Detlef Berend von Staffeld, löjtnant
|
Margareta von Staffeld (1745-1819)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors mormors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors mormor.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 924.
(5) = von Staffeldt, Maria Margareta. Född 1749-01-22 i Kenz, Pommern. Död 1819-10-23 i Tvärredslund, Tvärred (P). Begravd 1819-10-31. Gift 1:o med ryttmästare Ernst Ludwig Jakob Reinhold von Nieroth (No 2274 och 372), f.1743, d.1770. Von Staffeld är en urgammal tysk riddar- och adelssläkt, med sitt utsptung i Altmark vid Osterburg utanför Berlin. De flyttade omkring 1300 till landområdet Stargard i Mecklenburg där släkten är knuten till godsen Gädebehn och Genzkov. Grenar av släkten kom sedan till Vorpommern. Släkten skall enligt traditionen ha adlats 821 då stamfadern räddade Kejsaren från att bli dödad av ett vildsvin. Historiskt skall släkten kunna följas bak till 1208 då den innehade godset Staffelde, Osterburg i Altmark.Senare kom släkten till Mecklenburg där den ägde gods i Stargard. Släktens medlemmar i Danmark är knutna till officersyrket utan att äga några gods i Tyskland. Medlemmarna av släkten i Danmark och Norge införde namnformen Staffeldt (Barn III:8, s , Far V:31, s , Mor V:32, s ) Gift 1:o med von Nieroth, Ernst, Ludwig, . Ryttmästare. Född 1743-10-23 i Berglase. Död 1770-11-01 i Skebräcka i Kville sn.
(6) = Barn:
von Nieroth, Baltzar August Carl. Friherre. Född 1767-12-27 i Utby kaptesnboställe i Hjärtuna sn (Gtbg).. Död 1842-10-14 i Hjällö, Fågelås i Västergötland.
(7) = von Staffeldt, Dethloff Berend, . Löjtnant av tysk adelssläkt i Pommern. Född 1700 i Zypke, Bart, Kenz, Sv.Pommern. Döpt 1752-10-23 i Kentz. Föddes före år 1700 i Zypke, Bart, Kentz, Pommern. Efternamnet var då Staffelde. (Barn IV:16, s , Far VI:61, s , Mor VI:62, s ) Gift 1:o med von Usedom, NN.
Barn:
von Staffeldt, August Ludwig. Dansk officer. Född 1734 i Zypke,Pommern. Död 1780-03-22 i Köpenhamn.
von Staffeldt, Fredrica.
von Staffeldt, Ulrika.
von Staffeldt, Chatarina Maria.
von Staffeldt, Joakim Fredrik.
von Staffeldt, Dorthes. Död ogift i Pommern
Gift 2:o med efterföljande ana.
Barn:
von Staffeldt, Barbara. Född 1737.
von Staffeldt, Augusta Eleonora. Född 1739. Död 1803-12-05 i Stockholm.
von Staffeldt, Maria.
von Staffeldt, Hedvig Christiania Amalia.
von Staffeldt, Maria Margareta. Född 1749-01-22 i Kenz, Pommern. Död 1819-10-23 i Tvärredslund, Tvärred (P). Begravd 1819-10-31. (Se IV:16, s ).
von Staffeldt, Bernhard Ditleff. Generallöjtnant i Danmark-Norge. Född 1752-10-23 i Kentz pastorat, Barth, Sv.Pommern. Död 1818-01-10 i Larvik Norge.
(8) = von Platen, Eleonora Chatarina. Född 1715 i Kenz, Sv.Pommern. Död 1756-12-01. von Platen är en gammal nordtysk adelsätt av vilken medlemmar är kända sedan 1200-talet. En gren erhöll tysk riksgrevlig värdighet 1689 och 1704 rätt att skriva sig till det forna grevskapet Hallermund. (vars mest kände medlem är greven och författaren August Hallermund-Platen). Grenar av ätten har inflyttat till Sverige. Gift med föregående ana.
(9) = von Staffeld, Joachim. Nämnd i källor 1682-1708 (Barn V:31, s , Far VII:121, s , Mor VII:122, s ) Gift med efterföljande ana. VI:62 mm mm fm Okänd,. (Barn V:31, s )
(10) = Alexandras farfars mormors mormors mormors farfar.
(11) = von Staffeld, Zabel. Född i Gädebehn, Mecklenburg. Nämns som godsherre på Gädebehn vid Crivitz, Mecklenburg 1654-1671 (Barn VI:61, s ) Gift med efterföljande ana. VII:122 mm mm ff m Okänd,. (Barn VI:61, s )
(12) = Alexandras farfars mormors mormors mormors farfar.
(13) = Alexandras farfars mormors mormors mormors farfars far.
(14) = Geni.com.
STAGH. Tillbaka till toppen »
Se släkten Stagh i huvudmenyn ovan!
AV STAUFEN. Tillbaka till toppen »
I.1) AGNES AV STAUFEN. - G m RUDOLF II AV HABSBURG, greve.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
STENBOCK. Tillbaka till toppen »
Grevliga ätten Stenbock, No. 12. Svensk adelssläkt. Frälsesläkt från Västergötland (sparre, sedan sparre över stjärna), känd sedan 1338, härstammar på mödernet från äldre stenbocksätten och upptog dess vapen vid slutet av 1400-talet. Friherrlig 1561, introducerad 1625; grevlig 1651, introducerad 1652. En gren intagen på Estlands riddarhus, en annan på Livlands(Stenbock-Fermor), levde 1939 i Finland, Estland, Lettland, Tyskland och Frankrike.(9) Grevliga ätten Stenbock, N:o 12.(9)
Äldre Ätten:
"Riksrådet Arvid Knutsson, var gift med Anna Gustavsdotter, en dotter av den bekante politikern, riks- rådet och riddaren Gustaf Olofsson d.ä. till Tofta(Toftaholm), vars ätt man kallat den äldre Stenbocksätten". "Den äldre Stenbocksättens äldste kände medlem är den ovannämnde Gustaf Olofssons farfar, väpnaren Jöns eller Jusse Skytte i Ekornatorp och Erikstad i Småland. Dennes son, väpnaren, riksrådet och härads-hövdingen i Sunnerbo, Olof Jönsson i Erikstad, hade i sitt första gifte med Estrid Knutsdotter Körning, för-utom ovannämnde Gustaf Olofsson", "Gustaf Olofsson hade i sitt första gifte med Ingrid Bengtsdotter (Vinstorpa-ätten) endast döttrarna Karin, gift med Peder Håkansson, stamfader för adliga ätten Hand, samt Anna, vilken såsom nämnts var gift med riksrådet Arvid Knutsson(Drake af Intorp)".(1)
I.1) JÖNS eller JUSSE (JOHAN) SKYTTE, i Ekornatorp("Ikornathorp") och Erikstad i Småland, väpnare, levde i slutet av 1300-talet.(1)(4)(10)
Barn:
II.a) OLOF JÖNSSON i Erikstad, väpnare, riksråd, häradshövding i Sunnerbo. G m 1) ESTRID KNUTSDOTTER KÖRNING.(1)(5)
Barn:
III.1) GUSTAF OLOFSSON d.ä., till Tofta(Toftaholm) och Erikstad, riksråd, riddare, politiker under unionstiden. Som hövidsman på Älvsborg vid striderna mellan Karl Kuntsson och Kristian 1452 betedde han sig tvetydigt mot dem båda. Av konung Kristian fick han sedermera Sunnerbo härad i förläning. Under Sten Stures tid stod han på dennes sida. Genom sina giftermål, först med Ingrid Bengtsdotter av Vinstorpa-ätten och senare med Anna Turesdotter(Bielke), var han befryndad med landets förnämsta ätter. Han dog i början av 1490-talet(före 1493) utan manliga arvingar. - G m 1) INGRID BENGTSDOTTER(Vinstorpa-Ätten).(1)(6)(10)
Barn:
IV.a) KARIN GUSTAFSDOTTER. - G m PEDER HÅKANSSON, stamfader för adliga ätten Hand.(1)(7)
IV.b) ANNA GUSTAFSDOTTER. - G m ARVID KNUTSSON(Drake af Intorp), riksråd.(1)(8)
Yngre ätten(Stamfadern):
I.1) OLOF ARVIDSSON(Drake af Intorp), till Torpa i Länghems sn(Älvsb.) samt Toftaholm i Dörarps sn(Kron.), à vapn, häradshövding i Kind, d före 27/8 1508 och begraven i Gällstad. Han upptog sitt mödernevapen, en stenbock över schackfält och blev stamfader för den yngre Stenbocksätten. Riksråd på de yngre Sturarnas och Gustaf Vasas tid, upptog sin på manssidans utgångna mödernesläkts vapen och blev stamfader för den yngre Stenbockssläkten.- G 1503 på Malma i likan. sn(Skarab.)(morgongåvobrev s.å. 3/7) m KARIN HARALDSDOTTER, levde 1533, dtr t häradshövdingen Harald Lake o Ingrid Nilsdotter(pil).(1)(2)(10)
Barn:
II.a) GUSTAF OLOFSSON STENBOCK, friherre(skrev sig till Torpa), f 1502, d 24/5 1571 på Strömsholm, nämns som medlem av rådet redan 1534 liksom av regementsrådet under dess tillvaro och bar under senare delen av Gustaf Vasas regering även titeln sekrete råd eller sekrete överste råd eller överste råd. Han hörde till denne konungs mest betrodda män. Han var en av dem, som 1531 till Sverige avhämtade konungens första gemål, Katarina av Sachsen-Lauenburg, och sändes på 1530-talet flera gånger i beskickningar till Danmark. 1540 anförtroddes honom Älvsborgs slott och län, och då s å den s k regeringsformen för Västergötland skulle träda i kraft, förordnades han till ståthållare i detta landskap. Under hela den följande delen av Gustaf Vasas regering innehade han nyssnämnda slott och län och likaså ståthållarvärdigheten. Åren 1542 och 1543 förde han befäl i Dackefejden. Eljest var hans verksamhet under tiden 1540-60 av fredlig art och huvudsakligen ägnad åt Västergötland, där han utförde en mängd uppdrag åt konungen och där han en tid även var lagman. Av Erik XIV upphöjdes han 1561 i friherrlig värdighet, men synes ej längre ha kallats sekrete råd, och Älvsborgs län måste han s å lämna ifrån sig. Han blev emellertid fortfarande flitigt använd. Så avfärdades han 1561 som sändebud till Danmark och erhöll under Nordiska sjuårskriget mångahanda uppdrag. Stundom var dessa av rent militär beskaffenhet, såsom då han 1564 skickades att belägra Bohus, men till hans anförarskicklighet hade Erik XIV misstro. Han sade honom vara för "simpel" och ej tillräckligt hård att hålla krigsfolket i ordning. Stundom fick han biträda med anskaffande av förråd åt den i Västergötland samlade styrkan och skulle ej ge sig i någon farlighet, där fienderna var. Misstänkt av konungen, var han 1567 nära att dela de i Uppsala mördade herrarnas öde. Ej underligt, att han vid resningen 1568 slöt sig till hertigarna. 1569 upphöjdes han till riksmarsk, men han har ej kvarlämnat några spår av sin verksamhet som sådan. - G m BRITA ERIKSDOTTER LEIJONHUFVUD.(10)(11)
Barn:
III.1) KATARINA STENBOCK, svensk drottning, f 22/7 1535 eller 1536, d 13/12 1621 på Strömsholm. Gustaf I:s tredje gemål. Förlovades redan under barnaåren med Gustaf Johansson(Tre Rosor). Men giftermålet med denne omintetgjordes dock, då konung Gustaf efter Margareta Leijonhufvuds död utsåg Katarina till sin gemål, ehuru enligt denna tidens åskådningssätt ett annat, väsentligt hinder fanns för en sådan förbindelse, nämligen Katarinas nära släktskap med den avlidna drottningen(hon var hennes systerdotter). Prästerska-pet, med ärkebiskop Laurentius Petri i spetsen, framställde också protester, men konungen förstod att genom-driva sin vilja. Han lyckades dock icke förmå ärkebiskopen att förrätta vigseln, vilken ägde rum 22/8 1552. Äktenskapet blev lyckligt, men barnlöst. Efter konungens död(1560) bodde Katarina först på Åland och sedermera på Strömsholm, vilket Gustaf på sin dödsbädd skänkt henne. Som han förut i sitt testamente givit sin son hertig Karl samma område, blev detta ett tvistefrö mellan henne och hennes styvson. Katarina gjorde sig mycket älskad genom sin hjälpsamhet mot de fattige. Hon ligger begraven i Uppsala domkyrka. - G m GUSTAV I ERIKSSON VASA, svensk konung.(10)(11)
III.2) OLOF GUSTAFSSON STENBOCK, friherre, riksråd, anträdde 1559 en utländsk resa, besökte södra Europa och uppehöll sig även i Frankrike, var under Erik XIV:s regering en tid ståthållare på Hapsal, dömdes 1564 av konungens nämnd att mista liv, ära och gods, emedan han utfarit i hotelser mot konungen, men benådades av denne. Efter Johan III:s tronbestigning(1568) syntes han gå en lysande framtid till mötes. Han omtalas redan i januari 1569 som riksråd och friherre och sändes m fl andra till Estland för att underhandla om Johans erkännande som konung. Emellertid blev hans bana snart avbruten, förmodligen på grund av hans vilda lynne, som gjorde honom mindre användbar i rikets tjänst. Som Erik XIV:s väktare på Stockholms slott 1569 förgick han sig till den grad, att han "bar hugg" på sin fånge och fråntog honom sina kläder. Fängslad för detta handlingssätt, blev han senare försonad med Johan III och erhöll av honom 1572 Kungslena friherreskap i Västergötland, men han hade då redan försvunnit ur riksrådet, och några offentliga uppdrag erhöll han ej vidare av konungen. Anklagad för åtskilliga grova brott, flydde han 1592 ur riket, varefter hans friherrskap indrogs. Han återvände, försedd med ett skyddsbrev av Sigismund, och hertig Karl lät honom på grund därav fritt vistas i landet, men förläningen återfick han ej. Han flydde emellertid 1597 till Danmark, återkom 1598 och begav sig sedan till Finland. Där blev han efter hertig Karls ditkomst 1599 tillfångatagen, bunden vid ett träd och skjuten, varefter kroppen nedgrävdes i ett kärr. Den ädelsinnade Karin Månsdotter lär ha gett liket en kristlig begravning. - G m BRITA ERICSDOTTER(LEIJONHUFVUD).(10)(14)
III.3) ERIK GUSTAFSSON STENBOCK, friherre, riksråd, f 28/7 1538, d(sannolikt) 1603, kammarjunkare hos Erik XIV, synes ha tillhört rådet redan på dennes tid, upphöjdes till friherre 1561(skrevs sig då till Tofta) och utsågs 1562, då Svante Sture blev guvernör i Estland, till rådgivare åt denne och Klas Kristersson(Horn). Han användes sedan flitigt i Nordiska sjuårskriget. Så t ex förordnades han kort före slaget vid Axtorna 1565 till anförare för härens rytteri, nyttjades 1566 vid belägringen av Bohus, utnämndes i november 1567, ehuru han befunnit sig bland de av Erik XIV misstänkte herrarna - han var nära att bli mördad i Uppsala 1567 - , till fältmarskalk för rytteriet och fick 2/4 1568 befälet över trupperna i de södra gränslandskapen. Vid upproret 1568 slöt han sig till hertigarna, vilket enligt hans egen uppgift medförde adelns och krigsfolkets avfall i Västergötland och Småland. Efter Johan III:s tronbestigning mottog han och riklig belöning. Han fick 1568 fullmakt som lagman i Västergötland, erhöll s å Kronobäcks och Örestens friherreskap, blev möjligen s å överståthållare i Västergötland och nämnes i januari 1569 som tillförordnat riksråd. Under Nordiska sjuårs-krigets sista skede förde han tidtals högsta befälet vid gränsen. Till straff för, att han bortfört sin kusin Malin Sture, fråntog konungen honom 1573 hans ämbeten och förläningar, men snart återgavs honom dessa, ty 1574 återfick han Johans bevågenhet. Ej långt därefter var han ståthållare på Älvsborg. Till Johan III:s gunst bidrog, att han på 1570-talet verkade för liturgiens införande i Västergötland och att han under striden om de hertigliga rättigheterna troget stod på konungens sida. Emellertid föll han efter mötet i Reval 1589 liksom många andra rådsherrar i onåd, men återfick inom kort gunsten. Som Klas Flemmings svåger åtnjöt han i hög grad Sigismunds förtroende och bekräftades 1594 i sina ämbeten och förläningar. Genom att avhålla sig från alla riksmöten och undandraga sig all delaktighet i den efter Sigismunds avresa 1594 anordnade interimsstyrelsen i Sverige framkallade han stor förbittring hos hertig Karl. Slutligen flydde han 1597 från Älvsborg till Danmark och därifrån till Polen. Efter Sigismunds nederlag 1598 levde han i Danmark, med säkerhet ännu 1601. Han omtalas i sin ungdom som "fast överdådigare" än brodern Olof och synes ej ha utmärkt sig genom begåvning som krigare eller statsman. En del av det indragna friherrskapet återgavs 1603 åt hans son Gustaf. Eriks kärleksepisod med Malin Sture har gett stoff till en berömd pastische av Fröding.- G 1574 m MAGDALENA (MALIN) STURE, f 1539, d 1610(gift med sin mors systerson), dtr t Svante Sture till Hörningsholm och Märta Ericsdotter(Leijonhufvud). Därifrån grevliga ätten Stenbock, m fl släkter.(10)(13)(14)
Barn:
IV.a) GUSTAF ERIKSSON STENBOCK(Skrev sig Stenbuk eller Stenbuck), friherre, riksråd, f 11/9 1575, d 16/7 1629, uppfostrades i sin faders och sina farbröders politiska tänkesätt, vadan han i början undan hertig Karls ovilja måste fly från Sverige. 1604 fick han tillåtelse att återvända och förvärvade sig konungens ynnest, så att han 1609 blev riksråd och 1610 jämte J. Skytte skickades som sändebud till England, där han blev slagen till riddare. 1611 blev han lagman i Tiohärad och 1612 ombud vid fredsunderhandlingen med danskarna i Ulfs- bäck. 1613(delvis redan 1603) återfick han sin faders indragna friherreskap, och s å blev han ståthållare över Västergötland. 1615 blev Stenbock hovrättsråd i Svea hovrätt, och 1617-18, efter freden i Stolbova, deltog han i uppgörandet av gränsskillnaden mellan det gamla Ingermanland och Ryssland. - G 160? m BEATA MARGARETA BRAHE, f 1583, d 1646, dtr t Eric (Persson) Brahe och Elisabeth av Braunschweig-Lüneburg. (10)(14)
Barn:
V.1) FREDRIK GUSTAFSSON STENBOCK, greve, president, f 22/3 1607, d 29/7 1652, blev redan som yngling kammarherre hos Gustaf II Adolf samt deltog med sådan utmärkelse i polska och tyska krigen, att han 1631 blev överste för Smålands ryttare. I slaget vid Lützen 6/11 1632 blev Stenbock så svårt sårad, att han tog avsked från krigstjänsten. Han insattes därefter som assessor i Göta hovrätt, men sedan han till fullo tillfrisknat, blev han 1641 utnämnd till överste vid adelsfanan och inbröt 1644 från Småland i Halland, som han för svensk räkning intog. Stenbock blev riksråd 1645, president i Göta hovrätt 1648 och lagman i Tiohärad 1650 samt upphöjdes 1651 i grevligt stånd(med Bogesund som grevskap), då han tog avsked från presidents-ämbetet.(10)
Barn:
VI.a) JOHAN GABRIEL FREDRIKSSON STENBOCK, greve, riksråd, riksmarskalk, f 28/8 1640, d 5/8 1705, blev tidigt kammarpage hos drottning Kristina och, sedan han fulländat sin utbildning genom utländska resor, kammarherre hos änkedrottning Hedvig Eleonora, hos vilken han kom i stor gunst. Han befordrades 1664 till änkedrottningens hovmarskalk och guvernör över livgedinget, i vilken egenskap han satte Hedvig Eleonoras affärer i gott stånd, 1667 till riksstallmästare, 1668 till riksråd och 1673 till riksmarskalk. Som riksråd arbetade Stenbock i räkningekammaren och tillhörde M. G. De la Gardies motparti, som krävde sparsamhet och ordning i statshushållningen. 1672 var Stenbock ifrågasatt till riksskattmästare. Hos Karl XI stod Stenbock synnerligen väl och hade mer än de fleste rådsherrar mod att inför konungen fritt uttala sin mening, även då den skilde sig från dennes. I likhet med sina kolleger inom rådet drogs han 1680 inför Stora kommissionen, men slapp undan lindrigare än de fleste andre. Vid det gamla rådets upplösning 1682 hörde Stenbock till de få rådsherrar, som erhöll rätt att stanna kvar. Moderat reduktionsvän, kom Stenbock att deltaga i reduktionsarbetet, dels som medlem i flera speciella kommissioner, dels från 1687 som en av K. M:ts deputerade till reduktionsverkets avslutande. Stenbock ställdes även i spetsen för ett par kommissioner, som ägde att granska kollegiernas förvaltning. Själv träffad av reduktionen, fick han av kunglig nåd åtnjuta vissa lindringar och erhöll dessutom av konungen rika penningskänker. Stenbock samlade också en stor förmögenhet. Som politiker tillhörde Stenbock åtminstone tidtals det franska partiet i rådet och kom därmed i opposition till Bengt Oxenstierna. Karl XII hyste för Stenbock lika stor ynnest som hans fader. 1702 intog Stenbock främsta platsen inom den avdelning av rådet, som utgjorde konungens högsta domstol. Stenbock var utmärkt för klart förstånd, gott minne och behagligt umgängessätt, vilket jämte en ståtlig gestalt och mycken skicklighet i ridderliga idrotter gjorde honom omtyckt av alla, särskilt av damerna. Rådsprotokollen bevara många minnen av hans frispråkighet och med sarkasm kryddade slagfärdighet i debatterna.(10)
V.2) GUSTAF OTTO GUSTAFSSON STENBOCK, greve, riksamiral, f 17/9 1614, d 24/9 1685, blev 1631 ryttare och 1632 kornett vid Småländska rytteriet samt reste 1633 ut till Tyskland, där han övergick till infanteri-tjänsten och blev fänrik vid ett tyskt regemente. Han deltog i erövringen av Landsberg och i striderna vid Frankfurt an der Oder 1634 samt kämpade s å i slaget vid Nördlingen. Därefter övergick han till Banérs här, blev kapten 1634, inlade vackra prov på tapperhet i den skarpa träffningen vid Dömitz 1635, deltog med utmärkelse i slaget vid Wittstock 1636 samt blev sw å major och sedermera överstelöjtnant vid ett regemente svenska fotknektar. Han var med vid intagandet av Erfurt och Torgau och den misslyckade belägringen av Leipzig 1637, blev 1638 överste vid Jönköpings regemente, följde med på återtåget till Östersjöns kust och även vid den följande marschen söderut, kämpade i skaget vid Chemnitz 1639 och framträngde med Banér till Prag. Vid återtåget från denna stad deltog han med sitt regemente i erövringen av slottet vid Brandeis och intagandet av Königgrätz. Det anseende han genom mannamod och krigskunskap hos Banér förvärvat ökade han hos den nye överbefälhavaren, Torstensson. Vid dennes uppbrott från lägret vid Salzwedel fick han våren 1642 lägga en brygga över Elbe för härens övergång, deltog sedan i stormningen av Glogau, i slaget vid Schweidnitz och stormningen av Olmütz samt i slaget vid Leipzig 23/10 s å, där han blev svårt sårad, så att han måste hemsändas. Utnämnd till generalmajor vid infanteriet 1643, återvände Stenbock till Tyskland och följde huvudhären samt blev 1644 guvernör i Minden. 1645 kommenderade han i Värmland mot danskarna. Under trettioåriga krigets sista skede innehade han en tid överbefälet i Westfalen samt utnämndes 1647 till generallöjtnant och 1648 till general av infanteriet. Till fredens verkställande bidrog han genom att med våld tvinga biskopsstiftet Liége att erlägga den penningsumma, som ålåg det att betala. Stenbock upphöjdes i grevlig värdighet 1651, blev s å riksråd och 1652 krigsråd samt lagman i Ingermanland. 1654 deltog han under Königsmarck i bremiska kriget, 1655 blev han rikstygmästare. I polska fälttåget blev hans verksamhet av stor betydelse, och han förde mestadels självständigt befäl. Sedan konungen och Wittenberg rykt in i Polen, lämnades Stenbock med en stor del av hären i den befästa ställningen vid Nowy Dwór, vid floderna Weichsels och Bugs sammanflöde. Meningen var, att han skulle bemäktiga sig Westpreussen, men detta lyckades ej, då han fick fullt upp att göra med polska trupper från Masuren, vilka han dock besegrade. 10/11 förenade han sig med konungen och deltog därpå i tåget mot Westpreussen, vars erövring han fullbordade med intagandet av Marienburg 28/2 1656 och där han sedan hade sitt huvudkvarter. I september s å tågade han till Ostpreussens undsättning och slog Gosiewski vid Filipowo 12/10 samt vände sedan tillbaka till Westpreussen. I början av 1657 gjorde han i förening med brandenburgska trupper ännu ett tåg österut för att undsätta staden Tykoczyn, som belägrades av Gosiewski, men han kom för sent. I maj 1657 sändes Stenbock med 4.000 man till Rákóczi, för att agera omkring mellersta Weichsel och Bug, och hjälpte honom 9/6 att intaga Warschau. I juli ankom han till Sverige för att taga överbefälet över de trupper, som på den halländska sidan skulle utföra försvarskriget mot Danmark. Han gjorde sig emellertid ingen brådska, utan övertog befälet först efter Per Brahes seger vid Genevad 31/8 och inryckte nu i Skåne. Han framryckte till Örkelljunga, men synes under detta fälttåg icke ha visat någon fältherreskicklighet; då den danska hären beredde sig till offensiv, retirerade Stenbock till Halland och blev 3/10 besegrad vid Kattarp, öster om Laholm. Striden, i sig själv ej synnerligen betydlig, hade dock till följd, att Stenbock måste retirera djupt in i Småland, och det var egentligen konung Karl Gustafs framgångar i Danmark, som räddade det egentliga Sverige från en dansk invasion. Sedan danskarna 20/10 utrymt Halland, förlade Stenbock sitt huvudkvarter till Varberg, intog januari 1658 Uddevalla och opererade mot södra Norge. Efter freden utnämndes han till generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge, 18/3 1658. Under det förnyade kriget mot Danmark användes Stenbock vid Köpenhamns belägring, men skulle samtidigt fortfara att sköta sitt generalguvernörsämbete. 1/6 1659 sändes han till Lolland för att påskynda intagandet av det belägrade Nakskov, som kapitulerade 16/7. 10/11 infann han sig på Fyn för att om möjligt rädda den där befintliga svenska krigsmakten, men blev slagen 14/11 vid Nyborg och räddade sig med svårighet över till Själland. Under svåra och prövande förhållanden förde Stenbock styrelsen över de forna danska provinserna, och ordnandet av deras förhållande till Sverige började nu. 1664 lämnade han sin befattning som generalguvernör för att övertaga riksamiralsämbetet och blev 1666 därjämte kansler för Lunds universitet. Som politisk person spelade Stenbock ej någon större roll; han röstade med sin svåger rikskanslern De la Gardie och ägnade för övrigt allvarlig omsorg åt flottans angelägenheter, men han kunde icke övervinna den brist och slapphet i förvaltningen, som var karakteristiska för förmyndarregeringen. Flottans försenade utrustning och återtåg på hösten 1675 lades Stenbock till last; konungen lät 1676 nedsätta en utomordentlig domstol, som dömde honom förlustig riksamiralsämbetet och skyldig att ersätta omkostnaderna för flottans utrustning med 209.341 daler silvermynt. Domen mildrades till 100.000 daler silvermynt böter. I november 1677 fick Stenbock överbefälet i Västergötland, Bohus län, Värmlad och Dal. I juli 1678 undsatte han det av Gyldenlöve belägrade Bohus och gjorde sommaren 1679 ett fåfängt försök att intaga Uddevalla. Hans senaste år förbittrades av sjukdom och fattigdom. Räfsten över förmyndarregeringen och reduktionen med sina efterräkningar bragte honom nästan till tiggarstaven. Han fick dock behålla sina ämbeten som kungligt råd och överste amiral; kanslersämbetet avsade han sig 1684. Oskrymtat gudfruktig, var han hovsam i medgången, i motgången tålig och oförsagd. Som krigare var han utan tvivel duglig och tapper, men några egentliga fältherreegenskaper hade han knappast. - G 1658 m CHRISTINA CATHARINA DE LA GARDIE, f 1632, d 1704, dtr t Jacob De la Gardie och Ebba Brahe.(10)(14)(18)(22)
Barn:
VI.a) BEATA MARGARETA STENBOCK, f 1661, d 1735. - G 1680 m GUSTAF DOUGLAS, f 1648, d 1705, son av Robert Douglas och Hedvig Mörner.(18)
VI.b) ERIC GUSTAF STENBOCK, f 1662, d 17??. - G 1691 m JOHANNA ELEONORA DE LA GARDIE, f 1661, d 1708, dtr t Pontus Fredric De la Gardie och Beata Elisabeth Königsmarck.(14)(22)
Döttrar:
VII.1) HEDVIG CHRISTINA STENBOCK, f 1699. - G 1718 m ARVID POSSE, f 1689, d 1754, son av Knut Posse och Anna Christina Arvidsdotter(Natt och Dag).(22)
VII.2) FREDRICA WILHELMINA STENBOCK, f 1701, d 1723. - G 1720 m NILS (ABRAHAMSSON) BRAHE D Y, f 1697, d 1722, son av Abraham (Nilsson) Brahe och Eva Bielke, greve, ryttmästare.(14)(23)
VII.3) BEATA ELISABETH STENBOCK, f 169?, d 1765. - G 171? m CARL GEORG SJÖBLAD, f 1683, d 1754, friherre, landshövding, amiral.(19)(23)(24)(25)
VI.c) MAGNUS STENBOCK, greve, fältmarskalk, f antagligen 12/5 1663, d 23/2 1717 i Fredrikshavns kastell i Köpenhamn, studerade 1678-82 vid Uppsala universitet och företog 1683-85 en resa till Holland och Frankrike. 1685 blev han fänrik vid greve Gustaf Carlssons i holländsk krigstjänst stående regemente; 1687 blev han fänrik vid ståthållarens, prins Vilhelms av Oranien, garde, men tillträdde på hösten samma år platsen som kapten vid Maurits Vellingks regemente, som var förlagt i Stade, och trädde därmed ur den holländska tjänsten. 1688 blev han major vid Nils Bielkes infanteriregemente i Stade och 1690 överstelöjtnant vid Vellingks nyssnämnda regemente. Han var då redan med de svenska hjälptrupperna ute i det stora kriget mot Ludvig XIV:s härar, deltog i slaget vid Fleurus, där han utmärkte sig, inlade stor förtjänst genom att 1692 föra en flottilj från Germersheim uppför Rhen till Neckar samt deltog s å i slaget vid Steenkerke. 1693 blev han generaladjutant hos markgreve Ludvig Vilhelm av baden och utnämndes s å av tyske kejsaren till överste; han fick även löfte om en pension från Österrike och erhöll av kejsaren uppdrag av politisk natur; han fick även anbud att inträda i hessisk tjänst. I maj 1697 utnämndes han han av svenska förmyndarregeringen till överste för ett värvat regemente, som först låg i Wismar, senare i Bremen. I januari 1699 blev han överste för Kalmar regemente och i februari 1700 för Dalregementet. Hans första krigiska bedrift i svensk tjänst utfördes i slaget vid Narva s å, där han gjorde generalmajors tjänst ytterst på vänstra flygeln; det var till honom, som den ryske överbefälhavaren, hertigen av Croy, m fl högre officerare gav sig. Själv hade Stenbock under striden blivit lindrigt sårad. Några dagar efter slaget utnämndes han till generalmajor av infanteriet. Han deltog med utmärkelser vid slagen vid Düna(1701) och vid Klissov(1702). S å fick han övertaga ledningen generalkrigs-kommissariatet, och hans verksamhet härvid blev av allra största betydelse för Karl XII:s krigföring i Polen. Stenbock kom därunder att för kontributioners indrivande m m operera i fristående expeditioner. Stenbock var verksam även vid brobyggnader och andra ingenjörsarbeten, deltog i slaget vid Pultusk(1703) och i Thorns belägring s å samt utförde 1703-04 viktiga politisk-militära värv i Westpreussen, varvid han bl a förmådde Elbing att mottaga svenska trupper. I november 1703 blev han överste för ett värvat dragonregemente, tillsvidare med bibehållande av Dalregementet; i november 1704 blev han generallöjtnant av infanteriet och deltog 1705-06 i fälttåget mot ryska armén och i infallet i Sachsen 1706, varvid han särskilt hade att ordna kvarteren och uppgöra kontributionsförslagen. S å utnämndes han(med fullmakt daterad för 27/12 1705) till general av infanteriet och guvernör av Skåne. Den senare sysslan tillträdde han i juni 1707. Som guvernör utvecklade Stenbock en verksamhet av allra största betydelse framförallt i fråga om förbättrande av förvaltningen och beivrande av missbruk därinom. På hans initiativ fick Skåne en särskild kommission med uppdrag att rannsaka och döma om tjänstemännens förvaltning, och denna kommission utförde en ganska grundlig granskning. Såväl härigenom som genom sin månhet om provinsens och dess befolknings bästa som genom sina vinnande personliga egenskaper blev Stenbock synnerligen populär i Skåne, och försvensk-ningsarbetet har genom honom främjats och nästan fullbordats. Det danska anfallet, i november 1709, var av Stenbock väntat, och han vidtog de försvarsanstalter, som var möjliga. Med den lilla fältstyrka, som var disponibel, måste han emellertid draga sig bakom Helgeå, och genom danskarnas forcerande av denna flodlinje tvingades hans trupper att utrymma Skåne, där nu endast Malmö och Landskrona var i svensk ägo. En ny svensk kår samlades väsentligen vid Växjö, och med denna, som bestod till hälften av gamla, till hälften av nyuppsatta regementen, bröt Stenbock i februari 1710 åter in i Skåne. Stenbock hade velat, att denna reguljära här, vars mobilisering var defensionskommissionens och de förvaltande myndigheternas förtjänst, skulle förstärkas med ett bondeuppbåd, och hade utfärdat vältaliga manifest härom. Något resultat följde ej, men manifesten har medverkat till uppkomsten av legenden, att Stenbock skulle ha slagit danskarna med ett av honom själv samlat uppbåd(de s k getapojkarna). Efter en rad manövrer, i vilka Stenbock visade framstående fältherreskicklighet, besegrade han 28/2 1710 den av generallöjtnanten Rantzau förda danska hären vid Hälsingborg, varpå denna härs rester utrymde Skåne. Stenbock var genom segern bliven Sveriges populäraste man nedanför tronen och framstod nu som den näst konungen förnämste fältherren. Rådet gav honom förordnande som fältmarskalk, men detta godkändes ej av konungen, som i stället gjorde honom till kungligt råd och gav honom befäl över trupperna i Skåne m m; han fick emellertid frånträda guvernörs-platsen. I mars 1711 valdes han till kansler för Lunds universitet. På hösten s å förde Stenbock en undsättningsexpedition till Stralsund. Han framträdde under denna tid allt tydligare som den förnämsta personligheten i Sverige, och det blev han, som kom att taga ledningen vid utrustningen av den expedition, som skulle avgå till Tyskland för att därifrån inrycka i Polen och där möta Karl XII, som eventuellt med turkiska trupper, skulle komma hem från Orienten. Rådet hade säkerligen ej ansett saken vara möjlig, men då Stenbock i juni 1712 anlänt till Stockholm, grep han med stor energi saken an. Hans intresse och tillgivenhet för konungen var starka, och hans energi och vältalighet, den senare framträdande särskilt i överläggningarna med Stockholms borgerskap angående anskaffandet av penningar och skepp, lyckades skapa möjligheterna för företagets igångsättande. Konungen hade särskilt satt sin lit till honom och anförtrott överbefälet över expeditionen åt honom. En häravdelning fördes av Stenbock över till Stralsund, men en stor olycka inträffade, i det att den danska flottan fick tillfälle att, icke minst genom missgrepp i den svenskas manövrerande, förstöra största delen av de transportskepp, som förde expeditionens förråd. Härigenom förlamades till stor del Stenbocks aktionsmöjligheter. Dels på grund härav, dels även under påverkan av konung Stanislaus, Maurits Vellingk m fl, slöt Stenbock en vapenvila med sachsiska härens överbefäl, varefter konung Stanislaus begav sig till Bender för att förmå Karl XII att slå in på en annan, av Stanislaus eventuella abdikering markerad politik. Denna vapenvila, i viss mån betingad av situationen på krigsskådeplatsen i Pommern, var emmellertid ett hårt slag för konungens orientaliska planer, som just då efter sultanens kraftåtgärder mot de turkiske stormännen syntes kunna realiseras; vapenvilan användes nu av de mot Sverige illasinnade i Turkiet att bibringa sultanen tvivel på Sveriges ärlighet i strävandet efter hans vänskap. Karl insåg denna innebörd av vapenvilan och befallde med stränghet Stenbock att uppsäga den. Det är det tragiska i Stenbocks öde, att just han, den mest konungske och mest energiske av Karls tjänare, nu skulle ha ofrivilligt korsat konungens planer och ådragit sig hans misshag. Stenbock var därefter ej heller densamme som förut, hans glada mod hade försvunnit, och hans beslutsamhet syntes ej heller alltid stå så högt som förr. Den ställning han kom att intaga till Maurits Vellingk och det beroende av honom, som i viss mån blev utmärkande för Stenbocks årgärder, verkade ej heller i lycklig riktning. Emellertid gick Stenbock mot den danska armén och van 9/12 1712 över denna, som var förstärkt med en sachsisk avdelning, den glänsande segern vid Gadebusch; än en gång hade hans fältherreskicklighet och hans medryckande ledaregenskaper framträtt i full kraft. Han blev härefter av konungen utnämnd till fältmarskalk. I stället för att gå mot Trave vände han sig nu mot nedersta Elbe och lät här, till väsentlig del påverkad av Vellingk, förstöra Altona, en onödig hårdhet, som han sedermera själv ångrade. Han drog sig därefter med armén norrut och fick efter ett invecklat intrigspel med de holstein-gottorpska myndigheterna inträde i fästningen Tönning. Där inneslöts han av dansk-sachsisk-ryska styrkor, och då livsmedlen för hären var i det närmaste slut och ingen undsättning eller annan hjälp var att vänta, måste han 5(16)/5 1713 ingå på kapitulationen i Oldensworth. Dennas bestämmelser - om att hären mot lösensumma skulle överföras till Sverige - blev emellertid icke uppfyllda. Skulden härför måste läggas på de allierade samfält, ej blott på danskarna; de svårigheter, som ej minst genom Vellingks förhållande uppstod på den svenska sidan med avseende på lösensumman, kunna ej anses som brott mor överenskommelsen. Stenbock och hans här fick nu stanna i fångenskap; av officerare och soldater befriade sig dock småningom en stor mängd genom flykt. Av de kvarvarande har någon del blivit mot penningar av den danska regeringen överlåten till Venezia. Stenbock, som under den första tiden efter kapitulationen fått vistas i Slesvig, fördes i november 1713 till Köpenhamn, där han i början behandlades jämförelsevis väl. I den uppfattningen, att tro och loven ej hållits mot honom, ansåg han sig fritagen från hänsyn till danska regeringen och sökte ur fångenskapen direkt gagna Sveriges sak, varjämte han umgicks med flyktplaner. Som en följd härav lät danska regeringen i november 1714 inspärra honom på Fredrikshavns kastell i Köpenhamn. Onödig hårdhet och småaktighet i behandlingen av honom bidrog att göra hans sista fångenskapsår till ett martyrium. Först efter fredsskutet överfördes hans lik till Sverige och begrovs i Uppsala domkyrka. Stenbock var sedan 23/3 1690 gift med EVA MAGDALENA OXENSTIERNA, f 1671, d 1722, dtr t kanslipresidenten Bengt Oxenstierna. Från Stenbock härstamma alla nu levande grenar av ätten.(9)(10)(19)(25)
Barn:
VII.1) FREDRIK MAGNUS STENBOCK, lantråd, f 1696, d 1745. - G 1722 m EBBA MARGARETA DE LA GARDIE, f 1704, d änka, dtr t Adam Carl De la Gardie och Anna Juliana Horn.(9)(10)(19)
Barn:
VIII.a) H E D V I G SOPHIA STENBOCK, f 1734, d 1809. - G 1757 m F R E D R I C ULRIC VON ROSEN, f 1731, d 1793, son av Gustaf Fredric von Rosen och Ebba Margareta Banér.(19)
VIII.b) CARL MAGNUS STENBOCK, lantråd.(9)(10)
Barn:
IX.1) MAGNUS JOACHIM STENBOCK, assessor.(9)
Barn:
X.a) DIDRIK STENBOCK, godsägare.(9)
Barn:
XI.1) CARL MAGNUS STENBOCK, överstelöjtnant.(9)
Barn:
XII.a) NIKOLAI PAUL FROMHOLD PONTUS STENBOCK, godsägare, greve. - G m MAGDA AMALIE ALINE VON ANDERS.(9)
Barn:
XIII.1) ARVID OLOF THEOPHIL STENBOCK, d 1943, greve. - G 1906 m A N N I E ELLEN ROSINE JACOBSON, f 20/5 1877, gymnastikdirektör, änka 1943. Helsingfors.(9)
Barn:
XIV.a) ARVID O L O F NICOLAI EDMUND ANDERS STENBOCK. f 10/10 1907, dipl. ingenjör, ingenjörlöjtnant, direktör vid Helsingin Verkatehdas OY, FFrKFM2kl, FMM. Hyvinge, Finland. - G 20/2 1937 m B I R G I T ANNA AUGUSTA LANDSDORFF, f 13/7 1910, gymnastiklärarinna, leg. sjukgymnast.(9)
Barn:
XV.1) B R I G I T T E OLOFSDOTTER STENBOCK, f 1/1 1938.(9)
XV.2) J A R L OLOFSSON STENBOCK, f 10/6 1940.(9)
XV.3) C H R I S T I N OLOFSDOTTER STENBOCK, f 12/3 1947.(9)
XIV.b) ARVID B E N G T - M A G N U S GEORGE BRYON STENBOCK, f 18/1 1909, representant, Stockholm. - G 3:o 1945-1949 m TOINI MARGIT ALINE WICKMAN. - G 4:o 6/6 1949 m B R I T T A K E R S T I ELISABETH WEN-NERBERG, i hennes 2:a gifte, f 6/9 1918.(9)
Son i 3:e giftet:
XV.1) U L F - M A G N U S OSKAR REINHOLD STENBOCK, f 12/8 1946.(9)
XIV.c) ANNIE R I T A M A R I O N MAGDA NELLY STENBOCK, 10/4 1911. - G 30/7 1932 m HEIKKI J O R M A PIKKARAINEN, f 2/8 1904, med. o. kir. d:r, docent vid Helsingfors univ., FFrK3klmrk, FFrK4klmsv, FMM. Helsingfors.(9)
XIV.d) ARVID G R I P - P O N T U S STEN GUNNAR STENBOCK, f 26/12 1922, ingenjör, FFrM1o2kl. Helsingfors. - G 13/10 1946 m I N G E R MARITA KJELDSEN, f 10/2 1925.(9)
Döttrar:
XV.1) MARICA INGER CATHARINA STENBOCK, f 21/8 1948.(9)
XV.2) BETTINA MÄRTHA MIKAELA STENBOCK, f 29/9 1951.(9)
XIII.2) RALPH GERHARD NIKOLAI STENBOCK, d 1931, löjtnant. - G m ANNA SOFIA CHRISTIANA KLINGSPOR, d 1946.(9)
Döttrar:
XIV.a) ANNA M A R G A R E T H A MAGDA MARIA ELISABETH STENBOCK, f 20/3 1900, kurator, grevinna. Hammarbyhöjden.(9)
XIV.b) ANNA C A T H A R I N A BRITA ADÈLE STENBOCK, f 12/2 1903, grevinna. Helsingfors. - G 4:o 28/12 1951 m NILS E R I K ALFRED KARLBERG, f 22/3 1907, kamrer i fastighetsbyrån Svenska hem. Stockholm.(9)
XIII.3) WILFRID CARL MAGNUS BENVENUTO STENBOCK, d 1923, stiftsbibliotekarie. - G 1907 m grevinnan L O U I S E CECILIA MARGARETA MÖRNER AF MORLANDA, f 1879, (omgift Montgomery).(9)
Son:
XIV.a) CARL M A G N U S PONTUS NILS STENBOCK, f 28/9 1911. Herrborum, Söderköping.(9)
XIII.4) REINHOLD SIGFRID GOTVALT STENBOCK, d 1946, kapten. - G 1908 m S I R I ALBA MATHILDA ELIZA WASASTIERNA, f 7/1 1884, SLSM. Äger Korsnäs och Malmbro, båda i Södertörn. Korsnäs, Tumba.(9)
VII.2) GUSTAF LEONARD STENBOCK, vice landshövding, greve, f 1711, d 1758. - G 1737 m FREDRICA ELEONORA HORN, f 1721, d 1750.(9)(10)(25)
Barn:
VIII.a) ARVID NILS STENBOCK, överste, f 1738, d 1782. - G 1762 m EVA CHARLOTTA STRÖMFELT, f 1744, d 1765, dtr t Carl Harald Strömfelt och Beata Elisabeth Sjöblad.(9)(10)(25)
Barn:
IX.1) GUSTAF HARALD (G Ö S T A) STENBOCK, förste stallmästare, greve, f 1764, d 1833, en tid officer vid Lätta dragonerna, sedermera förste stallmästare hos prinsessan Sofia Albertina, gifte sig 1799 med en inom den tidens skvallerkrönika mycket omtalad person, LOLOTTE FORSBERG. Denna som egentligen hette FREDRIKA CHARLOTTA FORSBERG, f 1766, d 1840, var av ringa börd(dtr t Eric Forsberg och Hedvig Charlotta d´Orchimont), men hade genom utseende och sätt vunnit gunst hos ovannämnda prinsessa, hos vilken hon tjänstgjorde som kammarjungfru. För att befordra "mesalliansen" uppdiktades en historia atg "Lolotte" var naturlig dotter till konung Adolf Fredrik. Sofia Albertina, som synes ha trott på detta rykte, sökte, ehuru förgäves, få sin favorits höga fädernebörd erkänd av de övriga medlemmarna av kungliga familjen. I sitt testamente överlämnade hon till grevinnan Stenbock en del av sin egendom, varibland sitt bibliotek, handskrifter och värdefulla konstsamlingar.(9)(10)(25)
Barn:
X.a) M A G N U S ALBERT CARL GUSTAF ARVID STENBOCK, kammarherre, f 1800, d 1871. - G 1829 m JOHANNA MARGARETA (J E A N N E T T E) HAMILTON, f 1809, d 1892, dtr t Gustaf Hamilton och Fredrica Bonde.(9)(25)
Barn:
XI.1) MAGNUS ALBERT CARL GUSTAF ARVID STENBOCK, d 1871, kammarherre.(9)
Son:
XII.a) ALBERT MAGNUS GUSTAF ULRIK STENBOCK, d 1894, löjtnant. - G m JULIA JEANETTE ELEONORA HALLENBORG, d 1898.(9)
Söner:
XIII.1) ALBERT GUSTAF OTTO STENBOCK, d 1904, godsägare. - G m ROSE MARY WATTERS, från Irland, d 1938.(9)
Barn:
XIV.a) JULIE MARGARETA C A T H A R I N A STENBOCK, f 14/1 1891. Stockholm, änka 1954. - G m KARL-GERHARD HERMAN BUSSLER, major.(9)
XIV.b) H E L E N ROSE STENBOCK, f 10/10 1894. Ornö.(9)
XIV.c) E B B A EVA ALBERTINA STENBOCK, f 5/7 1897. - G 20/10 1917 m friherre C L A Ë S STEN FALKENBERG AF TRYSTORP, f 15/6 1890, son av överste Conrad August Falkenberg af Trystorp och friherrinnan Elsa Barbro Leijonhufvud, kapten i livgrenadjärregementets reserv, RSO, OffFrd´A. Bosatt i Stockholm.(9)(15)
XIV.d) ALBERT GUSTAF HUGO STENBOCK, d 1947, hovjägmästare. - G 1924 m C A R I N ANNA MARGARETHA PETTERSSON, f 8/3 1902. Stockholm.(9)
Söner:
XV.1) GUSTAF OTTO STENBOCK, f 11/10 1925. Inneh. o. beb. fideikommiss-egendomen Sundby i Södertörn. Ornö. - G 30/7 1949 m friherrinnan E B B A ANNA LOUISE VIRGINIA FALKENBERG AF TRYSTORP, f 9/1 1925. Äger Ingelsruds gård i Värmland.(9)
Dotter:
XVI.a) C A T H A R I N A ANNA LOUISE STENBOCK, f 31/7 1950.(9)
XV.2) A L B E R T OTTO STENBOCK, f 24/12 1926. Stockholm.(9)
XIV.e) JOHANNA ELEONORA (N O R A) STENBOCK, f 7/10 1901. Ornö.(9)
XIII.2) CARL HERMAN MAGNUS STENBOCK, d 1936. - G 1906 m I S A B E L L A GARNHAM, f 3/12 1884. South Shields, England.(9)
Son:
XIV.a) CARL-MAGNUS STENBOCK, f 29/12 1906. South Shields, England. - G 1938 m KATHLEN ELLIOT.(9)
Dotter:
XV.1) CAMILLA STENBOCK, f 4/9 1939.(9)
XI.2) ALBERT M A G N U S OLOF ABRAHAM STENBOCK, f 1839.(25)
XI.3) ALBERT MAGNUS KARL OTTO PONTUS STENBOCK, greve, diplomat, f 28/1 1838 på Torsjö, d 28/7 1915 i London, blev 1855 student i Lund, där han 1859 avlade kansliexamen. Han blev attaché 1860, legationssekreterare 1866 i Petersburg, 1870 i London, legationsråd där 1877, generalkonsul och ministerresident i Lissabon 1883 samt var 1890-1903 ministre plénipotentiaire i Konstantinopel. Stenbock var sedan 1875 gift med baronessan CLÉMENCE MARIA DE REUTER, dtr t friherren, grunläggaren av Reuterska telegrambyrån Paul Julius von Reuter(f 21/7 1816, d 25/2 1899 i Nizza).(10)(12)
III.4) KARL GUSTAFSSON STENBOCK, friherre, d 1609, nämnes som hovjunkare hos Johan III, förde 1582 befäl under Pontus De la Gardie i Estland och var en av de fullmäktige, som 1583 avslöt stilleståndet med Ryssland vid Pliusa, hade 1584 och även senare beställning som knektöverste, kallas 1584 och 1585 hovråd, deltog 1592 i underhandlingar med ryssarna och uppges i mars 1593 ha blivit befälhavare på Kexholm. Under stridigheter-na mellan Sigismund och hertig Karl ställde han sig liksom bröderna avgjort på den förres sida. Missnöjd med hans uppförande, återkallade hertigen 1596 hans förläning, varpå han begav sig till Polen, där han av Sigis-mund 1596 förordnades till ståthållare över Kalmar slott och län samt Öland. 1597 måste han emellertid uppge Kalmar slott och överlämna sig själv som fånge åt hertigen, som satte honom i förvar på Gripsholm. Vid Linköpings riksdag, 1600 ålades Stenbock, som icke synes ha varit välkänd, att med ed fria sig från beskyll-ningen för delaktighet i ett mord. Trots allt återvann han dock, åtminstone i någon mån, hertigens nåd, ty 1603 överlät denne åt honom brodern Olofs friherreskap Kungslena.(10)
III.5) BEATA GUSTAFSDOTTER(STENBOCK)(systerdotter och syster till konung Gustaf I Vasas andra och tredje drottningar). - G m PER (JOACHIMSSON)BRAHE(systerson till konung Gustaf I Vasa), son av Joachim Brahe och Margareta Ericsdotter(Vasa).(14)(17)
II.b) ANNA OLOFSDOTTER STENBOCK, f 150(4), fördes 1520 på konung Kristierns befallning från Jönköping till Danmark, varifrån hon återkom tillsammans med riksföreståndaren Sten Stures änka Christina Gyllenstierna 1524, d 12/5 1579(enl. inskriften på hennes gravsten) och ligger jämte sin man begraven på Torestorps kyrkogård(Älvsb.). - G m ståthållaren NILS KNUTSSON RIBBING, d 1580.(1)(3)
Tillhör släkten:
I.1) CECILIA GUSTAFSDOTTER(STENBOCK), d 162(6). - G m GUSTAF JOHANSSON(TRE ROSOR) i hans 2:a gifte(gift 1:o med Ingeborg Christophersdotter(Röd)), till Lindholmen, f 1531, d 1566, son av Johan Thuresson(Tre Rosor) och Christina Nilsdotter(Gyllenstierna).(13)
Tillhör släkten:
I.1) ARVID GUSTAFSSON STENBOCK. - G 1582 m CATHARINA MAGNUSDOTTER(LILJEÖRN), d 1604, dtr t Magnus Ivarsson(Liljeörn) till Edeby och Anna Göransdotter Gyllenstierna.(9)
Tillhör släkten:
I.1) EVA CHARLOTTA VICTORIA STENBOCK, f 1710, d 1785. - G 1728 m CHRISTIAN BARNEKOW, f 1694, d 1762.(16)
Tillhör släkten:
I.1) BRITA STENBOCK. - G m JOHAN HANS VON ROSEN.(19)
Tillhör släkten:
I.1) CARL OTTO STENBOCK, f 1653, d 1697, greve, överstelöjtnant. - G 1681 m MARGARETA SOOP(af Limingo), f 1662, d 1715.(20)
Son:
II.a) CARL STENBOCK, f 16(85), d 1723, greve, kapten. - G 1715 m EVA ZELOW, f 1700, d 1722, dtr t överste Georg Zelow och Christina Dorothea Posse(af Säby).(20)(21)
Dotter:
III.1) MARGARETA STENBOCK, f 1720, d 1767. - G 1743 m CARL GEORG LILLIE(AF ASPENÄS), f 1712, d 1782, major, son av översten Carl Lillie(af Aspenäs) och Agneta Hedvig Mörner(af Tuna).(20)
Tillhör släkten:
I.1) ULRICA MAGDALENA STENBOCK. - G m CARL HANS WACHTMEISTER.(23)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Jöns Skytte, väpnare | Olof Jönsson, riksråd, häradshövding | Gustaf Olofsson d.ä., riksråd, riddare, politiker | __________________________________________________________________________ Karin Gustafsdotter Anna Gustafsdotter | | Håkan Pedersson ( ? -ca1531) Estrid Arvidsdotter(Drake af Intorp) | | Knut Håkansson, fältöverste (1500-talet) Måns Pedersson(Stierna), härads- hövding, lagman ( ? -ca1575) | | Håkan Knutsson Hand, ståthållare ( ? -ca 1634) Göran Månsson Stierna, överste, ståthållare ( ? -1617) | | Catharina Hand (levde änka 1646) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Virginia Rytter ( ? -1688) - gifta - Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) _____________________________________________________________________________________ | Christina Stierna (död före 1687) | Margareta Hierta (före 1687-1743) | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | Ulrika Stierngranat (1785-1845) | Amalia Mellin (1812-1848(50)) | Sofia Wennerbom (1838-1904) | Lisa Skårman (1861-1951) | Astrid Stagh (1895-1952) | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
|
Anna Olofsdotter (150(4)-1579)
|
Anna Ribbing ( ? -1561)
|
Carin Andersdotter(Lilliehöök) (död ca 1623)
|
Anders Stierna, överste ( ? -1641(5))
|
Göran Stierna, assesor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors mormors far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors mormor.
(4) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farfars morfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors morfars farfar.
(5) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farfars morfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors morfars far.
(6) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farfars morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors morfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars farfars mor.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farmors mor.
(9) = Sveriges Adelskalender 1955, s 969-971.
(10) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 1207-1219.
(11) = Nordisk Familjebok, bd XIII, sp 1268.
(12) = Nordisk Familjebok, bd XXIII, sp 26-27.
(13) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(14) = Svenska Ättartal 1889, s 74-75.
(15) = Sveriges Adelskalender 1955, s 282-283.
(16) = Svenska Ättartal 1889, s 84-87.
(17) = Svenska Ättartal 1889, s 88-89.
(18) = Svenska Ättartal 1889, s 90-91.
(19) = Svenska Ättartal 1889, s 94-95.
(20) = Svenska Ättartal 1892, s 40-45.
(21) = Hans farfars mor grevinnan Beata Margareta Brahe var dotterdotter av hertig Otto av Braunschweig- Lüneburg, vars farfars farmor var dotter av Fredric I, den förste kurfursten av Brandenburg av huset Hohenzollern. Dennes morfars farmor Margareta av Hohenstaufen var sonsons dotter av kejsar Fredric Barbarossa, vars farmor var dotter av kejsar Henric IV, vilken var ättling i 10:de ledet av kejsar Carl den store.(20)
(22) = Svenska Ättartal 1892, s 46-47.
(23) = Svenska Ättartal 1892, s 52-53.
(24) = Hennes farfars farmor var Malin Sture.(23)
(25) = Svenska Ättartal 1893, s 26-27.
STENKILSKA ÄTTEN. Tillbaka till toppen »
I.1) ULF, jarl i Skara ca 1000.(8)
Son:
II.a) RAGNVALD, jarl 1010-20-talen, d vid Ladoga. - G m en syster till Emund Gamle.(8)
Barn:
III.1) STENKIL, konung i Sverige 1061-66 och stiftare av en konungaätt, den stenkilska(omkr. 1060- omkr. 1130), var antagligen av västgötsk härstammning och gift med Emund den gamles dotter. Han uppsteg på tronen efter sin svärfaders död i slutet av 1050-talet och regerade till omkring 1066. Av samtida källor skildras Stenkil som en from man, vilken med nit och klokhet främjade kristendomens utbredning i vårt land. I sin fädernebygd bevarades han i troget minne såsom den, som "älskade västgötar framför alla de män i hans rike voro", och han berömdes som en väldig bågskytt, vars skottmärken länge visades med beundran. En gammal folksägen förtäljer, att Stenkil efter sin död begrovs i den s.k. Kungskullen i Levene sn(Västergötland).(1)(8)
Söner:
IV.a) ERIK (IX) STENKILSSON, svensk konung 1066-67.(8)
IV.b) INGE D.Ä., samkonung med sin broder Halsten. Svensk konung 1079-84 och 1087-1110. Om Inges regering känner man föga med visshet. Enligt den med Inge samtidige krönikeskrivaren Adam av Bremen(och hans skoliast) skulle efter Stenkils död två konungar med namnet Erik regerat och dödats, varefter från Ryssland inkallats en Anund, dock fördrivits av tingsmenigheten, då han vägrade att förrätta offer åt hednagudarna. Huruvida med denne Anund avses Inge, vars kristna nit betygas i flera källor och som enligt tillägget till Hervararsagan bortdrevs från svearnas ting för en liknande vägran, är osäkert. Enligt Hervararsagans tillägg skall Inge efter "vräkningen" dragit sig undan till Västergötland, men efter tre vintrar återkommit, dräpt sin svåger Sven och återtagit regeringen. I ett till honom ställt brev från påven Gregorius VII av år 1080 kallas Inge "svearnas konung", och i ett senare brev, troligen från år 1081, benämnas han och brodern Halsten "västgötarnas konungar", men från dessa olika titulaturer kunna svårligen några säkra slutsatser dragas rörande omfånget av Inges maktområde vid tidpunkten för de båda breven, som handla om kristendomens spridning i landet och påvens krav på erläggande av tionde från Inges och Halstens rike. Enligt Snorre kom Inge i fejd med konung Magnus Barfot i Norge, men ingick fred vid ett möte mellan Nordens tre konungar i Kunghäll 1101. Inges dödsår är okänt, men ca 1110. Västgötalagens kungalängd säger om honom, att han "styrde Sverige med manhaftighet och bröt aldrig den lag, som var förkunnad och antagen i varje landskap". Inge uppgives ha haft en son Ragnvald, vilken lär ha dött före fadern och var far till Ingrid bl.a. gift med Harald Gille. - G m HELENA, syster till Blot-Sven.(2)(8)(9)
Barn:
V.1) RAGNVALD INGESSON, d före 1110. Se fadern.(2)(8)
Barn:
VI.a) INGRID RAGNVALDSDOTTER, norsk drottning, dtr t Inge d.ä:s son Ragnvald, var fem gånger gift: 1) m danske prinsen Henrik Skatelar(d 1134), 2) m norske konungen Harald Gille(d 1136), 3) m lendermannen Ottar Birting, 4) m lendermannen Arne Ivarsson(Kongsmaag) av Stordeim, och 5) m Ivar Sneis från Oplandene. Från hennes första äktenskap berättas, att hon i manlig förklädnad flytt med en sin älskare till Aalborg i Jylland, men av sin make blivit återhämtad. En av deras söner var den Magnus Henriksson, som i Uppsala överrumplade Erik den helige och för någon tid inkräktade det konungsliga väldet i Sverige. Av hennes 2:a gifte var sedemera konung Inge Krokrygg i Norge, och barn i hennes andra äktenskap intogo betydande ställningar i Norge.(3)(8)
VI.b) INGE RAGNVALDSSON.(8)
Son:
VII.1) INGO IV.(8)
Dotter:
VIII.a) KRISTINA. - G m ERIK DEN HELIGE.(8)
V.2) KRISTINA INGESDOTTER AV SVERIGE, blev moder till Sigurd Jorsalafarares och Knut Lavards gemåler. Hon skall ha dött 18/1 1122. - G 1095 m ryske storfursten MSTISLAV I VLADIMIROVITJ AV KIEV(RURIKSKA ÄTTEN), f 1076, d 15/4 1132.(4)(8)(9)
V.3) MARGARETA FREDKULLA. - G 1:o m MAGNUS BARFOT av Norge. - G 2:o m NIELS SVENSSON av Danmark.(8)
V.4) KATARINA AV SVERIGE. - G m BJÖRN JÄRNSIDA(ESTRIDSKA ÄTTEN), sonson till Erik Ejegod av Danmark.(8)(9)
IV.c) HALSTEN, (HALLSTEN), svensk konung 1067-70 och 1081-84, samkonung med sin broder Inge. Om Halstens regering känner man föga. I ett samtida tillägg(scholion) till Adams av Bremen krönika omtalas, att han, sedan två andra tronpretendenter dödats, blivit konung, men inom kort förjagats. Att han och Inge varit samkonungar 1081, framgår av ett brev till dem från påven Gregorius VII, där de betecknas med initialerna I och A samt kallas "västgötarnas konungar". I Västgötalagens konungalängd heter det om Hallsten, att han var "hovsam och godlynt; de mål, som drogos inför honom, bättrade han, och därför beklagade Sverige över hans frånfälle". Hallsten vars dödsår är okänt, var fader till samkonungarna Filip och Inge d.y.(5)(8)
Barn:
V.1) FILIP, svensk konung 1100-talets början, var son till Inge d ä:s broder och medregent Halsten samt efterträdde, jämte sin broder Inge d y, konung Inge d ä vid dennes frånfälle. I Västgötalagens konungalängd heter det om de båda bröderna, att "de foro väl med Sverige", och om Filip säges, att "ingen kunde beskylla honom för lagkränkning". Han var enligt en nära samtidig, till Hervararsaga fogad konungalängd gift med den norska konungadottern Ingegärd(se denne) samt endast kort tid konung och avled 1118, varefter brodern var ensam konung. Över hur stor del av riklet de rådde, är svårt att veta. - G m INGEGERD AV NORGE.(5)(7)(8)
V.2) INGE D.Y., svensk konung 1110-25, efterträdde jämte sin broder Filip Inge d.ä. vid dennes frånfälle. Efter sin broders död (1118) var Inge ensam konung. Inges eget dödsår är okänt; enligt Västgötalagens kungalängd blev han "förgjord med ond dryck i Östergötland". Man vet ej, om Inge var i livet, då norske konungen Sigurd Jorsalafarare 1123 företog sitt härnadståg till Kalmartrakten. Med Inge utdog den stenkilska konungaätten på manssidan. Inge uppgives ha varit gift med Ulfhild, normannen Haakon Finssöns dotter, som sedan äktade först danske konungen Nils Svensson och därefter konung Sverker d.ä. i Sverige, men uppgifterna om Ulfhilds äktenskap anses ej fullständigt säkra. - G m ULVHILD HÅKONARDOTTER från Norge.(2)(8)
Dotter:
VI.a) KATARINA INGESDOTTER. - G m BJÖRN JÄRNSIDA(ESTRIDSKA ÄTTEN).(6)
IV.d) en dotter. - G m BLOTSVEN, svensk konung 1084-87.(4)
III.2) en dotter, mamma till Håkan Röde.(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, bd XXVI, sp 1244.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XII, sp 620-621.
(3) = Nordisk Familjebok, bd XII, sp 653-654.
(4) = Nordisk Familjebok, bd XIV, sp 1428.
(5) = Nordisk Familjebok, bd X, sp 1184.
(6) = Nordisk Familjebok, bd III, sp 584.
(7) = Nordisk Familjebok, bd VIII, sp 207.
(8) = Stamträd över Europas furstehus/Åke Ohlmarks, s 294.
(9) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
STIERNA. Tillbaka till toppen »
I.1) NILS GREGERSSON(STIERNA), till Säby i Bäckaby sn(Jönk.), förde en femuddig stjärna i vapnet, var häradshövding i Västra härad 1426-31. - G enligt riddarhusgenealogien m INGRID JÖNSDOTTER i Sandsjö.(1)(2)
Barn:
II.a) MÅNS NILSSON(STIERNA), till Säby, då han 4/12 1463 beseglade ett Peder Nilssons i Berga gåvobrev till Nydala kloster, förde i vapnet en sexuddig stjärna. - G m CARIN PEDERSDOTTER(BAGGE AF BERGA), dtr t nämnda Peder Nilsson i Berga(Bagge af Berga, nr 118).(1)(3)
Barn:
III.1) PEDER MÅNSSON(STIERNA), till Säby, väpnare, häradshövding i Västra härad 24/9 1492 och ännu 17/2 1518, riksföreståndaren Svante Stures sven 1503 samt under de följande åren hans och Sten Stures förtroendeman. - G m ESTRID ARVIDSDOTTER(DRAKE AF INTORP), dtr t lagmannen och riksrådet Arvid Knutsson(Drake af Intorp) o Anna Göstafsdotter(av gamla Stenbocks-släkten).(1)(4)
Barn:
IV.a) MÅNS PEDERSSON(STIERNA), till Säby i Bäckaby sn, Eskilstorp i Bredaryds sn och Härstad i Kärda sn(alla i Jönk.) m.m., fogde i Allbo och Östbo härader 24/9 1531-32, fick Norrvidinge härad i förläning 15/2 1533, nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset 1534, fogde i Uppsala län 1535-37, fick 13/8 1534 i förläning Höjentorps gård i Äggby sn(Skarab.) och 13/6 1538 häradsrätten i Vartofta och s.å. 26/6 räntan av Konga härad, som han dock miste redan före 1540, avlade häradshövdings- och lagman- sed i Uppsala 22/3 1541, den senare gällande lagmansdömet i Tiohärads lagsaga, samt innehade lagmansdömet därstädes t.o.m. 1547, uppbar 1542 räntan av Östbo härad, som dock indrogs 25/7 1543, en av anförarna mot Dacke 1542, men blev en söndag detta år, då han bevistade en guds- tjänst i Väckelsångs kyrka, tillfångatagen av denne, friköpte sig och "tog soning av Dacken", vilket skedde utan konungens tillstånd, varför han anklagades och miste sin förläning, beseglade Västerås arvsförening 1544, häradshövding i Allbo härad åtminstone 1545-49 och i Östbo härad 155(4) med konfirm.-fullm. 28/7 1563 och ännu 1572, underskrev Gustaf I:s testamente 13/1 1560 och ständernas bevillning 15/4 1561, dömdes 19/8 1562 förlustig sitt frälse, emedan han "försum- mat den engelska resan", men fick snart nåd och slapp undan med förlust av åtta gårdar, satt 1564 i konung Erik XIV:s nämnd som domare över Olof Gustafsson Stenbock men 1565 själv på de an- klagades bänk samt angives 1566 för förrädiska stämplingar med fienden, dock utan fog, fullmakt att hava överste befallningen på Kronobergs slott 25/11 1569, innehade 1568 socknarna Åker och Kävsjö(Jönk.) i förläning(revocerade 1569), fick 22/5 1571 Hemmesjö sn i Konga härad och Stock- aryds sn i Västra härad i förläning, mottog förhållningsordres om rusttjänsten i Kronobergs län 1574 och befallning att hålla rannsakning om adligas giften med ofrälse m.m. 1574, d omkr. 1575 (arvsskifte efter honom och hans hustru förrättades 8/4 1578). - G m BRITA JÖNSDOTTER(BÖLLJA), levde änka 1576, men d före 8/4 1578, dtr t häradshövdingen i Västbo härad Jöns Larsson(böllja), till Eskilstorp och Vallsnäs, o Anna Tordsdotter(Store, nr 79).(1)(5)
Barn:
V.1) GÖRAN MÅNSSON STIERNA, till Eskilstorp samt Bolmsnäs(nu Liljenäs) i Torskinge sn(Jönk.) m.m., tf domhavanden i Östbo härad 1575, erhöll konungens befallning 13/4 1580 att begiva sig till Kalmar och hålla slottet konungen tillhanda, häradshövding i Östbo härad i Småland 29/10 1583-89 och tillika i Västbo härad 6/11 1583-86, hövidsman över några fänikor smålandsknektar 14/6 1591, uppdrag att underhandla med allmogen i Sunnerbo härad 3/1 1593, ånyo häradshövding i Östbo härad 26/3 1594, befallningsman på Kalmar 11/6 1596-1598, överste för småländska fotfolket 3/8 1598 och beordrad tåga upp till Östergötland, deltog sannolikt i slaget vid Stångebro, satt i rätten över riksråden i Linköping 1600, ståthållare i Kronobergs och Jönköpings län 30/5 1612 och kvarstod i denna befattning liksom i häradshövdingebefattningen till sin död 1617(levde 7/10 1616, men var död 11/2 1618). - G m CARIN ANDERSDOTTER(LILLIEHÖÖK AF FÅRDALA), som levde änka 1621, men var död 1623, dtr t riksrådet Anders Pedersson(Lilliehöök af Fårdala, nr 1) o hans första fru Anna Ribbing, nr 15.(1)(6)
Barn:
VI.a) ANDERS STIERNA, till Bolmsnäs och Eskilstorp samt Säby i Bäckaby sn(Jönk.), som han erhöll vid arvsskiftet efter farbrodern Arvid 1618, Revesjö(holm) i Revesjö sn(Älvsb.), som han fick efter fastern Hillevi 1623, och Kristineholm i Allhelgona sn(Söd.), som han erhöll med sin första hustru, överste för ett regemente till häst(?), introducerad 1625 å ättens vägnar och under nr 44, vilket nr sedan ändrades till 77, död troligen 1641, då han förordnar om sin begravning m.m.(säkert före 29/7 1645). "Han måste för ett lägesmåls skull en längre tid hålla sig från riddarhuset, fick sedan konung Gustaf II Adolfs pardon, men försummade att inställa sig därstädes förrän 1634, då han erhöll re- geringens restitution och blev s.å. den 26/7 efter erhållen tjänlig förmaning att därefter se sig bättre för, så att han icke befläckade sig med någon grov gärning, åter bland ridderskapet och adeln in- tagen". - G 1:o m MARIA STIERNSKIÖLD, d 1614, dtr t riksrådet och marskalken Göran Claesson (Stiern- sköld) o Kerstin Hansdotter(Bielkenstierna, nr 28).(1)(7)
Barn:
VII.1) GÖRAN STIERNA, till Bolmsnäs, och Eskilstorp samt Revesjö(holm), f 161(1), student i Leiden 29/4 1629, assessor i Göta hovrätt 29/5 1639, d 1652 i oktober(15/11?). - G m VIRGINIA RYTTER(REUTER AF SKÄLBOÖ), d 16/4 1688 och begraven s.å. 2/6 i Bredaryds kyrka(Jönk.). dtr t landshövdingen Johan Henriksson, adlad Rytter(Reuter af Skälboö) o Catharina Hand, nr 59.(1)(8)
Barn:
VIII.a) CHRISTINA STIERNA, d 1687 i Ginkalunda, Kinna sn. - G 1667 m ryttmästaren BENGT HIERTA.(1)(9)(15)
II.b) PEDER NILSSON(STIERNA), till Hov i Hällstads sn(Älvsb.), samt Säby i Vings sn(Älvsb.), vilket han erhöll genom sitt gifte. - G m INGRID GUNNARSDOTTER GYLTA, dtr t Gunnar Gylta till Påtorp o Märta Bragde.(1)(10)
Barn:
III.1) ANDERS PEDERSSON(STIERNA), till Hov och Säby, väpnare, häradshövding i Vedens härad, förde en sexuddig stjärna i vapnet, nämnes senast 1493. - G m KERSTIN ESBJÖRNSDOTTER(båt).(1)(11)
Barn:
IV.a) RAGNHILD ANDERSDOTTER(STIERNA). - G m häradshövdingen PEDER BRYNTESSON(LILLIEHÖÖK AF FÅRDALA) i hans 1:a gifte.(1)(12)
Tillhör släkten:
I.1) HILLEVI MÅNSDOTTER STIERNA. - G 1:o m ERIC BRORSSON(BUTZ), till Räfsjö, son av Bror Ericsson(Butz) och Birgitta Haraldsdotter(Soop). - G 2:o 1601 m MAURITZ GÖRANSSON SVAN, till Djulö.(13)
Tillhör släkten:
I.1) ERIC STIERNA. - G m CHRISTINA ULFSPARRE.(14)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Nils Gregersson, häradshövding (1400-talet) | __________________________________________________________________________________ Måns Nilsson(Stierna) (1400-talet) Peder Nilsson(Stierna) (1400-talet) | | Peder Månsson, väpnare, härads- Anders Pedersson, häradshövding hövding, sven (1400/1500-talet) (levde 1493) | | Måns Pedersson, fogde, häradshövding ( ? -ca 1575) Ragnhild Andersdotter | | Göran Månsson Stierna, överste, Anders Pedersson(Lilliehöök af ståthållare ( ? -1617) Fårdala), riddare, riksråd ( ? -1572) | | Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) Carin Andersdotter (död ca 1623) | | Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) | | Christina Stierna (död före 1687) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Christina Stierna (död före 1687) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Lisa Skårman (1861-1951) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Astrid Stagh (1895-1952) Lisa Skårman (1861-1951) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Astrid Stagh (1895-1952) | | Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Alexandra Liliequist (1989- ) Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmors farfars far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars farfar.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars far.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfar.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars far.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfar.
(9) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mor.
(10) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmors farfar.
(11) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmors far.
(12) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors farmor.
(13) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(14) = Svenska Ättartal 1889, s 70-71.
(15) = Hierta, Bengt. Ryttmästare. Född 1638-02-21 i Åsaka sn (R), Åsaka (GW). Döpt 1638-02-23. Död 1696-09-27. Bengt Hierta till Åsaka och Ginkalunda i Kinna sn (P). Korpral vid Västgöta infanterireg. 1655; kornett 1658; löjtnant 23/2 1672; kaptenlöjtnant 18/2 1676; ryttmästare 23/1 1677; avsked för sjukdom 1678. (Barn VI:58, s , Far VIII:229, s , Mor VIII:230, s ) Gift 1:o 1659 med Lilliehöök av Gälared och Kolbäck, Anna .
Barn:
Hierta, Elisabeth. Död 1723-07-20 i Sjötrop Lervs sn.
Gift 2:o 1667 med efterföljande ana.
Barn:
Hierta, Catharina. Född 1689-01-16 i Lekåsa sn (Skarab).
Hierta, Göran Ryttmästare. sekundärryttmästare.
Hierta, Bengt. Kapten i fransk tjänst. Död 1690. Död ogift 1690 vid belägringen av Namur.
Hierta, Anna Christina. Född 1667. Död 1752.
Hierta, Margareta. Född 1676. Död 1743-12-28 i Björsgården. Begravd 1744-01-18 i Björsgården, Häggum (Häggum C:3). (Se VI:58, s ).
Hierta, Metta. Död 1742. ogift
Gift 3:o 1687 med Stake, Anna Margareta. Född 1664. Död 1737.
Barn:
Hierta, Hans. Överste. Född 1688-05-03. Död 1754-01-27 i Högbo bruk och begravd i Ovansjö kyrka (Gävleb). Han fick 1706 vid Fraustadt en kula i högra låret vilken sedermera icke kunde uttagas. Blev vid Hlovzin 1708 killa kväst av en kula i livet samt slutligen vid Poltava fången, varefter han måste utstå en svår 13-årig fångenskap i städerna Moskva, Petersburg, Voöodga, Tobolsk,och Solvytjegodsk varifrån han hemkom 6/3 1722. VII:116 mm mf fm m Stierna, Christina. Död 1687 i Ginkalunda, Kinna sn (P). Stierna nr 77. Död före 1687 i Ginkalunda, Kinna sn (P) (Barn VI:58, s , Far VIII:231, s , Mor VIII:232, s ) Gift 1667 med föregående ana.
STIERNBIELKE. Tillbaka till toppen »
I.1) OLOF GUSTAFSSON(STIERNBIELKE).(1)(2)(3)(4)(5)(8)(9)
Barn:
I.1) GUSTAF OLOFSSON(STIERNBIELKE), f 1500 i Lemnhult, till Strömsnäs. - G m ANNA ANDERSDOTTER(EKA AF HINDSEKIND-ÄTTEN), dtr av Anders Andersson(Eka Af Hinsekind-Ätten) och Birgitta Henriksdotter(Gyllensparre).(1)(2)(3)(4)(5)(7)(8)
Barn:
II.a) OLOF GUSTAFSSON(STIERNBIELKE), f 1525 i Lemnhult, d 1568 i Sund, till Gravby. Häradshövding. - G m INGEGERD HALSTENSDOTTER(BAGGE AF BERGA), d 1578.(1)(2)(3)(4)(5)(8)
Barn:
III.1) MÅNS OLOFSSON(STIERNBIELKE), d 30/4 1599 i Kalmar. Hovjunkare, Krigshövitsman. - G 1:o m ANNA BRÖMSDOTTER(BAGGE AF BERGA), dtr av Bröms(Bagge Af Berga) och Anna Bengtsdotter. - G 2:o m ANNA LARSDOTTER BRÖMS, d 1614, dotter av Lars Joensson Bröms och Margareta Olofsdotter(Västbo-Drakarne).(8)
II.b) ESTRID GUSTAFSDOTTER(STIERNBIELKE), f 1525 i Misterhult, Kalmar län, d 1564 i Holma, Lemnhult, Jönköpings län. - G 1548 m NILS PEDERSSON(SILFVERSPARRE), f 1528, d 19/1 1572 i Näshults socken, till Holma. Hövitsman, ryttmästare och fogde. Grevskapsfogde över de Stureska förläningarna. Bosatt mellan 1570 och 14/6 1598 i Brevik, Eksjö. Död 14/6 1598 i Marbäcks sn, Norra Vedbo härad. Begravd i Eksjö kyrka.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(8)(10)
II.c) ERIK GUSTAFSSON(STIERNBIELKE), f 1530, d 1577.(1)(2)(3)(4)(5)(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Gustaf Olofsson (Stiernbielke), (f 1500)
|
Estrid Gustafsdotter (Stiernbielke), (1525-1564)
|
Peder Nilsson(Silfversparre), grevskapsfogde 1598
|
Samuel Petri Drysenius, kontraktsprost (1600-1672)
|
Petrus Drysenius, kontraktsprost (1636-1693)
|
Helena Drysenia(1668-1719)
|
Brita Wrethelia (1711-1800)
|
Anna Helena (Lena) Nicander (1740-1799)
|
Gustaf Nilsson(Jonsson) (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1826-1908)
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Familysearch.com.
(2) = Ancestry.com.
(3) = Samuel Pedersson Drysenius var född den 6 mars 1600 i Eksjö och avled den 2 jan 1672 i Vadstena, där han var kontraktsprost och krigsmanshuspastor 1651-70. Han begravdes i klosterkyrkan. Gift med Anna Grubb, dotter till lektorn i Linköping Nils Nilsson Grubb. Deras son Petrus Drysenius (1636-1693) var prost i Kättilstad och gift andra gången med Catharina Laurina, dotter till kontraktsprosten i Söderköping Laurentius Laurentii Laurinus och Helena Walleria, född 1652 i Söderköping, död 1667 i Kättilstad. Modern var dotter till Högsbyprosten Laurentius Erici Wallerius och Catharina Ungia. (Smol. Ups. anger som far till Samuel D. grevskapsfogden Peder Nilsson som efterträdde sin fader 1598 och dog 1617., gift med Margareta Mattsdotter Kafle). Bröderna, Samuel och Erik antog namnet Drysenius. Samuel Pedersson Drysenius sköld: Ett lågande hjärta mellan två hjorthorn. Hjälmprydnad: Tre rosor på stjälkar. (Mtl Östergötland 1642).
(4) = Jfr Eksjö stads hist. II:1, s. 528.
(5) = J. Silfving skriver i Genealogisk Tidskrift, 1946 sid 138-139, i artikeln ”Släkter från Eksjö stad och socken under 1600 – 1700 talen, om släkten Drysenius; ”Släktens äldsta generationer lära vi av en händelse känna genom en lagmansrättens dom i en tvist mellan säteriet Breviks i dåv. Eksjö landsförsamling innehavare, grevinnan von Klencken, och Eksjö stad, då ”assessorn, höglärde Erich Drysenius” i ett vittnesintyg bl.a. säger, ”att som hans far och farfar ha bott på Brevik, där han ock är född” och ”även prästehustrun är född på Brevik” (S. Vedbo härads dombok 1657). Breviks stora kronoegendom var under 1500-talet fogdeboställe. Där bodde bl.a. grevskapsfogden över de Stureska förläningarna, Nils Pedersson, under åren 1570 – 1598 14/6, då han föll för en lönnmördares kula uppe i Marbäcks socken i Norra Vedbo härad. Han begrovs i Eksjö kyrka, där hans gravsten ännu finns bevarad. (Jfr Eksjö stads hist. II:1, s. 528). Han efterlämnade endast en känd son, Peder Nilsson, men tvenne söner, Peder och Erik, hade avlidit resp. åren 1592 och 1597, enligt inskriptionen på fadern gravsten. Sonen Peder Nilsson var tydligen så pass till åren kommen, att han kunde efterträda sin fader och övertog dennes syssla som grevskapsfogde över S. och N. Vedbo och Östra härader omedelbart efter faderns död. Han var gift med Margareta Kafle, dotter till Matts Kafle på Hornsnäs (nuv. Katrineholm) i Marbäcks socken i N. Vedbo härad och fick med henne ärva en hel del av de Kafleska arvegodsen, bl. a. sätesgården Kunhult i Askeryds socken. Peder Nilsson avled sannolikt år 1617, vilket år i tiondelängden för grevskapet endast ”hustru Margareta på Brevik” omtalas. Makarna hade ett flertal barn, vilka samtliga antogo namnet Drysenius.”
(6) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmor.
(7) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmors far.
(8) = Geni.com. Christer Lyrholm. Svante Martin Julius. Sveneric Rosell. Myheritage.com.
(9) = Alexandras farmors farmors farmors farmors mormors farfars farmors farfar.
(10) = Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
STIERNGRANAT. Tillbaka till toppen »
Adliga ätten Stierngranat, nr 1506(xy). Från Västergötland, hette förut Jerpe. Adlad 1716, introducerad 1719.(2) Adliga ätten Stierngranat, N:o 1506.(2)
I.1) JON i Floda i Åse härad(Skarab.), bonde. - G m CARIN.(1)(3)(4)
Son:
II.a) OLOF HJERPE, adlad STIERNGRANAT, till Björsjö i Häggums sn(Skarab.), f 1/4 1661, konstapel vid artil- leriet i Bremen och Stade 1686, sergeant 5/11 1689, styckjunkare 1694, överfyrverkare i Stockholm 1696, förordnad att förestå laboratoriet i Stockholm 1700, artillerilöjtnant i Göteborg 19/5 1702, kap- ten vid artilleriet på amiralitetsflottan i nämnda stad 2/5 1710, adlad 21/8 1716(introducerad 1719 under nr 1506), avsked 17/2 1720, d 22/2 1737 på Björsgården i Häggums sn. "Han bevistade kam- panjer både utom och inom riket samt brukades vid artilleriet i Stockholm, där han en tid väl och berömligen förestod fyrverkarstaten". - G 1) 1687 i mars i Stade m ELISABETH GRAU. - G 2) 31/5 1713 på Kjällstorp i Örslösa sn(Skarab.) m MARGARETA HIERTA, f 1676, d 28/12 1743 på Björsgården, dtr t ryttmäs- taren Bengt Hierta, nr 121, och hans 2:a fru Christina Stierna, nr 77.(1)(5)(15)
Barn i 1:a giftet:
III.1) JONAS STIERNGRANAT, f 169(5), arklimästare vid amiralitetet 1704, konstapel därstädes 1712, un- derlöjtnant vid Göteborgseskadern 19/7 1716, artillerilöjtnant därstädes 21/2 1717, artilleriöver- löjtnant 18/8 1720, skeppskapten 7/1 1743, d 1751 och begraven s.å. 22/1 i Amiralitetsförsamlingen i Göteborg. - G m MAGDALENA ELEONORA LILLIE AF ASPENÄS, f 1692, d 16/6 1754 i Broddetorps sn(Ska- rab.), dtr t generalkvartermästarlöjtnanten Mauritz Lilie af Aspenäs, nr 109, och Margareta Sidonia Bildt.(1)(15)
Barn:
IV.a) MARGARETA ELISABET STIERNGRANAT, f 31/11 1720, d 11/6 1725 på Båltorp i Broddetorps sn.(1)
IV.b) MAURITZ BOTVID STIERNGRANAT, f 24/7 1721 på Båltorp i Broddetorps sn(Skarab.), f 24/7 1721 på Båltorp i Broddetorps sn(Skarab.), arklimästare vid amiralitetet 14/5 1739, konstapel därstädes 4/2 1742, extra löjtnant 1743, löjtnant 4/5 1754, kaptenlöjtnant 31/12 1757, RSO 23/11 1767, major 24/9 1773, överstelöjtnant 25/9 1781, lotsdirektör, d 15/11 1794 i Stockholm. Ägde fastigheten nr 6 vid Klarabergsgränd i Stockholm. - G 1) 30/11 1762 i Karlskrona m Elisabet Margareta Kreuger, f 1740, d 19/5 1776 i Karlskrona och därstädes begraven s.å. 24/5. - G 2) 15/4 1777 m Barbara Dorotea Müt- zow, f 1754, d 28/7 1818 i Stockholm, dtr t amiralitetsrådet Georg Immanuel Mützow o Helena Catharina Falck.(1)
Son i 1:a giftet:
V.1) CARL PETER STIERNGRANAT, dp 27/11 1763 i Karlskrona, begraven därstädes 8/1 1764.(1)
IV.c) CARL FREDRIK STIERNGRANAT, f 1723 på Båltorp, d där s. å. 27/9.(1)
IV.d) CATHARINA CHRISTINA STIERNGRANAT, f 12/7 1725 på Båltorp, d 29/10 1775. - G 3/12 1765 på Ek- sjöhovgård i Vallsjö sn(Jönk.) m löjtnanten Georg Uggla, nr 100, i hans 2:a gifte, f 1726, d 1787.(1)
IV.e) ULRIKA ELEONORA STIERNGRANAT, f 16/5 1727 på Espås i Segerstads sn(Skarab.), d ogift 2/10 1774 på Rosendala i Undenäs sn(Skarab.).(1)
IV.f) EVA MAGDALENA STIERNGRANAT, f 1/5 1729 på Båltorp, d ogift 22/1 1804.(1)
IV.g) CARL JOHAN STIERNGRANAT, f 2/9 1730 på Båltorp, student i Uppsala 4/9 1750, kanslist i k. m:ts kansli 12/10 1752, sekreterare i rikets ständers kontor, kammarråd 29/6 1762, RNO 26/11 1770, vice president i kammarkollegium 1/9 1782, d 9/1 1802 i Stockholm. - G 10/6 1767 på Djursnäs i Ösmo sn(Sth.) m Florentina Hildebrand, f 21/11 1737 i Frankfurt am Main, d 22/5 1802 i Stockholm, dtr t hovmarskalken Henrik Jakob Hildebrand, nr 1357, och hans 1:a fru grevinnan Sofia Lovisa Sparre af Söfdeborg, nr 66.(1)
Barn:
V.1) SOFIA LOVISA STIERNGRANAT, f 6/3 1768, stiftsjungfru, d 23/9 1834, troligen i kolera. - G 28/12 1794 m ryttmästaren Sven Kafle, nr 70, f 1764, d 1829.(1)
V.2) HENRIK STIERNGRANAT, f 4/9 1770 i Stockholm(Klara), korpral vid livregementet till häst 13/12 1775, fanjunkare vid husarregementet 7/10 1779, kornett därstädes 20/8 1781, löjtnant 29/1 1788, rytt- mästare vid Smålands kavalleriregemente 20/12 1791, major därstädes 22/9 1802, RSO 29/4 1805, överstelöjtnant vid regementet 15/5 1810, överste i armén 22/5 1814, överste för Jämtlands re- gemente 6/5 1817 och för Jönköpings regemente 11/5 1818, generaladjutant i arméns generalstab 5/11 1821, KSO 31/8 1829, generalmajor i armén 17/2 1837, KmstKSO 4/7 1839, d 9/4 1849 i Jönkö- ping. - G 29/1 1801 i Stockholm m sin kusins dotter Catharina Elisabet de la Grange i hennes 2:a gifte(G 1) 11/2 1793 på Brevik m majoren Leonard Adolf Drake af Hagelsrum, nr 90, från vilken hon blev skild, f 1763, d 1801), f 6/8 1775, d 5/1 1831 på överstebostället Granbäck i Bankeryds sn(Jönk.), dtr t generalmajoren och landshövdingen Erik Johan de la Grange, nr 1245, o Elsa Maria Uggla, nr 100.(1)
Barn:
VI.a) CARL JOHAN STIERNGRANAT, f 11/2 1802 i Stockholm, kadett vid Karlberg 28/9 1816, utexaminerad 19/9 1820, fänrik vid andra livgrenadjärregementet s.å. 19/10, transp. till Jönköpings regemente 20/2 1821, löjtnant därstädes 14/6 1828, kapten 31/1 1843, avsked 21/4 1852, d 24/10 1869 i Stockholm. - G 17/10 1848 i Söderköping m grevinnan Augusta Matilda Rosalie Horn af Åminne, f 30/4 1827 på Ekebyholm i Rimbo sn(Sth.), d 11/10 1898 i Stockholm, dtr t hovmarskalken och ståthållaren greve Claes Christer Horn af Åminne, nr 92, o Hedvig Beata Ryttersköld. Fru Stierngranat, f grevinna Horn af Åminne, ägde huset nr 22 Badstugatan i Stockholm 1867-1894.(1)
Barn:
VII.1) CARL AXEL HENRIK STIERNGRANAT, f 15/9 1849 i Jönköping, lantbrukare, d ogift 30/1 1922 i Dalarö.(1)
VII.2) SIGRID ANNA MARIA ELISABET STIERNGRANAT, f 8/1 1851, d 17/9 1858 i Stocholm.(1)
VI.b) AUGUST VILHELM STIERNGRANAT, f 27/1 1803 på Upplanda i Vetlanda sn(Jönk.), kadett vid Karl- berg 28/9 1816, avgången från krigsakademien 25/9 1820, student i Lund 3/10 1823, e. o. kanslist i kanslistyrelsens expedition, kammarjunkare 26/9 1827, litteratör, inköpte ett tryckeri i Stockholm och flyttade det 1841 till Eksjö, utgav 1842-43 Småländska länens tidning, d ogift 18/8 1856 i Bexheda sn(Jönk.).(1)
VI.c) GUSTAF GEORG HENRIK STIERNGRANAT, f 16/3 1806 på Upplanda i Vetlanda sn, kadett vid Karlberg 28/9 1818, utexaminerad 18/9 1821, fänrik vid Södermanlands regemente s.å. 5/11, löjtnant i armén 12/3 1828, löjtnant vid nämnda regemente 11/6 1830, generalstabsofficer 22/7 1835, kapten vid förutnämnda regemente 9/12 1836, RSO 14/9 1844, överstelöjtnant och 1. major vid Kalmar re- gemente 14/1 1848, förordnad att t.v. vara generalstabsofficer 27/11 1849, RDDO 1850, RNS:t00 s.å. 21/8, KDDO s.å. 21/8, överstelöjtnant och chef för Smålands grenadjärbataljon 8/4 1851, överste och chef för Kalmar regemente 19/4 1853, avsked 15/4 1859, KSO s.å. 28/4, d 29/8 1871 på sin egendom Åkerslund vid Eksjö och jämte sin hustru begraven å Linderås kyrkogård(Jönk.). - G 16/7 1843 i Eksjö stadskyrka m friherrinnan Antoinetta Ulrika Augusta von Liewen, f 28/8 1825 i Landskrona, d 2/1 1859 på Åkerslund, dtr t översten friherre Gustaf Rutger von Liewen, nr 45, o Ulrika Christina von Törne, nr 1824.(1)
Barn:
VII.1) GEORG MAGNUS BERNHARD STIERNGRANAT, f 10/8 1846 på Nobynäs i Linderås sn(Jönk.), kadett vid Karlberg 21/5 1861, avgången från krigsakademien 30/11 1864, återantagen 2/9 1865, utexaminerad 16/11 1866, underlöjtnant vid livgardet till häst s.å. 27/11, löjtnant därstädes 5/7 1872, KSpICO2kl 1878, RFrHL 1879, ryttmästare 3/9 1885, d ogift 16/11 1887 i Stockholm.(1)
VII.2) MALTE GUSTAF HENRIK STIERNGRANAT, f 6/4 1844 i Stockholm, kammarjunkare 3/9 1867, d 5/5 1925 på Sigridsborg (Stjärneborg) i Lommaryds sn(Jönk.). Ägde Nobynäs och Målen i nämnda sn. - G 12/5 1870 i Stockholm m Sigrid Maria Lundström, f 22/10 1845 i Stockholm, d 1918 på Sigrids- borg, dtr t expeditionssekreteraren Johan August Lundström o Fredrika Charlotta Hamrén.(1)
Söner:
VIII.a) GEORG MALTE GUSTAF AUGUST LIEWEN STIERNGRANAT, f 3/8 1871 på Nobynäs, ingengör, ar- tist, GV:sOlM 1912, G.M.(Gränna), övr. utm.: ProPatrGM, VGM. - G 1) 7/11 1905 i S:t Johns katedral, Milwaukee, Wisc., USA m Anna M a r i e Viétor Dahlman, från vilken han blev skild, f 7/7 1866, d 1936, dtr t Anthony Dahlman o Anna M a r i e Margareta Viétor. - G 2) 19/6 1931 m Amelie Sahlberg i hennes 2:a gifte, f 27/9 1883.(1)(2)
Barn i 1:a giftet:
IX.1) MALTE STIERNGRANAT, f 28/8 1906 i Milwaukee, d där s.å.(1)
IX.2) U L R I K A LIWE ELISABET CHARLOTTE MARIE STIERNGRANAT, f 16/5 1910 i Milwaukee, stifts- jungfru. - G 19/10 1940 m Björn Stenhammar, f 15/2 1908, med kand, tandläkare. Äger och bebor Stierneborg(Stjärneborg).(1)(2)
IX.3) MALTE R U T G E R VIKTOR HINRIK LIEWEN STIERNGRANAT, f 12/11 1911 i Stockholm. Äger och bebor Fliseryds säteri(Ekhult).(1)(2)
VIII.b) MALTE GUSTAF CLAES BERNHARD LIEWEN (G Ö S T A) STIERNGRANAT, f 22/9 1874 på Nobynäs, f.d. löjtnant i finska armén, RFFrK3kl och 4klmsv, FMtf, 3FMM, äger del i Målen i Lommaryds sn(Jönk.). Övr. utm.: Tammerfors M, SkmG(Stockholm). - G 14/9 1899 i S:t Lawrence i New York m S a d i e Josefine Marie Brown, f 16/11 1877 i New York, d 1941, dtr t Robert Alexander Brown, Philadelphia, o Margret Hicky.(1) (2)
Barn:
IX.1) MARGRET MARY G U N I L L A CHARLOTTA ANTOINETTE ELISABET STIERNGRANAT, f 7/10 1902 i Stockholm, stiftsjungfru, tecknare. Konstnärinna(Lidingö). Änka 1954 efter Sigurd Erik Lind, assessor.(1)(2)
IX.2) GEORG BERNHARD MALTE H I N R I K GÖSTASSON STIERNGRANAT, f 11/8 1906 i Stockholm, stu- dentexamen därstädes 12/5 1925, officersexamen å Karlberg 25/4 1929, fänrik i Jönköpings-Kalmar regemente s.å. 10/5 och vid regementet s.å. 24/7, underlöjtnant därstädes 4/12 1931. Major vid norra Smålands regemente, RSO, SvsfbSM, SFKftjSM(Eksjö). - G 18/11 1939 m Clara Hjalmarsdotter Tho- rén, f 18/4 1914.(1)(2)
Barn:
X.a) J O N GEORG HJALMAR HENRIKSSON STIERNGRANAT, f 2/6 1941.(2)
X.b) C L A E S BERNHARD GÖSTA HENRIKSSON STIERNGRANAT, f 28/9 1942.(2)
X.c) C A T H A R I N A ANTOINETTE HENRIKSDOTTER STIERNGRANAT, f 20/1 1946. Förlovad 24/10 1975 i Stockholm med Anders Folke.(2)(10)
IX.3) SIGRID C A T H A R I N A ULRIKA STIERNGRANAT, f 26/9 1910 i Stockholm. - G 4/10 1941 m Amleto Cimatti från Italien, f 8/6 1901, professor i musik, direktör(Lidingö).(1)(2)
VIII.c) MALTE CARL OSKAR STIERNGRANAT, f 28/4 1880 i Linderås församling, d s.å. 10/6 på Nobynäs.(1)
VII.3) ANNA ELISABET AUGUSTA CHRISTINA STIERNGRANAT, f 26/6 1849 på Åkerslund vid Eksjö.(1)
VII.4) BERTA ADELAIDE MARIE LOUISE STIERNGRANAT, f 31/5 1851 på Åkerslund, d 1933. - G 12/2 1872 i Eksjö m kammarherren Bror Adolf Rosentwist, nr 1330, f 1842, d 1907.(1)(2)
VI.d) CLAES LUDVIG FERDINAND STIERNGRANAT, f 8/2 1808 på Upplanda, kadett vid Karlberg 28/9 1822, utexaminerad 16/10 1827, fänrik vid l. livgrenadjärregementet s.å. 14/11, 2. löjtnant därstädes 17/8 1833, kompanichef vid krigsakademien å Karlberg 1834-1839, adjutant därstädes 1839-1843, kapten i armén 29/5 1843 och vid regementet 17/6 1848, major därstädes 19/4 1853, RSO 28/4 1858, 2. ma- jor 6/9 1859, överstelöjtnant i armén 5/4 1864, avsked från regementet med tillstånd att kvarstå såsom överstelöjtnant i armén s.d., avsked ur krigstjänsten 4/12 1868, överstes n.h.o.v. 12/5 1873, d 7/7 1899 i Stockholm. Ägde huset nr 8 vid Klara Östra Kyrkogata i Stockholm. - G 30/10 1846 i Stock- holm m Margareta Charlotta Amalia Drufva, f 1/10 1826 i Stockholm, d där 5/2 1917, dtr t stallmäs- taren Adam Ferdinand Drufva, nr 1557, o Sofia Charlotta Röhl.(1)
VI.e) ALEXIS BERNHARD OTTO STIERNGRANAT, f 7/1 1811 på Upplanda, kadett vid Karlberg 14/10 1825, kammarpage hos konung Carl XIV Johan 15/10 1832, utexaminerad från krigsakademien 29/3 1833, fänrik vid Södermanlands regemente s.å. 27/4, löjtnant därstädes 9/12 1836, kapten 6/5 1847, RSO 28/1 1863, avsked med majors n.h.o.v. 23/2 1864, d ogift 3/9 1895 i Stockholm.(1)
VI.f) VIKTOR EMIL OSKAR STIERNGRANAT, f 21/11 1812 på Upplanda, kadett vid Karlberg 8/7 1828, ut- examinerad 30/11 1833, underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente s.å. 21/12, löjtnant därstädes 2/2 1844, kapten 8/10 1851, avsked 20/12 1854, d ogift 25/9 1855 i Malmö.(1)
VI.g) AUGUSTA OKTAVIA CHARLOTTA STIERNGRANAT, f 6/11 1815 på Upplanda, d ogift 1895.(1)
IV.h) MARGARETA SOFIA STIERNGRANAT, f 5/8 1733 i Göteborg, 12/2 1811(18/9 1810 enl. bouppt.). - G 24/4 1770 i Karlskrona m inspektoren vid amiralitetskrigsmanskassan, kamreraren Claes Elias Frumerie, f 31/8 1724 i Karlskrona, d 9/5 1783 i Stockholm.(1)
III.2) ELISABET STIERNGRANAT, f 1696 i april, d 29/8 1776. - G 1) 28/6 1722 n.st.(4:de söndagen efter tre- fald.) på Björsjö m löjtnanten vid Upplands femmäningskavalleriregemente med ryttmästares avsked Otto Vilhelm Hoof, f 1685 i Västergötland. - G 2) 12/9 1727 m kornetten vid Bohusläns dragonregemente Germund Andreas Brinck, f 1695, d 5/2 1763 i Skarke sn(Skarab.).(1)(15)
III.3) OLOF STIERNGRANAT, f 1700, furir, d ogift 26/4 1724 i Fristads sn(Älvsb.).(1)(15)
Barn i 2:a giftet:
III.4) HELENA MARGARETA STIERNGRANAT, f 8/4 1714. - G 1) 4/4 1736 i Häggums sn m löjtnanten Jonas Bergius. - G 2) 30/12 1744 i Häggum m ryttaren Sven Modig. - G 3) 1749 i Stenums sn m soldaten Nils Synnerberg.(1)(15)
III.5) LARS STIERNGRANAT, f 3/3 1715 på Nya Varvet vid Göteborg, volontär vid Älvsborgs regemente 27/3 1732, fältväbel där 21/6 1741, fänrik 19/8 1742, löjtnant 30/5 1745, kapten 30/10 1752, RSO 23/11 1767, sekundmajor 14/6 1773, avsked 29/7 1776, d 12/2 1787 på Torp i Timmele sn(Älvsb.). - G 26/12 1743 m Maria Hurtig eller Sandberg, f 1713, d 21/3 1785 på Torp.(1)(6)(13)(14)(15)
Barn:
IV.a) MARIA LARSDOTTER STIERNGRANAT. - G 28/12 1767 i Stenstorps sn med soldaten TRÄLSBERG.(1)(13)
IV.b) OLOF STIERNGRANAT, f 28/9 1744 på fänriksbostället Grimskulla i Kinnarumma sn(Älvsb.), antagen i krigstjänst 1751, volontär vid Älvsborgs regemente 1/1 1757, förare där 28/2 1759, konstit. fänrik 24/2 1762, fänrik 21/9 1763, löjtnant 13/11 1776, avsked 18/12 1792, d 14/4 1825. - G 25/10 1768 på Sjö- gården i S. Vings sn(Älvsb.) m Brita Catharina Rhyzell, d 13/4 1826, dtr t kaptenen vid Älvsborgs re- gemente Jakob Rhyzell.(1)
Dotter:
V.1) MARIA CHRISTINA STIERNGRANAT, f 30/12 1773 på Sörgården i Rångedala sn(Älvsb.), d 1865. - G 28/12 1804 på Ljunga i Fristads sn(Älvsb.) m vice häradshövdingen Johan Toresson Sundler, i hans 2:a gifte( G 1) 7/3 1787 i Korsberga kyrka(Skarab.) m Jeanna Sahlfelt, f 18/10 1762 på Söran i Kors- berga sn, d 19/1 1804 på Fänneslunda i Fänneslunda sn(Älvsb.), dtr t löjtnanten Fredrik Sahlfelt, nr 959, o Brita Ridderfelt, nr 1334), f 10/8 1757, d 28/6 1826 på sin gård Sotared i Fänneslunda sn.(1)
IV.c) JOHAN STIERNGRANAT, f 2/12 1745, volontär vid Älvsborgs regemente 1760, rustmästare där 10/10 1762, förare 23/7 1764, sergeant 28/8 1767, d barnlös 17/1 1794 på Torp. - G 20/4 1777 m sin fränka Ulrika Lovisa Fägerhierta, f 16/11 1735 på Bostorp i Timmele sn(Älvsb.), d 27/7 1807 i Ulricehamn, dtr t kaptenen Reinhold Fierschatt, adlad Fägerhierta, nr 1537, o friherrinnan Magdalena Fägerskiöld, nr 97.(1)(13)
IV.d) MARGARETA STIERNGRANAT, f 6/3 1748 i Kinnarumma sn(Älvsb.), d där 18/1 1751.(1)(13)
IV.e) GUSTAF STIERNGRANAT, f 30/7 1749 i Seglora sn(Älvsb.), volontär vid Älvsborgs regemente 15/9 1763, förare där 24/1 1767, sergeant 1771, fänrik i armén 5/3 1777, löjtnant 14/12 1785, d 17/11 1793 på sin egendom Tvärredslund i Tvärreds sn(Älvsb.). - G 19/6 1781 m MARIA MARGARETA VON STAFFELD i hennes 2:a gifte(G 1:o m ryttmästaren Ernst Ludvig Jakob Reinhold von Nieroth, en av stamfäderna för adl. och friherreliga ätterna Nieroth, nr 2274 och nr 372, f 1743, d 1770), f 22/1 1745(1749?) i Kenz, Pommern, d 31/10 1819 i Tvärredslund, Tvärred, dtr t löjtnanten Detlef Berend von Staffeld, av en gammal Mecklenburgisk adlig ätt, o hans 2:a fru Eleonora Catharina von Platen(syster till Baltzar Achates von Platen, nr 1922).(1)(7)(12)(13)
Döttrar:
V.1) MARIA BEATA ELEONORA STIERNGRANAT, f 12/8 1782, d 19/7 1813. - G 9/8 1808 i Ods sn m kyrko- herden i S. Vings pastorat av Skara stift PER ERLAND LUNDÉN, f 17/5 1777 i Ekeby sn(Skarab.), d 24/10 1851 i S. Ving.(1)(11)
V.2) U L R I K A JOHANNA GUSTAVA LAURENTIA STIERNGRANAT, f 11/1 1785 i Hjulstad, Tvärreds sn, d 20/10 1845. - G 28/12 1808 m kyrkoherden i Hångsdala, Skörstorps och Ö. Gerums församlingars pastorat av Skara stift J o h a n Fredrik Mellin, f 17/11 1768 i Tengene sn(Skarab.), d 13/10 1843 i Hångsdala prästgård, son t kyrkoherden i Hångsdala Fredrik Mellin o A n n a Helena Lidborg.(1)(8)(11)
IV.f) LARS STIERNGRANAT, f 20/3 1751, d s.å. 22/3.(1)(13)
IV.g) ULRIK STIERNGRANAT, f tvilling 7/4 1752, utan känd tjänst, d ogift 6/3 1829 i Vings sn(Älvsb.).(1)(13)
IV.h) FREDRIK STIERNGRANAT, f tvilling 7/4 1752, volontär vid Älvsborgs regemente 28/9 1768, rustmäs- tare där 27/6 1771, furir 24/12 1773, sergeant 3/4 1777, fänrik i armén 20/5 1783, avsked 22/7 1795, d ogift 19/11 1820.(1)(13)
IV.i) JONAS STIERNGRANAT, f 21/6 1754, kronofogde i Ölands södra mots fögderi 1783, avsked 1791, d 20/2 1801 på Bengtstorp i Mörbylånga sn(Kalm.). - G där 19/9 1790 m Helena Olofsdotter i hennes 1:a gifte(G 2) 21/10 1802 på Sättra i Gärdslösa sn(Kalm.) m löjtnanten vid Upplands regemente, kaptenen i armén, Carl Gustaf Meurling, f 27/5 1749 i Askeryds sn(Jönk.), d 16/7 1824 på Ulriksdal).(1)(13)
Barn:
V.1) MARIA VILHELMINA STIERNGRANAT, f 28/11 1790 på Bengtstorp. - G 8/12 1819 m landsfiskalen Per Ludvig Lundsten.(1)(9)
V.2) LARS VILHELM STIERNGRANAT, f 29/3 1793 på Bengtstorp, d 21/2 1797.(1)
V.3) LARS VILHELM STIERNGRANAT, f 13/6 1798 på Bengtstorp, reste till sjöss 1813 och hade ännu 1827 sedan dess icke avhörts.(1)
IV.j) LARS STIERNGRANAT, f 7/10 1757, volontär vid Älvsborgs regemente 10/6 1774, furir där 1775 i oktober, fänrik 20/5 1783, regementsadjutant 25/7 1789, fänrik vid Tavastehus infanteriregemente 24/8 1794, avsked s.å. 26/11, d 10/11 1827 på Tvärredshall i Tvärreds sn(Älvsb.). - G m Catharina Sofia Schiewer, f 25/9 1765, d 18/11 1843, dtr t kyrkoherden i S. Ving Justin Schiewer o Maria Catharina Fernlöf.(1)(13)
Barn:
V.1) LARS JOHAN STIERNGRANAT, f 16/8 1793 i Kalvs sn (Älvsb.), rustmästare vid Älvsborgs regemente 23/5 1812.(1)
V.2) GUSTAF MAURITZ STIERNGRANAT, f 28/3 1796, var 1832 handlanden i Borås, d ogift 19/9 1836 i Bo- rås.(1)
V.3) MARIA JUSTINA STIERNGRANAT, f 8/6 1798 i Mjölbäcks sn(Älvsb.), d 6/4 1881 på Brismened i Bör- stigs sn(Skarab.). - G 1827 m fältväbeln vid Skaraborgs regemente Fredrik August Walenkampf, f 1/6 1800 i Uddevalla, d 19/8 1871 i Börstigs sn.(1)
V.4) JOHANNA FREDRIKA STIERNGRANAT, f 8/8 1801(10/8 1800 eller 3/5 1802), d 28/3 1895 i Bottnaryds sn(Jönk.). - G 31/12 1840 m lantbrukaren Gustaf Jonsson, f 17/8 1815 i Älvsborgs län, d 21/3 1892.(1)
V.5) OLOF STIERNGRANAT, f 22/7 1805 på Amungared i Tvärreds sn(Älvsb.), handlanden först i Karlstad, sedan i Åtorp i Nysunds sn(Värml.), d 19/5 1858 i Åtorp. - G 14/10 1834 i Karlstad m Magdalena Ca- tharina Hellström, f 29/6 1805 i Karlstad, d 10/1 1878 på Åtorp, dtr t rådmannen Axel Hellström o Ulrika Halling.(1)
Barn:
VI.a) OLOF FRITJOF STIERNGRANAT, f 18/8 1835 i Åtorp, volontär vid Närkes regemente 17/12 1850, furir där 22/5 1854, sergeant 28/2 1865, fanjunkare 8/5 1868, svärdsman 14/5 1873, d 1/6 1876 på Sanna- hed i Kumla sn(Örebro). - G 20/4 1860 i Åtorp m Anna Gustava Jansson, f 28/6 1838 på Myrom i Väse sn(Värml.), d 17/3 1921 i Värmland, dtr t lantbrukaren Johan Jansson o Christina Magnusson.(1)
VI.b) SOFIA ULRIKA INGEBORG STIERNGRANAT, f 13/6 1840 i Åtorp. - G där 1/12 1859 m handlanden Jo- han Alfred Ekman i Åtorp, f 14/6 1829 i Askersund, d 1909.(1)
V.6) C. SOFIA STIERNGRANAT, f 1809, d 17/1 1810 i Tvärred. (1)
III.6) JOHAN STIERNGRANAT, f 29/8 1718, d 9/8 1736 på Björsjö.(1)(15)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Olof Hierpe (Stierngranat), kapten (1661-1737)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Sveriges Adelskalender 1955, s 856, och s 977.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farfars far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farfars mor.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfar.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors mor.
(9) = De övriga syskonen också födda på Bengtstorp.(1)
(10)= Dagens Nyheter 25/10 1975.
(11) = Stierngranat, Ulrika Johanna Gustafa Laurentia. Född 1785-01-11 i Hjulstad, Tvärreds sn (P) (Hångsdala A1:1, Svar510274). Död 1845-10-20. Yngsta dotter till Gustav Stierngranat. En äldre syster Maria Beata Eleonora, f.12/8 1782, d.19/7 1813, var gift med kyrkoherden i S. Vings pastorat av Skara stift, Per Erland Lundén. Gift 1808-12-28.
(12) = von Staffeldt, Maria Margareta. Född 1749-01-22 i Kenz, Pommern. Död 1819-10-23 i Tvärredslund, Tvärred (P). Begravd 1819-10-31. Gift 1:o med ryttmästare Ernst Ludwig Jakob Reinhold von Nieroth (No 2274 och 372), f.1743, d.1770. Von Staffeld är en urgammal tysk riddar- och adelssläkt, med sitt utsptung i Altmark vid Osterburg utanför Berlin. De flyttade omkring 1300 till landområdet Stargard i Mecklenburg där släkten är knuten till godsen Gädebehn och Genzkov. Grenar av släkten kom sedan till Vorpommern. Släkten skall enligt traditionen ha adlats 821 då stamfadern räddade Kejsaren från att bli dödad av ett vildsvin. Historiskt skall släkten kunna följas bak till 1208 då den innehade godset Staffelde, Osterburg i Altmark.Senare kom släkten till Mecklenburg där den ägde gods i Stargard. Släktens medlemmar i Danmark är knutna till officersyrket utan att äga några gods i Tyskland. Medlemmarna av släkten i Danmark och Norge införde namnformen Staffeldt (Barn III:8, s , Far V:31, s , Mor V:32, s ) Gift 1:o med von Nieroth, Ernst, Ludwig, . Ryttmästare. Född 1743-10-23 i Berglase. Död 1770-11-01 i Skebräcka i Kville sn.
(13) = Stierngranat, Lars. Sekundärmajor. Född 1715-03-03 i Nya Varvet Göteborg. Död 1787-02-12 i Torp,Timmele sn.. Volontär vid Elfsborgs regemente 27/3 1732, fältväbel 21/4 1741, fänrik 19/8 1742, löjtnant 1745, kapten 30/10 1752. RSO 25/11 1767, sekundärmajor 14/6 1773, avsked 29/7 1776. RSO 23/11 1767. Död på sin gård Torp i Timmele sn (P) (Barn IV:15, s , Far VI:57, s , Mor VI:58, s ) Gift 1743-12-26 med efterföljande ana.
Barn:
Stierngranat, Maria Larsdotter.
Stierngranat, Olof. Löjtnant. Född 1744. Död 1825-04-18 i Grimskulla, Kinnarumma sn.
Stierngranat, Johan. Löjtnant. Född 1745-02-12. Död 1794-01-17 i Torp. Barnlös
Stierngranat, Margareta. Född 1748-02-06. Död 1751-01-18 i Kinnarumma sn. 3 år
Stierngranat, Gustaf. Född omkring 1745 i Seglora. Död 1793-11-17 i Tvärredslund i Tvärred sn.. (Se IV:15, s ).
Stierngranat, Lars. Född 1751. Död 1751.
Stierngranat, Fredrik. Fänrik i armen. Född 1752-04-07. Tvilling. Ogift
Stierngranat, Jonas. Kronofogde i Ölands södra mots fögderi. Född 1754-06-24. Död 1801-02-20 i Bengtstorp i Mörbylånga s-n (Kalmar).
Stierngranat, Ulrik. Född 1752-04-07. Död 1829. Tvilling. Utan känd tjänst, död ogift i Vings socken.
Stierngranat, Lars. Fänrik. Född 1757-10-07. Död 1827-11-10 i Tvärredshall i Tvärreds s.n.
(14) = Hurtig (Sandberg), Maria. Född 1713. Död 1785-03-21 i Torp. Inga uppgifter om hennes ursprung. Gift 1743-12-26 med föregående ana.
(15) = Hjerpe-Stierngranat, Olof. Kapten vid artilleriet. Född 1661-04-01. Död 1737-02-22 i Björsgården i Häggums s-n. Begravd 1737-03-09 i Häggum (Häggum C:3, Svar54614). Olof Hjerpe (Jerpe), adlad Stierngranat, till Björsjö i Häggums sn (Skbg). Konstapel vid artilleriet i Bremen och Stade 1686; sergeant 5/11 1689; styckjunkare 1694; överfyrverkare i Stockholm 1698; förordnad att förestå laboratoriet i Stockholm 1700; artillerilöjtnant i Göteborg 19/5 1702; kapten vid artilleriet på amiralitetsflottan i Göteborg 2/5 1710; adlad 21/8 1716 (introducerad 1749 under nr 1506); avsked 17/2 1720; död 22/2 1737 på Björsgården i Häggums sn. "Han bevistade kampanjer både utom och inom riket samt brukades vid artilleriet i Stockholm där han en tid väl och berömligen förestod fyrverkeristaten." "Fyrverk: kallades ursprungligen de anordningar, som under äldre tider, då befästningsanläggningar ofta voro av trä, användes för att tända eld på dessa. F. som omhuldades redan av Erik XIV, funnos av flera slag. Fyrkulor eller fyrbollar bestodo av säckar, fyllda med fyrverkssats och bestrukna med beck el. tjära. Fyrpilar hade på udden en kula. De antändes, när kulan el. pilen skulle avskjutas. Fyrkransar eller stormkransar voro namn på nästan samma sak. Fyrverkssatsen bestod av krut. F. avsköts i s.k. fyrmyssor, sedermera (fyr)mörsare el. tidigare enkla kastmaskiner.Den försvarande släckte med t.ex. gyttja el. våta, saltade oxhudar. F. handhades av fyrverkare. Från Karl XI:s tid blev fyrverkarna en del av artilleripersonalen, som varföregångsmän vid betjänande, huvudsakl. i fästningskriget, av kastpjäserna, mörsare och hubitsar osv (se artikel i Svensk Uppslagsbok)Under 1700-talets senare hälft upphörde fyrverkarnas särställning bland art.-manskapet och befintliga fyrverkarkompanier upplöstes. Dock bibehölls fyrverkare inom den nyskapade Raketkåren, från 1846 Fyrverkerikåren, förlagd till Marieberg (Stockholm) och upplöst 1876." Acta Visitationes Dioecesanae, hollne i Heggum d. 9 Aprilis 1727 af högwyrdige Herr Doctoren och Biskopen Jesper Swedberg, närwarande högährewyrdige och höglärde herrar Probstarne herr Magister Andreas Lugner, samt herr Magister Petrus Rydhenius. 1. I prestegården, före predikan upprättades ett nytt och formellt kyrkoinventarium... 2. Upplästes thet visitations protocoll som probsten i Berg, högährewyrdige herr magister Andreas Lugner wid visitationen Classicam har hollet d. 15 oktober 1715, och befanns til större delen berömliga wara. 8. Företogs twisten emellan herr Capitaine Stierngranat och Herr Lieutnant Gyllensting angående ett bänkerum på qvinnfolksidan, thet begge wille sig tillägna för sina fruer at stå uti. Herr Leutnant Gyllensting anförde, thet hasn salig svärmoder i hela sin tid stått och suttit i samma stol; men theremot angaf Capitainen Stierngranat, at the tiden skal herr leutnantens saluig fader, haf. ägt begge säterierna Bränneberg och Biärsgården, och sålunda haft full rett till stolrummet, men u icke så, sedan han Hr Stierngranat tillhandlat sig Biärsgården, uppwisande en attest gifven af e hustru, som skall wara äldre än någon i församblingen, hvari thenne wittnar at en gammal Jungfru, uti hennes ungdom benämnd Ulfsparre, som possiderat Biörsgården, skal alltid hafva suittit i thenna omtwistade bänken, och hört af urminnes tid til Biörsgården. Hwarpå Herr Lieutnant Gyllensting lofwade sig wilja lemna sin egen stol, som är then främste på qvinfolksidan, åt si fru; och söka sig sielf stolrum i kyrkan, ther han bätst kan. Hwarmed och thenne twisten upphäfdes. Jesper Swedberg, Episc.Scar. And. Lugner Präprost Petrus Rydhenius Math. Lector Johan Bilmark Consist. Scariens Notarius (Barn V:29, s , Far VII:113, s , Mor VII:114, s ) Gift 1:o 1687 i Stade med Grau, Elisabeth.
Barn:
Stierngranat, Jonas. Skeppskapten. Född 1695. Död 1751 i Göteborg. Begravd 1751-03-22 i Amiralitetsförsamlingen i Göteborg. Arklimästare vid Amiralitetet 1704; konstapel därstädes 1712;underlöjtnant vid Göteborgseskadern 19/7 1716; artillerilöjtnant 18/8 1720; skeppskapten 7/1 1743
Stierngranat, Elisabeth. Född 1696. Död 1776-08-29.
Stierngranat, Olof. Furir. Född 1700. Död 1724-04-26 i Fristads sn (Älvsb). Ogift
Gift 2:o 1713-05-31 i Kjällstorp, Örslösa sn(R) (GW) med efterföljande ana.
Barn:
Stierngranat, Helena Margareta. Född 1714-04-08. 30 dec 1744 vigdes i Häggum Ryttaren Sven Modig med Jungfrun Helena Margareta Stierngranat, morgongåva 30 rdr" (Häggum C:3)
Stierngranat, Lars. Född 1715-03-03 i Nya Varvet Göteborg. Död 1787-02-12 i Torp,Timmele sn.. (Se V:29, s ).
Stierngranat, Johan. Född 1718-08-29. Död 1736-08-19 i Björsgården. Begravd 1736-09-06 i Häggum (Häggum C:3 Svar 54614). Den 19 augusti kl 3 på morgonennafsomnade i Herranom Hans Wålborenhet Herr Johan Stierngranat och begrofs d. 6 sept. at. 19 (Häggum C:3) VI:58 mm mf fm Hierta, Margareta. Född 1676. Död 1743-12-28 i Björsgården. Begravd 1744-01-18 i Björsgården, Häggum (Häggum C:3). (Barn V:29, s , Far VII:115, s , Mor VII:116, s ) Gift 1713-05-31 i Kjällstorp, Örslösa sn(R) (GW) med föregående ana.
STIERNSKÖLD. Tillbaka till toppen »
Gammal frälseätt, som introducerades i adelsklassen vid Riddarhusets instiftelse 1625, blev friherrlig 1651, och utdog på svärdssidan 3/5 1676.(2)
I.1) PEDER JÖNSSON(STIERNSKÖLD), till Malsta i likan. sn och Norrnäs i Värmdö sn(båda i Sth.), väpnare 1432, häradshövding i Långhundra 1443, levde 1455(RHKn).(1)(3)
Son:
II.a) HANS PEDERSSON(STIERNSKÖLD), till Norrnäs, levde ännu 1496. Han lät med socknens tillhjälp uppbygga Värmdö kyrka, som på hans och sockenbornas ansökning år 1466 den 4/12 fick kardinalskollegiets i Rom brev på ett hundra dagars årlig avlat, gav ock frälsegården Ed till prästbordet. - G 26/1 1450, då han gav Norrnäs i morgongåva, m KATARINA KLAUSDOTTER SLAVEKA, dtr av Klaus Klaussson Slaveka och Bengta Johansdotter(Schack).(1)(4)
Son:
III.1) GÖRAN HANSSON(STIERNSKÖLD), till Norrnäs, väpnare, hövidsman, d 1517. - G 2:o m INGEBORG SIGGESDOTTER(SPARRE AF ROSSVIK)) i hennes första gifte, efter henne förrättades bouppteckning 1544, dtr t riddaren och riksrådet Sigge Larsson(den yngre)(Sparre af Rossvik) och Kerstin Månsdotter(Natt och Dag).(1)(5)
Son:
IV.a) CLAES GÖRANSSON(STIERNSKÖLD), till Norrnäs samt Biby i Gillberga sn och Nynäs i Bälinge sn(båda i Söderm.), av vilka det sistnämnda godset endast av honom disponerades under hans styvbarns minder- årighet, förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 15/4 1561, deltog i mönstringarna 1562 och 1563, underskrev ordningen för vapentjänsten i Uppsala 3/8 1562 och adelns försäkran till konung Johan och hans ätt 26/1 1569, ståthållare i Västmanland 1576, ståthållare på Kalmar 1580, d 1583. - G 7/10 1548 m MARINA GRIP i hennes 2:a gifte, dtr t riddaren, riksrådet och östgötalagmannen Nils Bosson, till Vinäs, och Anna Arvidsdotter Trolle, nr 36.(1)(6)
Son:
V.1) GÖRAN CLAESSSON(STIERNSKÖLD), till Biby samt Tuna(Norrtuna) i Kattnäs sn(Söd.), krigare, f 1552 på Nynäs i Bälinge sn(Söd.), anställd i konung Johans hovtjänst, upptages i registret över Sverige adel 1586, häradshövding i Strömsholms län 12/4 1588, underskrev förnyelsen och förklaringen av arvföreningen vid riksdagen i Stockholm 1590, hertig Carls furstliga råd s.å. 6/11, underskrev ständernas i hertiginnan Christinas livgeding trohetsförsäkran 9/9 1592, slottsloven jämte andra på Stockholms slott 9/2 1593, legat till Danmark 16/12 1594, ståthållare på Kalmar slott 1595, ståthållare jämte Axel Ryning på Stockholms slott samt över staden och malmarna med dess underliggande 25/5 1597, slottsloven jämte flera på Kalmar samt befallningsman i Småland s.å. 8/6, vid Sigismunds ankomst till Sverige 1598 överlämnade han slottet till konungen, men fängslades mot givet löfte och fördes till Polen. 1599 blev han emellertid frigiven, deltog i underhandlingarna med ryssarna 1600 och 1601(dels på gränsen, dels i Moskva), åter ståthållare på Stockholms slott 8/12 1601, riksråd(bar denna titel redan 1600) och marskalk 27/5 1602, var en av rikets fullmäktige vid underhandlingarna med danskarna i Flaksjöbäck 1603, sändes hösten s å jämte Nils Bielke i spetsen för en kår till Livland, där han stannade över vintern, var en av kommisarierna vid fredsunderhandlingarna med Ryssland 12/2 1605 i Nöteborg och vid Systerbäck, ståthållare och guvernör jämte andra på Älvsborgs slott 24/6 1606, skickades han åter i augusti s å med Nils Bielke till Livland att bli underbefälhavare under greven av Mansfeld, men återvände inom kort, d 22/5 1611 på Tuna och begraven s.å. 18/8 i Gillberga kyrka. "Han avsändes 1592 av hertig Carl till rikskanslern Erik Sparre för att bana väg till sämja dem emellan, avgick 1594 till Danmark för att bedja danske konungen till fadder åt prins Gustaf Adolf, uppgav 1598 den 31/7 Kalmar slott till konung Sigismund och blev då, oaktat löfte om frihet, fängslig förd till Polen, där han till år 1599 måste utstå ett hårt fängelse, var närvarande 1600 i Linköping, då de olyckliga riksens råd avrättades, samt satt 1606 i juli i rätten över den fängslade ärkebiskopen Abraham Andreae Angermannus, bar vid konung Carl IX:s kröning 15/3 1607 riksäpplet och förrättade tilllika marskalkämbetet samt följde konungen 1609 på dess eriksgata, hans barn antogo familjenamnet Stiernsköld efter vapnet. - G 1575 m KERSTIN HANSDOTTER, som levde änka 20/7 1622, dtr t riddaren och riksrådet Hans Claesson(Bielkenstierna) och hans 1:a fru Karin Axelsdotter(Tott).(1)(2)(7)
Barn:
VI.a) NILS STIERNSKÖLD, krigare, f 12/6 1583, fördes 1598 med fadern som fånge till Polen, men återfick snart friheten och deltog som hertig Karls page i kriget i Livland 1600-01. Efter att sedan ha tjänat under Morits av Oranien och i kejserliga hären ha kämpat mot turkarna återkom han till Sverige och skall med utmärkelse ha deltagit i Karl IX:s livländska fälttåg 1605. Han insattes 1608 som ståthållare på Dünamünde, som han ett helt år hjältemodigt försvarade mot polackerna, och användes sedan 1610 i ryska kriget, där han enligt uppgift erhöll en svår blessyr, som tvang honom att i 3 år bruka kryckor. Detta oaktat tog han en verksam del i det 1611 började kriget med Danmark. I slutet av s å anförtroddes honom försvaret av Ryssby skans, och 1612 förordnades han till befälhavare för allt krigsfolk i Småland. 1613 utsågs han till ståthållare på Jönköpings slott och över dess län samt strax därefter till överste för krigsfolket i Västergötland, Småland och på Öland, befattningar, som han innehade ännu 1617, då han kallades till riksråd. S å avsändes han till Livland, där han intog Pernau, till vars ståthållare han förordnades. Återkommen till Sverige, utnämndes han 1619 till generalståthållare på Älvsborg, generallandsherre i Västergötland och på Dal samt krigsöverste i Västergötland, vilka ämbeten han beklädde ännu 1625. Detta år föll han av obekant anledning i onåd hos konungen och flydde till Holland, men efter erhållen lejd återvände han och lyckades försona sig med Gustaf II Adolf. 1626 sattes han till ståthållare över Dorpat och dess län och 1627 till ståthållare i Pillau. Förflyttad därifrån och utnämnd till amiral över en svensk flotta utanför Danzig, angreps han 18/11 1627 av Danzigbornas sjömakt och stupade i striden efter tappert försvar.(2)
Barn:
VII.1) KLAS STIERNSKÖLD, friherre, ämbetsman, f 10/4 1617 på Hällekis, d 3/5 1676 på Biby, var landshövding i Västmanland 1643-51 och tillika assessor i Bergskollegium 1648-51 samt t f landshövding i Värmland febr-juni 1651. 28/5 s å upphöjdes han på gruns av faderns bedrifter till friherre. Generalkrigskommissarie och sysselsatt med värvningar i Sverige 1657, sedan guvernör över Trondhjems län, Jämtland och Härjedalen 1658, övertog han i augusti s å styrelsen i Trondhjem, där han vid krigets förnyande angreps av danskarna och efter tio veckors tappert försvar måste kapitulera(11/12 1658). 1660 utnämndes han av Karl Gustaf till riksråd, och 1661 utsågs han av förmyndarregeringen till amiral och amiralitetsråd och hade därjämte i presidenten Sten Bielkes frånvaro uppdraget att föra direktionen i Reduktionskollegium juni 1666-mars 1667. Vid det misslyckade sjötåget 1675 förde han en eskader. I rådet yttrade han sig ej mycket.(2)
VI.b) MARIA STIERNSKÖLD. - G 10/5 1614 m sin svåger, översten ANDERS GÖRANSSON STIERNA, i hans 2:a gifte, "med vilken hon kort efter systerns död rymde över till Tyskland, varifrån de dock sedan återkommo.(1)(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Hans Pedersson (levde 1496)
|
Göran Hansson, väpnare, hövidsman, ( ? -1517)
|
Claes Göransson, ståthållare ( ? -1583)
|
Göran Claesson, ståthållare, riksråd, marskalk (1552-före 1622)
|
Maria Stiernsköld (1600-talet)
|
Göran Stierna, assessor (161(1)-1652)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustav Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, band XXVI, spalt 1351-1352.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farfars farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfar.
(8) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars mor.
STORA WÅNGA-SLÄKTEN. Tillbaka till toppen »
En efter hemorten, Norra Vånga sn i Västergötland, uppkallad släkt, som skrev sig till Stora Vånga och omtalas i urkunder från senare hälften av 1400-talet. Från ätten stammar bl.a. ätterna Strömfelt, Fäger- stierna, Appelboom och Igelström. (2)
I.1) KETTILBJÖRN SIMONSSON(STORA WÅNGA-SLÄKTEN).(1)(3)
Dotter:
II.a) ELIN KETTILBJÖRNSDOTTER(STORA WÅNGA-SLÄKTEN), som förde i vapnet tre strömmar. - G före 1436 m häradshövdingen ERLAND MATTSSON KAGGE.(1)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Elin Kettilbjörnsdotter
|
Mattias Kagge, häradshövding ( ? -ca1473)
|
Nils Mattson Kagge (levde 1511)
|
Margareta Kagge (gift före 1535)
|
Erland Kafle, slottsloven (gift 1577)
|
Margareta Kafle (1583-1658)
|
Anna Hansdotter Lindelöf (levde 1676)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = Nordisk Familjebok, band XXXII, spalt 1287.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars morfars farmors far.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars morfars farmor.
STORE. Tillbaka till toppen »
Svensk släkt utdöd ej långt efter 1657.(1)
I.1) SVEN STORE, utfärdade på Haganäs i Västergötland ett brev 23/2 1417, varigenom han med sin hust- rus(ej namngiven) samtycke tillbytte sig Stenshult i Älvsereds sn(Älvsb.) mot Trollåsa i Håksviks sn(Älvsb.), vilket han erhållit med sin hustru, hans sigill visar storevapnet(stjärnan dock otydlig), kan möjligen vara identisk med väpnaren Sven Tordsson, som 21/6 1434 uppträder som sigillbe- seglare(sigillet borta). - Hans änka gifte om sig.(1)(2)
Son:
II.a) BJÖRN SVENSSON(STORE), till Torestorp i Svenljunga sn(Älvsb.), levde 1465. - G m KERSTIN JOHANSDOTTER.(1)(3)
Son:
III.1) TORD BJÖRNSSON(STORE), till Torestorp samt Högalid i Ambjörnarps sn(Älvsb.), kallas välboren sven 2/1 1473, då han kärade till väpnaren Björn Bengtsson(halvt djur), till Hällekis, om farfaderns egendom Trollåsa, som "hans föräldrar i många år åtalat", nämnes i ett flertal brev för 1480- och 1490-talen, satt främst i nämnden på Kinds häradsting 14/5 1491, d omkring 1508. Han förde sparren(utan stjärna) i skölden på sned(vinkelhake) och får ej förblandas med sin samtida namne Tord Björns- son i Bragnem(1487-1516), som i vapnet förde två sparrar utan stjärna, de besegla varandras brev och voro troligen befryndade. - G m KERSTIN KRABBE, dtr t Bengt Krabbe, till Kärra(Hall.) och Gunnild Gunnarsdotter Gylta.(1)(4)
Döttrar:
IV.a) KARIN TORDSDOTTER(STORE). - G m väpnaren PEDER HÅRD(AF SEGERSTAD).(1)(5)
IV.b) ANNA TORDSDOTTER(STORE). - G m JOHAN LARSSON(bölja) till Eskilstorp.(1)(6)
Tillhör släkten:
I.1) CARL TORDSSON STORE. - G m MÄRTA KNUTSDOTTER RIBBING.(1)
Dotter:
II.a) MÄRTA CARLSDOTTER STORE. - G m RAGVALD MATTSSON HIERTA, i hans 2:a gifte.(1)
Tillhör släkten:
I.1) CHRISTINA TORDSDOTTER(STORE). - G m ?PER ERICSSON(URUP).(9)
Tillhör släkten:
I.1) MÄRTA STORE. - G m BENGT TORDSSON(liljehök).(1)(7)
Tillhör släkten:
I.1) ERIC PERSSON(STORE), till Hallebo. - G 1587 m MARGARETA CHRISTERSDOTTER(HJORT), dtr t Christer Persson(Hjort) och Anna Brorsdotter(Butz). Därifrån äldsta grenarna av adliga ätten Hård af Segerstad, m fl släkter.(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 1: Sven Store (levde 1417) | Björn Svenson (levde 1465) | Tord Björnsson, sven ( ? -ca1508) | ___________________________________________________________________ Karin Tordsdotter Anna Tordsdotter | | Brita Pedersdotter(Hård af Brita Jönsdotter (död före 1578) Segerstad) ( ? -ca1573) | | Märta Arvidsdotter ( ? -ca1595) Göran Månsson Stierna, överste, ståthållare ( ? -1617) | | Håkan Knutsson Hand, häradshövding, Anders Stierna, överste ( ? -1641(5)) ståthållare ( ? -1633) | | Catharina Hand (levde änka 1646) Göran Stierna, assessor (161(1)-1652) | | Virginia Rytter ( ? -1688) Christina Stierna (död före 1687) | | Christina Stierna (död före 1687) Margareta Hierta (före 1687-1743) | | Margareta Hierta (före 1687-1743) Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787) Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) | | Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793) Ulrika Stierngranat (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat (1785-1845) Amalia Mellin (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin (1812-1848(50)) Sofia Wennerbom (1838-1904) | | Sofia Wennerbom (1838-1904) Lisa Skårman (1861-1951) | | Lisa Skårman (1861-1951) Astrid Stagh (1895-1952) | | Astrid Stagh (1895-1952) Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996) Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) | | Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- ) Alexandra Liliequist (1989- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
SLÄKTFÖRHÅLLANDE 2:
|
Metta Bengtsdotter(liljehök)
|
Anna Jönsdotter Liliebielke
|
Bengt Hierta, ryttmästare ( ? -1644)
|
Bengt Hierta, ryttmästare (1638-1696)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars mormors morfars farfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars mormors farfars far.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars mormors morfars far. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars mormors farfar.
(4) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars mormors morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars mormors far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors morfars mormors mor.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farfars mormor.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farfars mormors mor.
(8) = Svenska Ättartal 1889, s 18-31.
(9) = Svenska Ättartal 1889, s 62-63.
STRANGESSON(lejonörn). Tillbaka till toppen »
I.1) PETER STRANGESSON, dansk riddare, förde lejonörn i vapnet.(1)(2)
Dotter:
II.a) HELENA(ELIN) PETERSDOTTER. - G 1) m svenske konungen KNUT LÅNGE. - G 2) med FILIP LAURENSSON(BLÅÄTTEN).(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE: Peter Strangesson, riddare | Helena (Elin) Petersdotter(1200-talet) | Johan Filipsson, storman ( ? -1280) | Knut Jonsson, lagman, riksråd, drottsete ( ? -1347) | Cecilia Knutsdotter (levde ännu 1350) | ______________________________________________________________________________________________ Bo Bosson(Natt & Dag), riddare, riksråd (levde ännu 1389) Ingeborg Bosdotter(Natt & Dag) | | Sten Bosson, riddare, riksråd, häradshövding ( ? -1411) Bo Jonsson Grip Drottsete( ? -1386) | | ____________________________________________________________ Bengt Stensson, riddare, Bo Stensson, Knut Bosson(Grip) Riksråd, lagman ( ? -1451) Riddare | | | ____________________________________________ _______________ Brita Bengtsdotter Måns Bengtsson, Märta Bosdotter Katarina Knutsdotter (död före 1462) riddare, riksråd (Grip) | | | | __________________________ __________________ ____________________ Karin Arents- Märta Arents- Kerstin Månsdotter Knut Ribbing, väpnare Bo Niklisson(Grip) dotter dotter (d 1514) (levde änka 1519) Häradshövding Riksråd( ? -ca 1465) (levde 1507) | | | | | _____________ ___________ ________________ ___________________________ Anna Peders- Brita Bengts- Ingeborg Sigges- Sven Ribbing, Nils Ribbing Nils Bosson Grip dotter(Örnflycht) dotter(Lillie) dotter(Sparre) mönstrings- Ståthållare Riddare, riksråd (d ca 1560) (d 1544) herre( ? -1577) ( ? -1580) (ca 1460-1522) | | | | | | Margareta Anna Gylta Claes Göransson Metta Ribbing Anna Ribbing Marina Grip Kagge(gift före ( ? -1579) (Stiernsköld) (1545- ? ) (d 1561) (gift 1548) 1535) ( ? -1583) | | | | | | Erland Kafle Metta Ribbing Göran Claesson Margareta Kafle Carin Anders- Göran Claesson Slottsloven (1545- ? ) Ståthållare (1583-1658) dotter(Lillie- Ståthållare (gift 1577) (1552-före 1622) hök)(d ca 1623) (1552-före 1622) ___________________________ | | | | | Margareta Kafle Maria Stiernsköld Anna Hansdotter Anders Stierna Se till vänster! (1583-1658) (1600-talet) Lindelöf(levde Överste 1676) ( ? -1641(5)) | | | | Anna Hansdotter Göran Stierna Bengt Hierta Göran Stierna Lindelöf(levde Assessor Ryttmästare Assessor 1676) (161(1)-1652) (1638-1696) (161(1)-1652) | | | | Bengt Hierta Christina Stierna Margareta Hierta Se till vänster! Ryttmästare (död före 1687) (före 1687-1743) (1638-1696) ____________________________________________ | | Margareta Hierta Lars Stierngranat (före 1687-1743) Sekundmajor (1715-1787) | | Lars Stierngranat Gustaf Stierngranat Sekundmajor Löjtnant(1749-1793) (1715-1787) | | Gustaf Stierngranat Ulrika Stierngranat Löjtnant(1749-1793) (1785-1845) | | Ulrika Stierngranat Amalia Mellin (1785-1845) (1812-1848(50)) | | Amalia Mellin Sofia Wennerbom (1812-1848(50)) (1838-1904) | | Sofia Wennerbom Lisa Skårman (1838-1904) (1861-1951) | | Lisa Skårman Astrid Stagh (1861-1951) (1895-1952) | | Astrid Stagh Gunnar Liliequist (1895-1952) Försäkringsdirektör (1924-1996) | | Gunnar Liliequist Peter Liliequist Försäkringsdirektör musiker, genealog (1924-1996) (1952- ) | | Peter Liliequist Alexandra Liliequist musiker, genealog (1989- ) (1952- ) | Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band XIV, spalt 417.
(2) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors mormors farfars farmors farfars morfar. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors mormors farfars farmors farfars morfar. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farmors farfars morfar. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars morfars farmors far. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farmors farfars morfar. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars mormors farfars morfar.
(3) = 1. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors morfars mormors mormors farfars farmors farfars mor. 2. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors mormors mormors farfars farmors farfars mor. 3. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars farmors morfars farfars farmors farfars mor. 4. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors farmors mormors farfars morfars farfars morfars farmor. 5. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars farmors morfars farmors farfars farmors farfars mor. 6. Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors morfars morfars morfars farmors farfars mormors farfars mor.
STURE(Sjöbladssläkten). Tillbaka till toppen »
Svenska adliga ätter. Under medeltiden kunna särskiljas fyra släkter med namnet Sture, alla med olika sköldemärken. Två av dem uppträda samtidigt under 1300-talets förra hälft. Den ena, sjöbladssläkten, förde tre sjöblad i sitt vapen, och dess äldste kände medlem är riddaren Anund Sture, som nämnes redan 1310. Dess siste medlem var riksföreståndaren Sten Sture d ä., som dog 1503.(1)
I.1) ANUND STURE, riksråd, d 4/7 1361, nämnd 1300-1360, synes ha deltagit redan i det stora fredsmötet i Helsingborg 1310, vid vilket en tillfällig försoning åvägabragtes mellan konung Birger och hertigarna. 1321 tillhörde han hertiginnan Ingeborgs råd och belönades av henne s.å. för gjorda tjänster. 1327 blev han riddare. Under Magnus Eriksson var han en av riksrådets förnämsta och mest betrodda medlemmar. Han var sålunda kunglig ståthållare i Skåne 1333 och svenskt ombud vid avslutandet av ett stillestånd med Lübeck 1352. Han synes ha varit gift med en dotter till riddaren Karl Näskonungsson(Natt och Dag)(sannolikt brodern enligt källa 9). - G m KATARINA NÄSKONUNGSDOTTER(NATT & DAG), levde 1331.(1)(2)(9)
Son:
II.a) MAGNUS ANUNDSSON STURE, riddare, riksråd, nämnd 1356-1391, liksom fadern bofast i Västergötland, var 1356 riddare och synes redan 1358 ha haft plats i riksrådet. I striden mellan Maguns Eriksson och Mecklenburgarna stod han troget på den förres sida ända till 1371 års förlikning. Han nämnes sista gången 1391. Han var gift med en dotter till Algot Magnusson(Griphufvud), som säkerligen var en sonson till den från Magnus Ladulås historia bekante västgötalagmannen Algot Brynjulfsson. - G före 1356 m KATARINA ALGOTSDOTTER(GRIPHUFVUD), död före 1379.(1)(3)(9)
Son:
III.1) ALGOT MAGNUSSON STURE(kallades av samtiden aldrig Sture), riddare, riksråd, f omkring 1355, d 7/3 1426, nämnes första gången 1374(nämnd 1374-1426), till Rävsnäs, Toresunds sn. Genom sitt giftermål omkring 1380 med MÄRTHA BOSDOTTER(NATT OCH DAG) kom han att i motsats till sin fader och farfader merendels uppehålla sig i Östergötland och Mälarlandskapen, och sedan han(senast 1400) förvärvat gården Rävsnäs i Södermanland, fick släkten där för framtiden sitt stamgods. Då den bekante Bo Jonsson, en nära frände till Märtha Bosdotter, 1383 eller 1384 kommit i besittning av Örestens och Openstens fästen insatte han Sture som slottshövitsman, i vilken funktion denne kvarstod även efter Bo Jonssons död 1386. 1388 var han den förste svenske man, som anslöt sig till drottning Margareta, och han mottog därvid Opensten och Öresten med underlydande områden som län av drottningen. Denna glömde aldrig sin tacksamhetsskuld till Sture, och han intog under hela sitt återstående liv, tack vare den gunst, han åtnjöt både hos Margareta och Erik av Pommern, en särställning inom den svenska aristokratien. Opensten och Öresten lämnade han snart och nyttjades i en mängd andra uppdrag. 1392-93 var han sålunda slottshövitsman på Örebro och lär vintern 1393-94 ha lett belägringen av Stockholm, där Mecklenburgarna ännu voro herrar. Medan en hanseatisk besättning härskade i Stockholm, (1395-98), var Sture hövitsman över hela Uppland. Av riksrådet blev han medlem senast 1395, då han spelade en framskjuten roll vid förhandlingarna i Lindholm och Helsingborg. Han slogs till riddare vid Mora sten 23/7 1396. Han var 1403-04 befälhavare för den gotländska expedition, genom vilken drottning Margareta hoppats återvinna ön från Tyska Orden, men som ändade resultatlöst. 1405 fick han Ångermanland med Styresholms slott i livstidsförläning och skrev sig 1419 till Gripsholms slott, vilket senare han dock redan 1423 hade utbytt mot Nyköpingshus. Sistnämnda år åtföljde han konung Erik på dennes utlandsresa. Sture blev begraven i Vadstena kloster. Han synes ha varit en förmögen man, icke alltför nogräknad om medlen, när det gällde rikedomens förökande. - G före 1381 m MÄRTHA BOSDOTTER(NATT OCH DAG)(d 1414, begraven i Vadstena)hade han 4 barn, bl.a. sonen Anund.(1)(4)(9)
Barn:
IV.a) KATARINA ALGOTSDOTTER STURE. - G m Närkeslagmannen KARL KARLSSON(en sonson till den heliga Birgitta).(1)
IV.b) STURE ALGOTSSON STURE, till Grönskog, riddare, riksråd, 1427 flottbefälhavare i konung Eriks krig mot hansestäderna, d 1434.(1)
IV.c) GUSTAF ALGOTSSON STURE, riddare, riksråd, till Ängsö, d 1448.(1)
IV.d) ANUND ALGOTSSON STURE, till Rävsnäs, d 1434, riddare och riksråd i Grönskog, Fliseryds sn, nämnd 1407-1434. - G före 1409 m CHRISTINA ANUNDSDOTTER (LEJONANSIKTE), d 1441.(1)(5)(9)
Son:
V.1) GUSTAF ANUNDSSON STURE, riksråd, hövitsman på Kalmar, f ca 1410, d 26/1 1444. - G före 1438 m(konung Karl Knutssons halvsyster) BIRGITTA STENSDOTTER(BIELKE), d 1461/1464, omgift med riksrådet Gustaf Karlsson(gumsehufvud).(1)(6)(9)
Barn:
VI.a) STEN GUSTAFSSON STURE(STEN STURE D Ä), riksföreståndare, f omkr 1440, d 14/12 1503 i Jönköping, blev 1444 faderslös. Modern gifte om sig med riksrådet Gustaf Karlsson(gumsehufvud), och Sten torde ha uppfostrats i deras hem, dels på Kalmar, där styvfadern en tid var hövitsman, dels på Ekholmens gård i Uppland. Släktskapen med konung Karl anvisade åt Sten redan tidigt hans plats i landets inre strider, och under Karl Knutssons sjuåriga landsflykt besökte han denne i Danzig. 1464 deltog han i biskop Kettil Karlssons(Vasa) resning mot konung Kristian I och delar med Kettil äran av segern vid Haraker, där den uppbådade dalahären tillfogade Kristian ett avgörande nederlag. Vid samma tid närmade han sig Axelssönernas mäktiga släkt(se Tott), som fått anledning till fiendskap mot danske konungen. Han förlovade sig först med en dotter till Ivar Axelsson vid namn Agneta och gifte sig, sedan denna före brölloppet avlidit, omkr 1467 med Åke Axelssons dotter Ingeborg. Sten, som nämnes riddare redan 1462 och senast 1466 inkallades till riksrådet, bodde denna tid på fädernegården Rävsnäs, till vilken han skrev sig. Sedan han genom framgångsrikt uppträdande under de inre oroligheterna 1466-67 i förening med Nils Sture och Erik Axelsson banat vägen för konung Karls slutliga tronbestigning sistnämnda år, blev han 1469 av Erik Karlssons(Vasa) uppror mot Karl Knutsson nödsakad att ånyo gripa till vapen och vann 1470 tillsammans med Nils Sture i spetsen för dalkarlarna en betydande seger över upprorshären vid Uppbo färja i Dalarna. Då konung Kristian kort därefter inföll i Västergötland, vände sig Sten med stor snabbhet även mot honom och slog honom vid Öresten s å. På sin dödsbädd anförtrodde Karl Knutsson honom alla de slott och städer, som lydde under Karls omedelbara förvaltning(däribland Stockholm), och utpekade honom sålunda i själva verket som landets blivande styresman. Vid Karls död, 15/5 1470, tog Sten därför genast ledningen. Nästföljande midsommar valdes han av riksrådet till riksföreståndare, och mötet i Arboga i maj 1471, vid vilket även borgare och bönder var representerade, bekräftade honom i denna värdighet. Sveriges självständighet och hans egen ställning tryggades så för tjugofem år framåt genom den ärorika segern på Brunkeberg 10/10 1471, för vilken huvudförtjänsten tillkommer Sten själv och till minne varav han och hans gemål skänkte till Stockholms Storkyrka Notkes berömda staty av den helige Göran. Sverige fick efter årtionden av nästan oavbrutna fejder en längre tids så gott som ostört lugn, och Brunkebergssegern medförde en av riksföreståndaren ledd och omhuldad nationell väckelse, vilken bl a tog sig uttryck i grundläggandet av Uppsala universitet, som öppnades 1477 på initiativ av ärkebiskop Jakob Ulfsson, men under intresserad medverkan av Sten. I riksstyrelsen stödde sig Sten väsentligen på de lägre folkklasserna, som för honom hyste varm tillgivenhet, och han torde själv ha betraktat sig som en av Engelbrekts efterföljare. Redan denna omständighet vållade efter hand en motsättning mellan honom och rådsaristokratien, framför allt biskoparna, och som ett tidigt uttryck därav har man att betrakta Kalmar recess 1483, genom vilken konung Hans av Danmark mot Stens vilja erkändes som svensk konung. Sten var emellertid stark nog att, visserligen under stigande svårigheter, för 14 år framåt förhindra recessens verkställighet och konung Hans övertagande av regeringsmakten i Sverige. Det trots, som en självrådig storman av Ivar Axelssons betydenhet tack vare sina viktiga län var i stånd att bjuda riksföreståndaren, bröts genom den med vapen verkställda indragningen av dessa län 1487. Förmedelst en skicklig diplomati i Rom, som framför allt knyter sig till Hemming Gahds namn, blev det Sten möjligt icke blott att gendriva danska bannlysningsförsök, utan ock att förvärva sådana påvliga löften och medgivanden, som äventyrade den svenska hierarkiens självständighet gentemot riksföreståndaren. I utrikespolitiskt hänseende sökte han fullfölja Karl Knutssons gamla tanke, att Sverige borde betjäna sig av den livländska ordensstatens begynnande upplösning för att där på ett eller annat sätt få insteg. Samverkande olyckliga omständigheter, vilka Sten med all sin smidiga och kloka statskonst icke kunde bemästra, medförde emellertid till sist en för hans maktställning ödesdiger kris. Konung Hans avslöt 1493 ett mot Sverige riktat förbund med den framträngande moskovitiske storfursten, som därefter lät sina trupper infalla i Finland 1495. Under det sålunda öppnade, för Finland prövningsrika fälttåget blev Sten oense med Svante Nilsson Sture, som i kriget ådagalagt mycken skicklighet. Denne reste i vredesmod hem till Sverige och lyckades i förening med ärkebiskopen Jakob Ulfsson vinna riksrådets majoritet för en politik, som åsyftade Stens avsättning och konung Hans inkallande. I ett ögonblick, då Sten med sina alltjämt trogna bondetrupper var på god väg att nedslå oppositionen, anlände den danske konungen med en stor här och flotta till Stockholm. Det lyckades danskarna att vid Rotebro 28/9 1497 tillfoga en antågande dalahär betydande förluster, och då därjämte ett av Sten företaget utfall från Stockholom blodigt tillbakaslagits, måste han äntligen bekväma sig till underhandlingar. Vid ett personligt möte mellan honom och konungen 6/10 träffades slutlig förlikning. Hans skulle omedelbart erhålla lagstadgad hyllning och mottaga regeringsmakten, varemot Sten skulle gottgöras med tillbörliga förläningar. Vid konungens därpå följande kröning utnämndes Sten till hans hovmästare och erhöll livstidsbrev på hela Finland och dessutom Nyköpings slott m m i Sverige. När konungen kort därpå avreste från Sverige, blev Sten medlem av den tillförordnade regeringen. Förhållandet mellan Hans och Sten kom dock ganska snart att förete vissa slitningar, och 1499 blev den senares väldiga förläningar något minskade. Sten skänkte sin medverkan åt den sammanslutning mellan missnöjda svenska stormän, som närmast på Svante Nilssons initiativ började åvägabringas redan under 1500 och som 1/8 1501 uymynnade i en sammansvärjning mot konungen och det danska väldet. Det kort därefter utbrytande upproret kröntes med framgång, och som följd därav blev Sten samma höst ånyo vald till riksföreståndare. Våren 1502 lyckades det Hemming Gahd, som efter återkomsten från Rom blivit Stens förnämsta stöd och rådgivare, att å herr Stens vägnar bemäktiga sig Stockholms slott. Med en uppbådad dalahär förmådde så Sten den dittills motspänstige Jakob Ulfsson att böja sig för regementsförändringen. Vid 1503 års ingång var han på nytt herre över hela Sverige med undantag av Kalmar och Öland. På återresa från danska gränsen, dit han på senhösten 1503 ledsagat konung Hans i Stockholm tillfångatagna drottning Kristina, avled Sten. Han begrovs 1504 i Mariefreds kartusiankloster, som han själv grundlagt, men hans stoft flyttades senare till Kärnbo kyrka och 1576 till Strängnäs domkyrka. Då 1698 graven såldes till G. O. Stenbocks änka, nedsänktes herr Stens och Gustaf Algotssons gravstenar i denna, men Gustaf III lät 1774 nedlägga vad som fanns kvar av hans stoft i en praktfull sarkofag av grön marmor, som uppställdes i kyrkans högkor. Sveriges allmoge bevarade honom länge i tacksamt minne, och ännu vid Nordiska sjuårskrigets utbrott 1563 trodde sig Danmarks konung kunna förmå de svenske bönderna till anfall genom ett hägtidligt löfte, att han ville återge dem samma lyckliga villkor, som varit dem beskärda under "gamle herr Sten". - I sitt äktenskap med Ingeborg Åkesdotter, d 1507, efterlämnade Sten inga barn. Däremot hade han en oäkta dotter Birgitta, d som nunna i Vadstena 1536. En syster till honom var gift med Johan Kristiernsson(Vasa).(1)
VI.b) BIRGITTA GUSTAFSDOTTER STURE, f ca 1440, d 1472 i Rydboholm, Östra Ryds sn. - G 1453/1461 m JOHAN KRISTIERNSSON(VASA) i hans 2:a gifte., f ca 1426, d 6/4 1477 i Rydboholm, Östra Ryds sn, riddare, riksråd, nämnd 1444-1477.(1)(7)(9)
Tillhör släkten:
I.1) ELIN GUSTAFSDOTTER(STURE). - G 1:o m KNUT STENSSON(BIELKE), d 1451, son av Sten Turesson (Bielke) och Margareta Karlsdotter(sparre), riddare, riksråd, lagman i Uppland, bosatt på Ekholmen. - G 2:o m riddaren ERIK AXELSSON(TOTT).(8)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Magnus Anundsson Sture, riddare, riksråd (levde 1391)
|
Algot Magnusson Sture, riddare, riksråd, hövitsman (ca1355-1426)
|
Anund Sture, riddare, riksråd
|
Gustaf Anundsson Sture, riksråd, hövitsman
|
Birgitta Gustafsdotter Sture ( ? -1472)
|
Erik Johansson(Vasa), riddare, riksråd (ca1470-1520)
|
Gustaf I Vasa, svensk konung (1496-1560)
|
Erik XIV, svensk konung (1533-1577)
|
Virginia Eriksdotter, svensk prinsessa (1559-1633)
|
Catharina Hand (levde änka 1646)
|
Virginia Rytter ( ? -1688)
|
Christina Stierna (död före 1687)
|
Margareta Hierta (före 1687-1743)
|
Lars Stierngranat, sekundmajor (1715-1787)
|
Gustaf Stierngranat, löjtnant (1749-1793)
|
Ulrika Stierngranat (1785-1845)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band XXVII, spalt 503-508.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farfars far.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars farfar.
(4) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfars far.
(5) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors farfar.
(6) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmors far.
(7) = Alexandras farfars mormors mormors morfars farmors mormors mormors farfars farmor.
(8) = Svenska Ättartal 1889, s 147-155.
(9) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
AV SULZBACH. Tillbaka till toppen »
Sulzbach. Det forna furstendömet Sulzbach(1.028 kvkm) blev på 1300-talet förenat med Pfalz.(2)
I.1) BERENGAR II AV SULZBACH, greve. - G m ADELHEID AV DIESSEN.(1)
Dotter:
II.a) LUITGARD AV SULZBACH. - G 1139 m GOTTFRIED II AV BRABANT(Se HESSEN), hertig, f 1105, d 1142.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
(2) = Nordisk Familjebok, bd XXVII, sp 698-699.
SVENSDOTTER. Tillbaka till toppen »
I.1) SVEN NILSSON, f 1768, d 16/8 1808 i Brunstorp, Lekeryd sn, av rödsot(dysenteri). Dräng, Arbetskarl. Bodde i Hulteryd. - G m INGEGERD (INGRID) ELIASDOTTER KORT, f 2/3 1770 i Holma S.T. nr 68, Lekeryd sn, d 9/1 1805 i Brunstorp, Lekeryd sn, dotter av Elias Andersson Kort(f 2/8 1731 i Kortebo S.T. nr 138, Järstorp sn, d 19/2 1804 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn) och Malin Persdotter(f 1737, d 4/12 1793 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn).(1)(3)
Barn:
II.a) NILS SVENSSON, f 4/3 1794 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn, d 19/1 1802 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn, av kolik.(1)
II.b) MARIA (MAJA) SVENSDOTTER, f 21/11 1798 i Hultseryd Mellangård, Lekeryd sn, dotter av Sven Nilsson(f 1768, d 16/8 1808 i Lekeryd sn) och Ingegärd (Ingrid) Eliasdotter(f 2/3 1770 i Holma S.T. Nr. 68, Lekeryd sn, d 9/1 1805 i Lekeryd sn). - G m ISAK ERICSSON, f 15/1 1797 i Sjöstorp Ngd, Forserum sn. Hemmansbrukare. 1828 Dräng på Sjöryd. Mars 1846 Flyttade till Nissamålen, Svarttorp. 1847 Flyttade till Jönköping.(1)(2)
II-c) JOHANNA SVENSDOTTER, f 12/6 1804 i Brunstorp, Lekeryd sn.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Maria (Maja) Svensdotter (1798- )
|
Johan Sven Wilhelm Grip, soldat (1828-1899)
|
Kristina Grip (1853-1921)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Geni.com. Håkan Carlsson.
(2) = Alexandras farmors mormors morfars mor.
(3) = Alexandras farmors mormors morfars morfar.
SVENSDOTTER2. Tillbaka till toppen »
I.1) MARGARETA GUSTAVA SVENSDOTTER, f 1758 i Öggestorp sn, d 16/4 1798 i Forserum sn. Gift tidigare med Anders Månsson. - G 1:o m ERIC ZACHRISSON, 18/3 1764 i Tryggarp, Forserum sn, d 12/1 1842 i Forserum sn. Dräng, mjölnare, backstuguhjon. Från födseln fram till 1818 bodde Eric i Forserum (Tryggarp). 1818 flyttade han till Axlarps kvarn för att sedan fram till 1821 arbeta som mjölnare där. 1921 gick flytten tillbaka till Tryggarp. Den sista flytten skedde 1823 till backstugan Riket i Tryggarp, där bodde han och hans fru utfattiga till hans död 1842. 1792 Dräng på Tryggarp. 1818 Flyttade till Axlarps kvarn. 1830-02-08 Flyttade. Omgift med INGRID MÅNSDOTTER, f 1/1 1765 i Svarttorp sn, d 18/1 1847 i Forserum sn.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Isak Ericsson, hemmansbrukare (1797- )
|
Johan Sven Wilhelm Grip, soldat (1828-1899)
|
Kristina Grip (1853-1921)
|
Ottilia Bergquist (1873-1943)
|
Isa Bergquist (1894-1976)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Geni.com. Håkan Carlsson.
(2) = Alexandras farmors mormors morfars farmor.
SVENSDOTTER3. Tillbaka till toppen »
I.1) SVEN SVENSSON, f 25/3 1761 i Mellby sn, bonde i Holm, Virserum sn från 1800, då han inflyttade från Karlstorp sn med familjen. - G 1788 m ANNIKA SAMUELSDOTTER, f 1/10 1768 i Ingatorp sn, dotter av bonden i Nyboda, Karlstorp sn, Samuel Andersson(f 1741) och Kerstin Persdotter(f 1748). Där bor även Inh. Enkan Kjerstin Pehrsdotter, f 20/4 1748.(2)(3)(4)(9)(10)(11)(12)(13)
Barn:
II.a) SARA SVENSDOTTER, f 11/7 1789 i Nyboda, Karlstorp sn, döptes 12/7, d 13/1 1876 i Holm, Virserum sn, dotter av bonden i Holm Sven Svensson(f 25/3 1760 i Melby;inflyttade till Holm 1800 från Karlstorp sn) och Annika Samuelsdotter(f 1/10 1768 i Ingatorp sn;gift 1788). Faddrar: Olof Sunesson i Nyboda, hustr. Cathrina Jonsdotter i Lilla Kråkhult, Jonas Danielsson ibidem, Hustru Lisken Persdotter Sjumilagården, dr. Peter Persson ibidem, pig. Kerstin Samuelsdotter i Nyboda. - G 26/12 1808 m SAMUEL JONSSON, f 16/8 1788 i Odensås, Tveta sn, döptes 24/8, d 30/7 1847 i Holm, Virserum. Faddrar: Peter Danielsson och Annika Samelsdotter i Tulunda, Sven Alexandersson och Annika Alexandersdotter i Äflingebo. Bonde i Odensås, Tveta sn och sedan i Holm, Virserum sn. Familjen inflyttade från Tveta 7/6 1820 till Holm, Virserum sn.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)(8)(10)(11)(12)
II.b) STINA SVENSDOTTER, f 12/1 1792 i Nyboda, Karlstorp sn.(11)(12)
II.c) CATHRINA SVENSDOTTER, f 20/9 1794 i Nyboda, Karlstorp sn.(11)(12)
II.d) ANNICA SVENSDOTTER, f 18/5 1797 i Nyboda, Karlstorp sn, d 27/4 1799 i Nyboda, Karlstorp sn.(11)(12)
II.e) ANNA GRETA SVENSDOTTER, f 1/1 1800 i Nyboda, Karlstorp.(12)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Sara Svensdotter i Holm, Virserum (1789-1876)
|
Carolina Christina Samuelsdotter (1822-1862)
|
Carl Johan Holmér, komminister (1844-1927)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Linköpings Stifts Herdeminne. Födelsedagsdatum i SvD:s Årsbok 1924, s 269.
(2) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/6a (1826-1834), bildid: C0029076_00121.
(3) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/5a (1816-1825), bildid: C0029072_00150.
(4) = Virserums kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00423/A I/4a (1806-1810), bildid: C0029070_00126.
(5) = Tveta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00391/C/2 (1715-1812), bildid: C0028898_00082.
(6) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/1 (1787-1792), bildid: C0028883_00038.
(7) = Alexandras farmors farfars mormor.
(8) = Tveta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00391/A I/3 (1804-1814), bildid: C0028885_00041.
(9) = Alexandras farmors farfars mormors far.
(10) = Karlstorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00180/C/3 (1776-1844), bildid: C0022183_00039.
(11) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/3 (1784-1798), bildid: C0022164_00190.
(12) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/4 (1798-1807), bildid: C0022165_00024.
(13) = Karlstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00180/A I/2 (1763-1783), bildid: C0022163_00182.
SVENSDOTTER4. Tillbaka till toppen »
I.1) INGEBOR SVENSDOTTER, f 29/6 1736(ändrat av prästen från tidigare 1729) i Synnerby sn, d 1803 i Ryttarebostället, Hede Rote, Saleby sn. - G 1759 m ANDERS OLOFSSON HEDMAN, f(tvilling) 29/2 1740(född 1738 enligt husförhörslängden) i Norrgården, Lanna, Saleby sn, döptes 29/2, d 1790 i Ryttarebostället, Hede Rote, Saleby sn. Ryttare, V. Korpral. Faddrar: Se systern Maria ovan. Antagen för Stora Hede Rote 1762 till Livkompaniet i Västgöta regemente. Aktnummer: VG-01-0027-1762 Saleby socken Torpnummer: VG-01-0027. Avsked 1790.(1)(2)(3)(4)(5)(6)(7)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Anders Andersson, torpare i Synnerby(1764-1835)
|
Anders Andersson, hemmansägare (1791-1838)
|
Bengt Andersson, byggmästare (1823- )
|
Birger Stagh, överlantmätare (1857-1939)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Synnerby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13523/C/2 (1737-1784), bildid: C0052696_00129 Vigselbok 1788.
(2) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/4 (1775-1790), bildid: C0052149_00081.
(3) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/3 (1763-1774), bildid: C0052148_00063.
(4) = Saleby kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13450/A I/5 (1790-1809), bildid: C0052150_00091.
(5) = Saleby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13450/C/1 (1688-1740), bildid: C0052164_00197.
(6) = Soldatregistret.se.
(7) = Alexandras farfars morfars farfars farmor.
SVENSDOTTER5. Tillbaka till toppen »
I.1) SVEN CARLSSON, i Gässlingsäng, Mörlunda sn. - G m KARIN NILSDOTTER.(1)(3)
Barn:
II.a) KERSTIN SVENSDOTTER, f 1678 i Gässlingsäng, Mörlunda sn, d 18/2 1769 i Fagerhult, Mörlunda sn, dotter av Sven Carlsson och Karin Nilsdotter i Gässlingsäng, Mörlunda sn. - G 30/6 1695 i Mörlunda m PER GUNNARSSON, f 1670 i Ingebo, Mörlunda sn, d 16/11 1746 i Gässlingsäng, Mörlunda sn. Bonde i Gässlingsäng, Mörlunda sn. I Ingebo vid vigseln. Skattköpte Gässlingsäng 1709 tillsammans med svärfadern Sven Carlsson. Se tingsprot. Aspeland ST 1709, då häradsskrivaren Erik Persson sökte få Gässlingsäng som boställe från Sven Carlsson och Per Gunnarsson.(1)(2)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Kerstin Svensdotter (1678-1769)
|
Nils Persson (1715-1783)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Alexandras farmors farmors farmors farfars mor.
(3) = Alexandras farmors farmors farmors farfars morfar.
SVENSDOTTER6. Tillbaka till toppen »
I.1) SVEN ERIKSSON, bonde i Entsebo.(1)(2)(3)(5)
Barn:
II.a) INGRID SVENSDOTTER, f ca 1590, dotter av bonden i Entsebo Sven Eriksson. - G m NILS KNUTSSON, f i Björnhult, Mörlunda sn, d 1658 in Mörlunda sn. Frälsefogde i Björnhult, Mörlunda sn hos Drakarna i Hagelsrum, Målilla sn.(1)(2)(3)(4)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Ingrid Svensdotter (1590- )
|
Lars Nilsson Thorn (f ca 1630)
|
Johan Larsson Thorn, länsman och hejderidare (f 1674)
|
Katarina Johansdotter Thorn (1722-1786)
|
Gustaf Nilsson (1762-1839)
|
Luchretsia Gustafsdotter (1793-1850)
|
Axel Ahlberg, lantbrukare (1825- ? )
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Genealogi.se. Anbytarforum. Bo Persson. Geni.com. Håkan Carlsson, Thorleif Malm.
(2) = Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Född: Björnhult, Mörlunda sn Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Frälsefogde i Hagelsrum Målilla Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid. Noteringar Frälsefogde hos Drakarna på Hagelsrum, Målilla sn. Bor i Björnhult 1646 och i Mörlunda från 1647 till sin död. Död omkring 1658 då hans änka enligt jordeboken får Fagerhult fritt den 26/6 detta år. Detta år är brukaren Erik överstruken i jordeboken och ersatt med 'änkan'. Året efter får hon gården fri på livstid.
(3) = Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Barn: Lars Nilsson (1621-1695) Lars Nilsson Thorn (1630-1712) Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). Barn: Nils Nilsson (1621-1695) Lars Nilson Thorn (1630-1712) Noteringar Tingskötte sin arvejord i Entsebo till systersonen Sven Eriksson 1652 21/6 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, col. G VII a:23, fol. 314, VaLA). som tillsammans med sina bröder Måns Eriksson i Skärslida och Nils Eriksson i Målilla erhöll sin arvedel i Entsebo Kronogård mot Åkarps Östergård med utjorden Emunderyd genom byte med Erik Germundsson i Åkarp; fastebrev Målilla 1597 5/12 (Kalmar länsstyrelse, Landskontorets arkiv, vol. G VII a:23 fol. 387, VaLA); samtliga nu uppräknade hade även arv i Klövdala, Järeda sn (ibid., fol. 336v-337v).
(4) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars mor.
(5) = Alexandras farmors farmors farmors farmors farfars morfar.
SVENSSON. Tillbaka till toppen »
I.1) BERGE (BÖRJE) SVENSSON, d 1714, färgare i Linköping. - G m INGEBORG PERSDOTTER, d 1711 av pesten.(1)
Barn:
II.a) CATHARINA BERGES(BÖRJES-)DOTTER, d 1755 av lungsot. - G 1706 m sporrmakaren i Linköping THORE ADAMSSON FRIES, f 1683 i Norrköping, d 1732 i Linköping, son av sporrmakaren i Norrköping Adam Jonsson Fries och Gunnilla Thoresdotter.(1)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Catharina Berges(Börjes-)dotter ( ? -1755)
|
Elias Thoresson Fries, klockgjutare, rådman, riksdagsman (1720-1791)
|
Karin Fries (1768-1840)
|
?
|
Maria Ahlberg (1853-1941)
|
Carl Holmér, läroverksadjunkt (1883-1936)
|
Isa Holmér (1925-1987)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Elias-Fries-Släktens Historia/Tore Almén. + Tillägg Till Elias-Fries-Släktens Historia/Gunhild Friesia Almén.
SVERKERSKA ÄTTEN. Tillbaka till toppen »
Svensk konungaätt, härstammande från Sverker I den äldre och regerande omväxlande med den Erik- ska ätten från 1120-talet till 1222.(1)
I.1) KOL CORNUBA(KARL I) ca 1100.(3)
Son:
II.a) SVERKER I DEN ÄLDRE, svensk konung 1130-56. Då Stenkilska ättens manliga linje sannolikt i början av 1120-talet utslocknade med Inge d.y., uppträdde flera pretendenter till Sveriges krona. Segrare bland dem blev omsider den östgötske stormannen Sverker, som i början av 1130-talet torde ha vunnit Svealand från danske prinsen Magnus Nilsson och något senare blev erkänd även av västgötarna. I svenska kyrkans historia inleder Sverkers regering ett viktigt skede. Upplandsbiskopens säte flyttades från Sigtuna till Gamla Uppsala, förbindelser inleddes med ärkebiskop Eskil i Lund, och från tidens främsta religiösa centrum, Clairvaux, vars abbot, Bernhard, hade ett utomordentligt inflytande runt om i kristenheten, inkallades cisterciensmunkar, som under medverkan av Sverkers gemål Ulfhild och biskop Gislo av Linköping anlade flera kloster i Sverige(Alvastra och Nydala om- kring 1143, Varnhem omkring 1150). 1152-53 kom till Sverige påvlige legaten Nicolaus Breakspear, kardinalbiskop av Albano, samt höll i Linköping med andliga och värdsliga stormän ett möte för att ordna de kyrkliga förhållandena. Fråga var därom upprättande av en svensk ärkebiskopsstol, men på grund av inre split i landet förföll förslaget, vilken omständighet sedan medförde den svenska kyrkoprovinsens underordnande under den lundensiske ärkebiskopens primat. Sannolikt hade då redan Erik Jedvardsson, sedan kallad den helige, rest sig mot Sverker och fråntagit honom en del av riket. För övrigt medförde legatens beskickning bestämmelser om betalandet av peterspenningen, om äktenskapet, om straff för den, som bar våldsam hand på en klerk, m.m.. Sverkers sista år blevo stormiga. Hans son Johan blev dräpt av bönder på tinget; danske konungen Sven Grade gjorde ett infall i Småland(vintern 1153-54); detta misslyckades dock, och Sven blev störtad av Sverkers styv- son Knut. Slutligen blev Sverker 1156 mördad av en tjänare, enligt en uppgift vid Alebäcks bro på väg till julottan i Alvastra, väl på anstiftan av någon av sina medtävlare(Erik eller Magnus Hen- riksson). Han ligger begraven i Alvastra. Sverker var tre gånger gift: 1) med en svensk hustru, 2) med ULVHILD HÅKONSDOTTER från Norge, änka efter Inge d.y., och 3) med Rikissa Boleslavsdotter, dtr t konung Boleslav III i Polen. Vid Alebäcks bro avtäcktes 21/8 1896 en 3 meter hög granitsten till Sverkers minne.(1)(3)(4)
Barn:
III.1) SUNE SIK.(4)
Dotter:
IV.a) INGRID YLVA, d 1251. - G m MAGNUS MINNESKÖLD(FOLKUNGA-ÄTTEN), bosatt i Bjälbo, Bjälbo sn.(4)
Barn i 1:a giftet:
III.2) en dotter. - G m KNUD AV JYLLAND.(3)
III.3) KOL(KARL II), svensk konung 1167-69.(3)
Son i 2:a giftet:
III.4) KARL SVERKERSSON, KARL VII, svensk konung 1161-67, d 12/4 1167 i Visingsö, var son till den 1155(eller 1156) mördade konung Sverker, vilken han troligen omedelbart efterträdde som konung i Götaland. Sedan han besegrat och dödat troninkräktaren i Svealand, den danske prinsen Magnus Henriksson(1161), fick han väldet även över denna del av riket och kallade sig sedan svearnas och götarnas konung. Under hans regering fick Sverige sin förste ärkebiskop, 1164. S.å. skola svenskarna, enligt ryska krönikor, företagit ett härnadståg till Ryssland, men möjligt är, att detta utgått från Finland. 1167 överfölls och dödades Karl på Visingsö av Knut Eriksson. Han begrovs i Alvastra kloster. Hans sigill, visande konungen sittande på sin tron, är det äldsta svenska konungasigill, som finns i behåll. Han äktade 1163 Kristina, en dotter till Skånske stormannen Stig Hvide och Valdemar I:s syster Margareta, samt hade med henne sonen Sverker. - G 1163 m KRISTINA STIGSDOTTER(HVIDE).(2)(3)(4)
Son:
IV.a) SVERKER II DEN YNGRE KARLSSON, svensk konung 1195-1208, son till Sverker den äldres son Karl, räddades som barn till Danmark, då hans fader 1167 på Visingsö överfölls och dräptes av Knut Eriksson, och tillbragte där sina uppväxt- och tidigare mannaår. Hans moder var dotter till en skånsk storman och systerdot- ter till Valdemar den store. Efter Knuts död 1196 blev han, som det synes utan strid, upphöjd på Sveriges tron, kanske emedan Knuts söner voro minderåriga. I överensstämmelse med sin ätts traditionella politik gynnade han de strävanden till ökade rättigheter och privilegier, som voro på väg fram inom den svenska kyrkan och som under den största delen av hans regering respekterades av ärkebiskop Olof Lambatunga i Uppsala; bakom stod ärkebiskopen i Lund. Sverker tillkännagav öppet sin avsikt att ändra de inhemska lagarna efter den kanoniska rätten, och i ett gåvobrev för Uppsalakyrkan av 1200 stadgade han för första gången i Sverige klerkers undantagande från världslig domstol i brottmål och fritagandet av kyrkornas hus och jordägor från all kunglig uppbörd. Men med tillämpningen av förordningarna gick det klent; Sverker klagade inför påven Innocentius III, att klerkernas undantagande från världslig domstol ävensom testationsfriheten till kyrkans förmån icke kunde genomföras; påven satte då(1206) sin auktoritet bakom de nya påbuden, säkerligen även det utan resultat. Sedan Sverker fått en son, Johan(1201), och efter jarl Birger Brosas död(1202) gett denne jarlsnamn, kom det snart till brytning mellan honom och konung Knuts fyra söner, som förut synas ha vistats vid hovet. Knutssönerna fingo understöd av birkebeinarna i Norge, men blevo slagna vid Älgarås 1205, där tre av dem stupade. Den överlevande, Erik, flydde till Norge, men höjde snart åter upprorsfanan och segrade vid Lena 31/1 1208 över Sverkers danska hjälphär, som anfördes av Sverkers första gemåls fader, Ebbe Sunesson, broder till ärkebiskop Andreas i Lund. Sverker måste nu fly till Danmark. Innocentius ingrep till hans förmån och försökte få till stånd en förlikning, men förgäves. Vid ett försök att återtaga kronan stupade Sverker vid Gestilren, 17/7 1210. Han begrovs hos sina fäder i Alvastra. Sverker var två gånger gift: 1) m BENEDIKTA EBBESDOTTER(HVIDE), dtr t danske stormannen Ebbe Sunesson av Hvideätten och moder till Helena, och 2) med Birger Brosas dotter Ingegärd.(1)(3)(4)
Döttrar i 1:a giftet:
V.1) HELENA(ELIN) SVERKERSDOTTER(SVERKERSKA ÄTTEN), nämnd 1237-1240. - G m SUNE FOLKESSON(FOLKUNGA-ÄTTEN), d 1247, jarl.(1)(3)(4)
V.2) KRISTINA SVERKERSDOTTER AV SVERIGE(SVERKERSKA ÄTTEN), d 20/5 1248. - G ca 1200 m HEINRICH BURWIN II AV MECKLENBURG, furste, f ca 1170, d 5/12 1226.(4)
V.3) MARGARETA SVERKERSDOTTER AV SVERIGE(SVERKERSKA ÄTTEN), d 1232/1237, nämnd 1225-1232. - G m WIZLAW I AV RÜGEN, furste, d 7/6 1249, nämnd 1193-1249.(4)
Son i 2:a giftet:
V.4) JON UNGE(JOHAN I SVERKERSSON), svensk konung 1216-22.(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
KÄLLOR:
(1) = Nordisk Familjebok, band XXVII, spalt 1284-1286.
(2) = Nordisk Familjebok, band XIII, spalt 943-944.
(3) = Stamträd över Europas furstehus/Åke Ohlmarks, s 295.
(4) = Vid framställningen av antavlan, som ingalunda gör anspråk på att vara komplett, har för fädernesidan naturligtvis främst använts Hans Gillingstam, Konung Gustav I:s anor, i Svenska Antavlor II:10 1989 s 477-485. För mödernehärstamningen har främst använts Europäische Stammtafeln bd I-V (1968-1978) och Europäische Stammtafeln, Neue Folge, bd I-XV (1980-1993), utgivna av Verlag J.A. Stargardt i Marburg, Tyskland.
SVÄRDSKÖLD. Tillbaka till toppen »
I.1) HÅKAN LARSSON SVÄRDSKÖLD, major. - G 1574 m MÄRTA KRABBE av Svaneby, dtr t överstelöjtnant Gustav Krabbe av Svaneby o Anna Carlsdotter Liliestielke.(1)(2)
Dotter:
II.a) ANNA HÅKANSDOTTER(SVÄRDSKÖLD), d 1651 12/11. - G 1640 29/11 m LARS JONSSON HERRLUND, häradshövding i Visingsborgs grevskap, son t häradshövdingen Jon Larsson till Herrtorp o Gertrud Nilsdotter.(1)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Anna Håkansdotter Svärdsköld ( ? -1651)
|
Ingeborg Jonsdotter Herrlund (1645- ? )
|
Sven Bjerchenius, lektor, prost (1653-1708)
|
Elisabeth Bjerchenia (1687-1782)
|
Elisabeth Victorin (1713-1765)
|
Anna Lidborg (1741-1827)
|
Jonas Mellin, prost (1768-1843)
|
Amalia Mellin (1812-1848(50))
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Alexandras farfars mormors mormors farmors mormors farmors morfar.
(3) = Alexandras farfars mormors mormors farmors mormors farmors mor.
SÄRENDORFF. Tillbaka till toppen »
Tysk släkt från Mecklenburg.(2)
I.1) METTILA SÄRENDORFF, från Mecklenburg. - G m HENRIK VON WERDENHOFF, f i stiftet Bremen, Tyskland, utan känd tjänst.(1)(2)(3)
SLÄKTFÖRHÅLLANDE:
|
Jost von Werdenhoff, ryttmästare (1611-1694)
|
Claes Jakob Werdenhoff, överstelöjtnant (1652-1710)
|
Claes Johan Werdenhoff, premiärkapten (1691-1753)
|
Anna Werdenhoff (1729-1800)
|
Anna Charlotta Thorséen (1769-1800)
|
Johan Justus Wennerbom, kronofogde (1799-1892)
|
Sofia Wennerbom (1838-1904)
|
Lisa Skårman (1861-1951)
|
Astrid Stagh (1895-1952)
|
Gunnar Liliequist, försäkringsdirektör (1924-1996)
|
Peter Liliequist, musiker, genealog (1952- )
|
Alexandra Liliequist (1989- )
KÄLLOR:
(1) = Enligt uppgifter från min farbror Bengt Liliequist.
(2) = Svenska Adelns Ättartal/Elgenstierna.
(3) = Alexandras farfars mormors morfars mormors farfars farmor.
Tillbaka till toppen »
Uppdated by Peter Liliequist. Copyright (c) 1970 - 2018 By Peter Liliequist, Sweden Roots Hunter & Peter´s Web World.
No comments:
Post a Comment